place

Slussplan, Malmö

Gator i Malmö
JvmKBDB14845 03
JvmKBDB14845 03

Slussplan är en tidigare kollektivtrafikknutpunkt i delområdet Slussen, stadsdel Centrum, Malmö belägen vid Schougens bro (fram till 1938 officiellt Östra infartsbron) i Östra Förstadsgatans västra ände, mellan Östra Förstadskanalen och Exercisgatan. Från och med 2013 hyser tomten ett höghus. Slussplan namngavs 1904 och fick i likhet med den närbelägna Slussgatan sitt namn efter "Slussen" som satte Sege å i förbindelse med stadens kanalsystem. När järnvägen byggdes på 1850-talet dämdes Sege å och en kanal från ån grävdes parallellt med spåren till Östra Hamnkanalen. Namnet Slussen kommer från den sluss som fanns vid anslutningen till hamnkanalen. Kanalen fylldes igen omkring 1910. År 1918 blev Slussplan ändhållplats för spårvägslinje 7 till Frihamnen. År 1937 anlade Statens Järnvägar en busstation på platsen för vilken en funktionalistisk byggnad uppfördes. Linje 7 nedlades 1949, men spåren fortsatte användas för transport av stenkol från Frihamnen till Gasverket (detta försiggick 1919–63). Busstationen upphörde under 1990-talet och dess byggnad har rivits för att ge plats åt ett bostadshus i 12 våningar. Detta byggprojekt påbörjades under hösten 2011 och blev klart 2013. I anslutning till den öppna plats som återstår byggdes en trappa och ramp ner till trädäck vid kanalen. I byggnaden drevs ett kortare tag ett kafé.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Slussplan, Malmö (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Slussplan, Malmö
Hornsgatan, Malmö Slussen (Norr)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Slussplan, MalmöLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.609 ° E 13.013555555556 °
placeVisa på kartan

Adress

Hornsgatan

Hornsgatan
211 30 Malmö, Slussen (Norr)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

JvmKBDB14845 03
JvmKBDB14845 03
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Drottningtorget, Malmö
Drottningtorget, Malmö

Drottningtorget är ett torg i centrala Malmö. Det ligger mellan Stortorget och Värnhem. Torget tillkom på 1810-talet, när de gamla befästningsverken kring staden togs bort. Tidigare hade stadens infart från öster, Österport, legat på platsen. Torget blev uppkallat efter drottningen, Fredrika, medan Gustav Adolfs torg uppkallades efter kungen, Gustav IV Adolf. Byggnaden på torgets norra sida uppfördes 1818 som ridhus åt husarregementet (arkitekt Anders Lundberg). När husarerna flyttat till det område som nu kallas Kronprinsen år 1900 blev byggnaden Malmös första saluhall. Öster och väster om torget finns bostadshus från 1890-talet och från sekelskiftet 1900, medan den södra sidan flankeras av ett kontorshus från 1960-talet. Byggnaderna runt torget utgör goda exempel på jugendarkitekturen i staden. Fontänen på torget har ritats av arkitekt Alfred Arwidius, som också skapat Sjöbergska palatset vid torgets sydvästra del. Andra kända malmöarkitekter som ritat hus vid torget är Oscar Borgman som stod bakom Drottningtorget 2, Oscar Hägg som ritade Drottningtorget 4 samt Ewe & Melin som skapade Drottningtorget 1-3 (det så kallade miljonhuset eftersom det var det första bostadshuset i staden som kostade mer än en miljon kronor). I det gamla ridhuset, som 1900 blev saluhall och därefter, från 1965, vagnmuseum till 2005, varefter Röda korset övertog byggnaden som "Humanitetens hus" till och med 2010, finns sedan 2013 en Boulebar, med boulebanor inomhus och ute på torget. Viss torgförsäljning förekommer för föreningar och skolor och på söndagar från maj till september anordnas loppmarknad. På hösten arrangeras "Bondens egen marknad" några lördagar, med enbart närproducerat. Parkering finns på torgets norra sida.

