Guldheden

Fina fisken, är en skulptur i rostfritt stål i en fontändamm på den norra delen av Doktor Fries torg i stadsdelen Guldheden i Göteborg. Skulpturen är gjord av Palle Pernevi och invigdes 28 september 1961. Den finansierades genom Charles Felix Lindbergs donationsfond, där Bostadsbolaget bekostade bassängen, utformad av Bror Persson. "Fina fisken och bassängen ägs av Göteborgs stad, som även förvaltar den. Konstnären har själv svetsat och satt samman de olika delarna. De fem vattenstrålarna i bassängen ska associera till platsen där konstverket tillverkades - Lyrön i Bohuslän. Redan 1953 provades en modell av skulpturen på torget och 1955 antogs förslaget efter en pristävling.

Guldhedskyrkan är en kyrkobyggnad som tillhör Annedals församling i Göteborgs stift. Den är ligger i stadsdelen Guldheden i Göteborgs kommun.

Doktor Fries torg, är ett så kallat parallellhustorg i Södra Guldheden, Göteborg.

Doktor Allards Gata är en cirka två kilometer lång gata i stadsdelen (Södra-) Guldheden i Göteborg. Den fick sitt namn 1949 efter läkaren Henrik Allard, som bland mycket annat tog initiativet till kostnadsfria badresor till Askim för barn i Göteborg - "Doktor Allards badbarn". Gatan sträcker sig från Wavrinskys plats till Ehrenströmsgatan i stadsdelen Änggården. I rondellen strax söder om Guldhedskyrkan, går Doktor Allards Gata under några tiotals meter även in i stadsdelen Landala.

Barackkyrkan eller Guldhedens småkyrka är en kyrkobyggnad belägen vid Doktor Allards gata 2 i Södra Guldheden, Göteborg. Den uppfördes 1951 och användes under åren 1966-2004 den som Kristi Uppståndelses estniskt ortodoxa kyrka. Numera (2018) inryms ett föräldrakooperativ i byggnaden. Kyrkan rymde ursprungligen 200 personer.

Guldhedens bibliotek är ett folkbibliotek som ligger vid Doktor Fries torg i stadsdelen Guldheden i Göteborg. Det invigdes 1954 i nuvarande lokaler, ritade av arkitekt Sven Brolid, och ersatte Landala bibliotek som legat på Karl Gustavsgatan sedan 1913. Guldhedens bibliotek tillhör Göteborgs stadsdelsbibliotek, tillsammans med 26 andra bibliotek i olika stadsdelar inklusive Stadsbiblioteket på Götaplatsen.

Syster Ainas Gata är en cirka 100 meter lång gata i stadsdelen (Södra-) Guldheden i Göteborg. Den sträcker sig från Doktor Liborius gata-Doktor Wigardhs gata i riktning mot Doktor Fries Torg, där den övergår i cykel- och gångbana. Gatan är numrerad 1-5 med fastighetsbeteckningarna: (1) Guldheden 32:3, (3) Guldheden 32:2 och (5) Guldheden 32:1. Gatan fick sitt namn 1949 efter Aina Rietz (1885–1947). Hon föddes i Göteborg, dotter till sjökapten Johan Albert Rietz (1854–1924) och Thorborg Ahrenberg (1854–1905), och gick på Majornas läroverk. Därefter utbildade hon sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet i Stockholm. Hon var avdelningssköterska på Vänersborgs lasarett 1908-10 och 1911-13 biträdande föreståndare vid Vänersborgs hospital. Hon arbetade sedan för Röda Korset vid olika ställen i Stockholm, innan hon 1914 och under sju år var översköterska vid regementssjukhuset i Halmstad. Syster Aina var knuten till Göteborg från 1921 genom läkaren Sven Johansson, som då var då kirurg på Göteborgs barnsjukhus och mötte dessa sjuka i stort antal. Johansson insåg att patienterna krävde ett socialt stöd, och föreslog att en sjuksköterska skulle knytas till uppgiften. Rietz var rätt person att kunna ge dessa långvarigt sjuka socialt stöd; hon var saklig, hjälpsam och hjärtlig, men inte sentimental och själv en stark personlighet. Fram till sin pensionering 1942, var hon i huvudsak dispensärsköterska för ben- och ledtuberkulos till år 1938 och därefter socialkurator vid Sahlgrenska sjukhuset. Därutöver ägnade hon sig speciellt åt poliopatienter och krigsskadade. Hennes insatser i sjukvården var i många avseenden banbrytande, och av starkt social karaktär. Bland annat deltog hon 1912 i Röda korsets ambulans till Serbien under Första Balkankriget och 1913 under Andra Balkankriget även till Grekland. Hon deltog i organiserandet av sjukhuset Evangelismos i Atén 1916–1917 och under åren 1916–1917 och 1932–34 av organiserandet av sjukvården i Persien. Hon gjorde under 1939 en studieresa till USA. Rietz var styrelseledamot för Göteborgs stads skol- och yrkeshem, Göteborgs stads skolhem och hemskola, Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, Kungsladugårds kapellstiftelse och Rietz släktförening. Vid Karl Johansgatan 4 i Majorna, hyrde hon rum hos dr Fritz Belfrage. Efter att hon pensionerats, organiserade hon invalidtransporter och besökte flyktingläger. Då hon var på väg för att se till poliopatienter på kustsanatoriet Apelviken i Varberg, fick hon en hjärtinfarkt på tåget och avled.

