Jarmers torn

Tegne- og Kunstindustriskolen for Kvinder var en dansk konstskola i Köpenhamn, instiftad 1876 som ett initiativ för kvinnors utbildningsmöjligheter, då kvinnor i slutet av 1800-talet inte kunde söka in på tekniska skolor. Tegneskolen utbildade kvinnor i konsthantverk och grafiska ämnen. Dansk Kvindesamfund arbetade för att få kvinnor registrerade på Konstakademien, och då det lyckades år 1888, blev konstskolan erkänd som en förberedande skola till Kunstakademiets Kunstskole for Kvinder. Skolan blev 1967 sammanslagen med Kunsthåndværkerskolen som Skolen for Brugskunst, senare Kunstakademiets Designskole. 1880–1881 uppfördes en ny skolbyggnad på H. C. Andersens Boulevard (Vestre Boulevard), ritad av arkitekten Vilhelm Klein, vilken användes från 1881 till 1967. Hans fru Charlotte Klein (född Schrøder) var den nyuppförda skolans första föreståndare. Byggnaden är idag kulturminnesmärkt.

Ørstedsparken i Köpenhamn är en parkanläggning mellan Nørre Voldgade och Nørre Farimagsgade, vilken ägs av Köpenhamns kommun. Parken anlades av landskapsarkitekten Henry August Flindt åren 1876-79 och öppnades första gången för allmänheten den 27 oktober 1879. Parken har sju ingångar, och dess areal utgör 6,5 ha, varav en sjö i parken täcker 1,8. Anläggningen har varit skyddad sedan 1963 och har i stort sett bevarat sitt utseende oförändrat sedan anläggandet. Parken är - i likhet med Tivoli, Botaniska trådgården och Østre Anlæg - anlagt på en del av Köpenhamns vallar, då den omfattar arealen från Ahlefeldts bastion till Helmers bastion. Mellan dessa låg Hahns bastion, där det 1876 uppställdes ett monument med en staty av H.C. Ørsted. Detta gav anledning till en del polemik, då man menade, att den planerade parken därigenom skulle få dennes namn - vilket ju också skedde. Utöver monumentet över H.C. Ørsted finns monument över: juristen och politikern A.S. Ørsted 1778–1860 politikern, skeppsredaren och nationalbanksdirektören L.N. Hvidt 1777–1856 grundaren av den närliggande Zahles skole Natalie Zahle 1828–1913

Köpenhamns vattenverk (danska: Københavns Vandværk) uppfördes 1859 som några av de första byggnaderna utanför Köpenhamns tidigare befästningsvallar och anlades på en tidigare ravelin väster om Vestervold, vilket också gett formen för tomten. Det ligger mellan Studiestræde, Hammerichsgade, Deloitte-huset och Studenterforeningen tidigare byggnad vid H.C. Andersens Boulevard. Köpenhamns vattenverk är Danmarks äldsta vattenverk. Det blev 2007 utnämnt till ett nationellt industriminne av Kulturarvsstyrelsen och blev byggnadsminne 2010. År 1847 tillsattes en kommitté med uppgift att utarbeta förslag till en modern vattenförsörjning i kommunen. Koleraepidemin i Köpenhamn 1853 gjorde sedan att beslut togs om att uppföra ett nytt vattenverk. Till vattenverket hörde Cisternerne i Søndermarken, som nu används som konstmuseum. Anläggningen uppfördes av det brittiska företaget Cochrane & Co. med början 1857. Det invigdes i augusti 1859. Byggnaderna ritades av Niels Sigfred Nebelong i rundbågestil. Anläggningen byggdes om 1875, 1886–1889 och 1951 och togs ur drift 1951. Vattenverkets maskinhus har sedan 1986 varit musikhuset Pumpehuset. Den ursprungliga första ångmaskinen, som tillverkades i Storbritannien, finns på Danmarks Tekniske Museum. Själva vattenverksbyggnaderna ligger centralt på tomten, omgivna av bostäder, kontorshus och vaktstuga. Samtliga hus är murade i gult tegel med skiffertak. Dominerande byggnad är Maskinhuset i två våningar med sadeltak och rundbågefönster. Pannhuset är sammanbyggt med maskinhuset, men är en våning lägre. Kolhuset är ett mindre envåningshus, som ligger i rät vinkel mot pannhuset. Skorstenen från 1930 var ursprungligen 43 meter hög, men kortades av säkerhetsskäl 1972 av till 33 meters höjd. Övriga hus ligger runt omkring fabrikslokalerna: chefsbostad, maskinmästarbostad, vaktmästarbostad i korsvirke från 1887 av Ludvig Fenger samt tre kontorshus, varav det yngsta är byggt 1951.

