Räntmästartrappan

Sjöguden eller Sjögudens glada stunder är en skulptur av Carl Milles som finns på Skeppsbron intill Räntmästartrappan i Gamla stan i Stockholm. Sjöguden skapades av Carl Milles redan 1913. Skulpturen är av röd granit och en av Milles tyngsta skapelser. Milles hade tänkt sig att placera ut tio stycken massiva, skulpturala figurer med jämna mellanrum längs stadens kajer. Idén mötte föga gensvar och bara Sjöguden kom till utförande. Först 1930 restes skulpturen på sin nuvarande plats på Skeppsbron. Denne massive bjässe, som trycker till sig en blyg sjöjungfru, är finalen i Milles tyskinfluerade stil med enkla, släta ytor, men samtidigt står Sjöguden även för inledningen till en ny stilriktning, där vattenvärlden och havsfaunan skulle dominera Milles verk framöver.

Küselska huset, också kallat Eliaesonska huset är en byggnad i kvarteret Argus vid Skeppsbron 40 i Gamla stan och ligger granne med Tullhuset i samma kvarter. Huset uppfördes 1701 efter ritningar av arkitekt Nicodemus Tessin d.y. Byggherre och beställare var grosshandlaren Roland Eliaeson, som räknades till Stockholms rikaste män vid 1600-talets slut. Vid 1700-talets mitt köptes fastigheten av Carl Gottfried Küsel, son till grosshandlaren Simon Fredrik Küsel. På C.G. Küsels tid hade företaget Küsel och Wahrendorff sitt kontor i huset och resten av byggnaden disponerades av Küsel och hans stora familj. Byggnadens fasader är gestaltade i romersk barock, där pilastrar ger en kraftig vertikalverkan. Den höga bottenvåningen framträder rustik och bryts upp av lisener och fönsteromfattningar samt en cirka två meter hög sockel som är klädd med ljusbrun sandsten. Fasaden i övrigt är avfärgat i ljust gulvit kulör. Takfoten och taklisten går rakt genom attikavåningens fönster som senare utvidgats och integrerats i volutformade takkonsoler. På 1950-talet fanns rumsinteriörer med landskapsmålade väggar kvar. Ursprungligen fanns även barocksal och senare 1700-talsinredningar. För närvarande (2018) har bland annat ett vandrarhem, Måleriföretagen i Sverige (f.d. Målaremästarna), Glasbranschföreningen och ett par advokatbyråer sina lokaler i denna fastighet. Küselska huset användes mellan 1992 och 2002 i SVT-såpan Rederiet, som "kuliss" för familjen Dahléns huvudkontor.

Tullgränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm. Den fick sitt nuvarande namn i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885.

Norra Bankogränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm som går från Skeppsbron till Österlånggatan mellan de båda bankhusen, Norra Bankohuset och Södra Bankohuset. "Norra Bancogränd" fanns redan på Petrus Tillaeus karta från 1733. I gränden kan man studera omfattande sättningsskador i Norra Bankohusets fasad. Här finns gränsen mellan stabil och instabil grund. Sättningsskadan går rakt genom fönsteraxeln, ungefär vid grändens mitt. Över gränden leder en täckt gångbrygga som förbinder Norra med Södra Bankohuset i 2:a våningen. Denna användes från början till att frakta sedlar mellan bankens kontor och sedelmagasinet och kallas i folkmun "Suckarnas bro" eftersom den påminner om en liknande bro i Venedig.

Tullhuset (eller Tullpackhuset) är en byggnad i kvarteret Argus vid Skeppsbron 38 i Gamla stan i Stockholm. Huset är ritat av arkitekten Erik Palmstedt och uppfört mellan 1783 och 1790. Huset är ett byggnadsminne och inrymmer idag kontor för olika företag.