Doktor Bex gata ligger på Södra Guldheden i Göteborg. Gatan är cirka 450 meter lång och sträcker sig mellan Doktor Heymans gata 15 och Doktor Hjorts gata 2. Doktor Bex gata är uppkallad till minne av Abraham Bex (död i mitten av oktober 1696), som blev medicine doktor i Utrecht 1680 och stadsfysikus (stadsläkare) i Göteborg omkring 1685. Längst upp på Doktor Bex gata i Södra Guldheden ligger i kvarteret 42 Backsippan en rad ovanliga butiksbyggnader från 1951. De ritades av arkitekt Henning Orlando och uppfördes 1950-1951. Konsum blev där första hyresgäst vid nummer 4 i november samma år. Övriga hyresgäster var; Rolf Nilssons fiskaffär, Gullbergs färg- och kemikaliehandel, Gerd Wennerstens fotoateljé, Ebba Edwalls damfrisering, Guldhedens Kemtvätt och ett postkontor som invigdes den 8 december 1952. Bakom butiksbyggnaden fick en gren av linje 7 ändhållplats samt vändslinga på sommaren 1953. Nu (2015) ligger linje 10 ändhållplats där. Sommaren 1953 använde Volvo Doktor Bex gatas butiksbyggnader till sin kampanj för Volvo Duett.

KV konstskola är en fristående konstskola i Göteborg med Folkuniversitetet som huvudman. Skolan grundades 1969 och flyttade 1970 till sina nuvarande lokaler i Göteborg på Doktor Saléns gata 14-22 i Guldheden. På KV konstskola studerar 74 elever vid tre ettåriga utbildningslinjer: Konstnärlig grundutbildning, Konstnärlig fördjupning och Bild och rumsgestaltning. Många i dag kända konstnärer, formgivare och arkitekter har fått sin första utbildning på skolan. Nuvarande rektor på skolan är Eva Lindblad.

Sven Hultins Gata är en cirka 775 meter lång gata inom Chalmers tekniska högskolas område i stadsdelarna Johanneberg och Krokslätt i Göteborg. Den fick sitt namn 1956 efter den förre rektorn vid skolan, Sven Hultin. Enligt ett beslut från 1950, räknades gatan tidigare till Eklandagatan. Sven Hultins Gata är numrerad 2 till 12, och sträcker sig från Teknologplatsen vid Chalmers huvudentré och fram till att den blir en vändplats vid Chalmers teknikparks södra del. Dessutom förgrenar sig gatan onumrerad cirka 85 meter vid teknikparkens början och möter Engdahlsgatan vid Betongvägen, vilket är den ursprungliga sträckningen. Förgreningen av gatan samt den del som går vidare längs teknikparken, ligger i stadsdelen Krokslätt. Inför Chalmers teknikparks invigning den 15 september 1987, förlängdes Sven Hultins Gata genom området.