Dagmarteatret var en teater i Köpenhamn, Danmark. Teatern uppfördes på adressen Jernbanegade 2 vid Rådhusplatsen i Köpenhamn 1881-1883 av arkitekten Ove Petersen, som tidigare hade ritat Det Kongelige Teater. Byggnaden revs 1937 och istället byggdes Dagmarhus som rymmer biografen Dagmar Teatret. Dagmarteaterns repertoar var vidsträckt, från de lättaste lustspel och operetter till tragiska dramer. Den danske skådespelaren Otto Jacobsen var chef vid Dagmarteatern under några år med start 1929. Den sista pjäsen som spelades på Dagmarteatern var det franska lustspelet Cassini de Paris med Gösta Ekman i huvudrollen.

Cirkusbygningen (cirkusbyggnaden) är en rund byggnad med kupoltak i centrala Köpenhamn i Danmark. Den byggdes år 1885 till 1886 som en permanent arena för cirkusföreställningar. Byggnaden ritades av arkitekten Henrik Vilhelm Brinkopff och den utvändiga dekoren skapades av skulptören Frederik Hammeleff. Den hade plats för 1 800 åskådare och stall för 100 hästar. På vintern användes lokalen av Nordens största varieté, Cirkus Varieté. Cirkusbyggnaden brann 1914 och en ny kupol av armerad betong restes på de ytterväggar som överlevde branden. Från 1916 till 1969 användes den om sommaren av Cirkus Schumann och från 1970 till 1990 av Cirkus Benneweis. På vintern användes lokalerna som biograf och balettscen. Byggnaden renoverades 1983 under överseende av arkitekten Verner Panton och blev byggnadsminne (fredet) 1988. Musiker som Victor Borge, Shirley Bassey, Miles Davis och Dexter Gordon har uppträtt i cirkusbyggnaden. Musikalen Hair spelades här och lokalerna användes bland annat för Dansk Melodi Grand Prix. År 1973 spelades delar av filmen Olsenbanden slår till in i cirkusbyggnaden. År 2003 tog Wallmans salonger över driften. Biografstolarna togs bort och ersattes av terrasser med bord och stolar och stallarna byggdes om till kök och festlokaler.

Richshuset är en byggnad i hörnet av Rådhuspladsen (nr. 16) och Vesterbrogade (nr. 2A) i centrala Köpenhamn. Huset uppfördes 1934-35 efter ritningar av Alf Cock-Clausen och är en av endast ett fåtal art deco-byggnader i Danmark. Det har fått sitt namn efter kaffesurrogattillverkaren C.F. Rich & Sønner, som hade sitt huvudkontor i huset fram till 1969. Richshuset är känt speciellt för Einar Utzon-Franks utsmyckning Vejrpigerne. Den består av en termometer i neon utefter husets hela höjd samt två förgyllda kvinnofigurer överst i husets hörntorn,

Vesterport station, som fått sitt namn på grund av närheten till den plats där Vesterport låg, är en pendeltågsstation mitt i Köpenhamn, endast några hundra meter norr om centralstationen Københavns Hovedbanegård. Stationen invigdes som pendeltågsstation ("S-tåg") 1934. Den är nedsänkt under gatuplanet och ligger längs Boulevardbanen, vid gatorna Vester Farimagsgade och Hammerichsgade.