SJ-husen
SJ-husen

SJ-husen är den populära benämningen på två bostadshus i området Slussen i Malmö, som ligger ett stenkast från kanalen och strax intill tågspåren. SJ-husen uppfördes som bostadshus för järnvägstjänstemän, därav namnet. Det äldsta ligger i kvarteret Håkan och har adressen Slussgatan 12. Detta hus ritades av Alfred Arwidius och uppfördes mellan åren 1899 och 1901. för järnvägens anställda. Huset fick elektricitet på julafton 1918 och hade från början numrerade dassbås på gården. Det yngre av SJ-husen, Gustav, byggdes 1906-1907. Byggherre var Statens Järnvägars Änke- och Pupillskassa och arkitekten Folke Zettervall ritade även han vanligtvis för den övre borgarklassen vilket kan ha påverkat bägge husens höga standard. Fastigheten förblev i SJ:s ägo fram till 1939. Bägge hus är U-formade och har stora gårdar som både innehöll dass och träd när husen byggdes, en ovanlig parkliknande lösning på den tiden. Byggnaden på fastigheten Gustav 1 (Slussgatan 14) har mycket stora kulturhistoriska värden. Att den är uppförd av Statens Järnvägar som tjänstebostäder gör den intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv. Byggnaden är också arkitekturhistoriskt värdefull, då den är omsorgsfullt utformad i en jugendstil med regional prägel - s.k. Malmö-jugend. Det kulturhistoriska värdet förstärks av att byggnaden är mycket välbevarad. Bland annat är de karaktäristiska spröjsade jugendfönstren ursprungliga. Originalfönstren har kvaliteter och värden som aldrig kan ersättas med nytillverkade fönster. Fönsterutformningen har stor betydelse för en byggnads uttryck och karaktär, och det är många faktorer som samverkar för att skapa fönstrets speciella egenskaper och kvaliteter:

Dahlgrenska stiftelsen
Dahlgrenska stiftelsen

Dahlgrenska stiftelsen är en välgörenhetsstiftelse i Malmö, mest känd för sin numera rivna slottsliknande byggnad i stadsdelen Rörsjöstaden, där obemedlade personer kunde få bo gratis. Hovjuveleraren Gustaf Dahlgren (1815-75) avled 1875 och efterlämnade en betydande förmögenhet som kom att bilda grunden för den bostadsstiftelse, som också skulle bära hans namn. Dahlgren själv upprättade aldrig några närmare preciseringar hur stiftelsen skulle arbeta, utan detta gjordes av testamentsexekutorn regementsskrivaren Fredrik Nilsson. Våren 1900 arrangerades en nationell arkitekttävling med syfte att erhålla förslag till hur stiftelsebyggnaden skulle gestaltas. Många förslag inkom och även välkända arkitekter deltog, exempelvis Isak Gustaf Clason, Gustaf Hermansson och Valfrid Karlson. Tävlingen vanns av arkitekten Axel Anderberg, Stockholm. Byggnaden invigdes 1903 och den omgavs av en plantering med en portvaktsbyggnad vid ingången och bestod av 10 lägenheter på två rum och kök för mindre familjer och 24 lägenheter på 1 rum och kök för ensamma personer. I stiftelsen kunde upptas "välfrejdad person, dock icke ur lägre arbetsklassen, vilken uppnått 50 års ålder, i minst 10 år tillhört Malmö samhälle, därunder ordentligt erlagt sina utskylder samt icke är bemedlad, med företräde för infödd Malmöbo". Efter att ha upphört att användas för sitt ändamål, revs byggnaden 1978 medan själva stiftelsen fortlever. Idag hyser tomten ett modernt hyreshus med fasad i cortenstål.

Niels Kuntzes hus
Niels Kuntzes hus

Niels Kuntzes hus finns i Malmö vid Östergatan. Det ingår i det så kallade "Kulturkvarteret S:t Gertrud", Malmös största restaureringssatsning genom tiderna. Huset uppfördes ca 1530 av den mäktige borgmästaren Jep Nielsen som gav det till sin svärson Niels Kuntze ca 1537. Niels gifte sig detta år med Jeps dotter dotter Anne Ipsdotter. Niels Kuntze kom liksom svärfadern att bli en av stadens inflytelserika borgare. Från att i det danska inbördeskriget år 1535 ha tillhört den armé som belägrade Malmö, avancerade Niels genom ingiftet till rådman och slutligen till borgmästare. Redan gathusets trappgavlar avslöjar en byggnad av hög ålder. Under putsen i ytterfasaden kan man skymta rester efter valvbågar till ursprungliga muröppningar. Byggnaden var när den uppfördes mycket likt det Rosenvingeska huset längre västerut i Malmö. Genom omfattande arkeologiska undersökningar vet man nu mycket om den forna borgmästarens hem. I mitten av huset fanns en tvärmur från källare till loft. Muren delade huset i två lika, men spegelvända, lägenheter. I den västra har Niels och Anne haft sin bostad. Niels källare användes som lagerlokal och hade två nedgångar från gatan. I bottenvåningen fanns förstuga, handelsbod med luckor ut mot gatan, en kammare samt en stor sal. I övervåningen idkades privatliv. Här fanns en förstuga, ett "vardagsrum", en sängkammare och en mindre kammare. Det har funnits inte mindre än två, åt gården utskjutande, toaletter i borgmästarens lägenhet. I två envåningslängor mot gården fanns brygghus, stall etc. Dessa hus är sedan länge ersatta av yngre byggnader, bl. a. av "Karl XII:s huset" strax till vänster om porten. Huset uppfördes i någon gång i perioden 1709-1719, alltså under Karl XII:s levnad. Kungen har inget med huset att göra.