Teknologföreningen C.S., eller CS som föreningen kallas vardagligt, grundades den 19 november 1864 vid det som då kallades Chalmerska Slöjdskolan och nu är Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Dock formaliserades Föreningen C.S. först den 25 januari 1865. Det grundläggande syftet med föreningen var då och är fortfarande att bereda medlemmarna möjlighet till kamratskap och nöje, med mottot Nytta och Nöje. CS första styrelse bestod av: A G T Suve som ordförande, Otto Tobiesen som förste vice ordförande samt stiftare och L E Rinman som sekreterare. Kassaförvaltare var J Meyer och F Owren var föreningens källarmästare. Troligen fick Tobiesen idén till föreningen av August Michelet. Ur "Stadgar för Föreningen C. S." kunde man läsa: "Föreningen C. S. har till ändamål att befordra ett närmare samband mellan Chalmerska Slöjd-Skolans elever, såväl de varande som de utgångna, att anställa föredrag, diskussioner och disputationer uti tekniska och andra bildande ämnen, och att i allmänhet bidraga till medlemmarnes nytta och nöje". Föreningen hyrde två mindre rum i Haga, för de kvällar man hade sina sammankomster, ursprungligen två gånger i månaden - senare varje lördag. Vid varje möte hölls ett föredrag, författat av en medlem, eftersom varje ledamot måste hålla ett föredrag då turen kom till denne. Dessutom högläste man valda delar ur något skaldeverk, diskuterade tillfälliga frågor med mera. Allt kortspel var förbjudet. "Spirituösa drycker fingo vid sammankomsterna endast måttligt förtäras". Föreningen grundade Chalmers studentkår, men är i dagsläget fristående från både denna och Chalmers tekniska högskola och styrs av sina medlemmar. Alla aktiva medlemmar är studenter vid Chalmers tekniska högskola. CS är en invalsförening och nya medlemmar väljs in i föreningen på ett demokratiskt sätt av de befintliga medlemmarna. Föreningens samlingslokal som kallas Scrubben är inhyst i Chalmers kårhus källare. I ett reportage från 1944 beskrivs CS:s lokaler vid Storgatan: "Klättrar man från gården vid Storgatan uppför de nötta trapporna förbi gamla "Lägres" elektrolabblokaler hittar man uppe under taket ett litet nedrökt kaférum — chalmeristernas visserligen mycket traditionsrika Origo. Innanför Origo finns ett utrymme på omkring 1,5X2 meter där dagsljuset sparsamt silar ned från skylightet. Det är C.S:s styrelserum. Innanför detta, åter, påträffas en helmörk vindsskrubb, så liten att endast en medfödd och under livlig beredskapstjänstgöring odlad slankhet hos C.S:s ordföranden Sture Blomberg, tillåter denne att tränga sig in genom dörren och vid högtidliga tillfällen framtaga de sakrala föremål som här förvaras. Det är nämligen C.S:s allra heligaste, dess bönekapell och relikgömma. Här tronar själva Adrian, skyddspatronen, på sitt hyende av guld och sammet. Här befinner sig, under noggrann bevakning, det så kallade skrubbspånkskåpet. Här förvaras Raspar från gångna tider, protokoll och handlingar, skarprättarens gyllene svärd — och något glasvaror. Detta är templets innersta, hemligaste — Adrians hemvist — chalmeristandans boning — C.S:s hjärna — kort sagt, detta är SKRUBBEN." Genom åren har CS varit aktiva med att stödja och utveckla "Chalmersandan" till gagn för alla studenter och verksamma vid Chalmers tekniska högskola. Genom åren har föreningen bland annat tagit initiativ till Chalmers studentkår, Cortègen, Chalmersspexet, Chalmersmössan, Civilingenjörsringen, C.S.-bastun, examensceremonin och Storstugan.

Att se sig själv i andra är ett offentligt konstverk av Emma Ströde-Falk på Chalmers campus Johanneberg i Göteborg. Skulpturen består av en konstellation av tre människor som håller varandra i händerna och lutar sig bakåt på ett sådant sätt att alla faller om någon släpper taget. Skulpturen vill symboliskt visa på vikten av samarbete och människors beroende av varandra, men också den rikedom och mångfald människor har möjlighet att ge varandra. Skulpturen är placerad i närheten av entrén till institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Sven Hultins Gata 6 på Chalmers-området i Göteborg. Titeln är lånad från Sven-Eric Liedmans bok Att se sig själv i andra: om solidaritet (1999). Konstverket var ett av bidragen i en tävling utlyst av byggföretaget F O Peterson & Söner som ville fira sitt 150-årsjubileum genom att hylla generationer av arkitekter och byggare och markera kunskapens betydelse, där man ville skänka en skulptur till Chalmers och Göteborg. Det vinnande uppdraget i tävlingen gick till konstnären Emma Ströde Falk med bidraget Att se sig själv i andra. Konstverket avtäcktes den 25 november 2021 av Chalmers rektor Stefan Bengtsson i närvaro av konstnären Emma Ströde Falk.