Köpenhamn (danska: København, [kʰøpm̩ˈhɑwˀn] ( lyssna), förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad. Staden ligger i östligaste Danmark, på öarna Själland och Amager, vid Öresund. Köpenhamn är Danmarks ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum, samt säte för parlamentet (Folketinget), för regeringen samt för Danmarks kung. Tillsammans med Malmö, som sedan år 2000 sammanknyts av Öresundsbron, ingår staden i den transnationella samarbetsregionen Öresundsregionen. Köpenhamns kommun har cirka 640 000 invånare, medan Hovedstadsområdet, som motsvarar Köpenhamns tätort, har cirka 1,9 miljoner invånare (2021).

Shellhuset är en byggnad i Köpenhamn, tillhörande det brittiska oljebolaget Shell, innan de flyttade ut 2001. Under nazistiska ockupationen av Danmark beslagtogs byggnaden av Gestapo. Efter påtryckningar från den danska motståndsrörelsen gjorde det brittiska flygvapnet RAF en mycket spektakulär precisionsbombning av denna byggnad. Tyskarna, som hade insett faran att bli bombade, hade placerat sina politiska fångar på översta våningen (vilket de också såg till att göra känt). Under flygräden, den 21 mars 1945, fällde RAF:s jaktplan sina bomber från mycket låg höjd, på så vis att de träffade de lägre våningarna. Räden blev en stor framgång, då ett stort antal danska politiker och motståndsmän lyckades fly, samt att Gestapos arkiv förstördes. Bombräden hade en tråkig del, då ett plan i första räden störtade nära en flickskola, och i sista räden såg piloterna branden och trodde att det var målet och fällde bomberna där, vilket dödade 104 civila, mest kvinnor och barn. Detta avslöjades inte i medier den första tiden. På det egentliga målet dödades 55 tyska soldater, 47 Gestapoanställda och 8 fångar. Bombningen var den mest spektakulära händelsen under den tyska ockupationen i Danmark. Liknande räder utfördes också samtidigt i en par andra danska städer.

Rådhuspladsen station är en järnvägsstation i centrum av Köpenhamn som används av Cityringen (M3) och linje M4 på Köpenhamns metro. Den invigdes 29 september 2019 i samband med öppningen av Cityringen. Stationen ligger under jord med utgång mot Rådhuspladsen. En cykelväg och en trädplantering har anlagts över stationen.

Rådhuspladsen är ett centralt beläget torg i Köpenhamn, vid stadens rådhus. Vid torgets norra ände börjar Strøget. Vid den södra änden av torget börjar Vesterbrogade, och ett par hundra meter söderut längs denna gata ligger Københavns Hovedbanegård, stadens centralstation. En metrostation ligger under torget.

För pendeltågsstationen Vesterport, se Vesterport station. Vesterport var vid sidan av Østerport, Nørreport och Amagerport en av Köpenhamns fyra stadsportar. En första version byggdes 1583 och en andra i sten av kung Frederik III 1668. Portgången i den nya porten var ca 3¾ meter bred och 4½ meter hög. Porten renoverades 1722. År 1857 revs den i samband med att befästningsvallarna tjänat ut. På platsen utanför Vesterport anlades senare Rådhuspladsen. Den ursprungliga porten fanns rakt ut från Vestergade. År 1667 flyttades stadsporten något söderut till ett läge mitt emot den plats där den nuvarande Frederiksbergsgade mynnar ut i Halmtorvet och Vester Voldgade. Mitt för stadsporten på en liten konstgjord ö fanns en ravelin. Söder om stadsporten låg Gyldenløves Bastion och norr om Schacks Bastion, vilka ingick i befästningsverket runt Köpenhamn. På bastionerna stod stubbkvarnarna Lucie Mølle respektive Store Kongens Mølle. Vallarna runt Köpenhamn lades ned som befästningsverk på 1850-talet, varefter Vesterport revs 1857. Efter rivningen uppstod en öppning i vallen som kallades Vesterports Gab (svenska: gap).