Hanrejen på Skeppsbron 44 är en maskaron som sitter i konsolen till en karnap, en bit ovanför entrén till huset på Skeppsbron 44 i Gamla Stan i Stockholm. Maskaronen har antydningar till horn, vilket antyder att det är en hanrej, en symbol för en bedragen äkta man. Precis under den sitter något som ser ut som ett kvinnosköte. Huset uppfördes under åren 1909-1910 av byggherren och ägaren Carl Smitt, och skötet har suttit där sedan huset byggdes. Enligt folkloren lät Carl Smitt göra skulpturen eftersom hustrun varit otrogen. Ansiktet är förvridet av förtvivlan och vrede och huvudet är behornat, en symbol för att mannen blivit bedragen, en hanrej. Det hävdas också att regnvatten som träffar ansiktet rinner likt tårar över skötet.

Skeppsbron 44 är ett kontorshus i kvarteret Narcissus på Skeppsbron 44 i Gamla stan i centrala Stockholm. I bottenvåningen huserar den anrika ölhallen Zum Franziskaner.

Se även det traditionsrika värdshuset Zum Franziskaner i centrala München.Zum Franziskaner är en anrik krog och ölhall, som öppnades av fru Augusta Engelbrecht den 23 december 1889 vid Skeppsbron 44 i Gamla stan, Stockholm. Av Stockholmare kallas restaurangen ibland även kort "Zum" (med uttalet sum).

Södra Bankogränd är en gränd i Gamla Stan i Stockholm som går mellan Skeppsbron och Järntorget på södra sidan av Södra Bankohuset. "Södra Bancogränd" finns redan på Petrus Tillaeus karta från 1733.

Koggbron (även Koggabron, Kogghamn och Stadsbron) var Stockholms medeltida hamn mot Saltsjön, och låg ungefär i nuvarande kvarteret Argus. Koggbron och strandlinjen österut kallades också stadens allmänningsbro. Efter tillkomsten av Kornhamn hette den även bron östantill. På en illustration från 1510-talet syns hamnen med koggar framför Svartbrödraklostret. Koggbron ersattes på 1600-talets mitt av den betydligt större och modernare Skeppsbron. Under medeltiden hade Stadsholmen (Gamla stan) två viktiga hamnar. Båda låg på Stadsholmens södra del. Mot väst fanns Kornhamn för sjötrafik till och från Mälaren. Mot öst fanns Kogghamn, som var den internationella hamnen, där de stora koggarna lade till under Hansetiden. De varor som importerades till Stockholm utgjordes bland annat av salt, kryddor, olja, öl, vin, lergods, dyrbara tyger och kläder. Innan varorna kunde föras in till staden och kunderna måste de förtullas. Exporten bestod huvudsakligen av koppar och järn från Bergslagen samt hudar, pälsverk, torkad/saltad fisk och smör. Nästan inga varor producerades i själva Stockholm.En övervägande del av utrikeshandeln låg i tyska händer. Tyska språket och tysk kultur präglade stadslivet i Stockholm och tyskt kapital och tyska affärsmetoder bidrog till en intensiv ekonomisk utveckling. På 1400-talet bodde många tyska köpmän i området mellan Kornhamn och Kogghamn.1200-talets Koggbro låg 100-120 meter innanför nuvarande Skeppsbrons kajkant. Landhöjningen och stora utfyllnader medförde att brobänkens läge försköts åt öster. Vid 1500-talets senare del hade den flyttats 30-40 meter närmare dagens kaj. Lämningar av Koggbron påträffades i samband med grundförstärkning av kvarteret Argus och har daterats till 1580-talet. Konstruktionen bestod av tätt nedslagna pålar inom knuttimrade stenkistor. I området har också den yngre stadsmuren från 1400- och 1500-talen varit belägen, inklusive två av murens torn.Kogghamnen var en så kallad djuphamn. Det innebar att fartyg kunde lägga till direkt vid kaj, och lossa och lasta sina varor där utan att behöva kasta ankar längre ut. Hamnens kvalitéer beskrevs av Olaus Magnus med följande ord:. Hamnen användes huvudsakligen från maj till november. Hur omfattande den medeltida sjötrafiken var är inte känt, men i slutet av 1530-talet angjorde årligen ett hundratal utländska fartyg Stockholms hamn. Så sent som vid 1600-talets mitt kom endast en procent av handelsvarorna till staden på landsvägar.

Norra Dryckesgränd är en gränd i Gamla Stan i Stockholm som sträcker sig mellan Järntorgsgatan och Skeppsbron. Norr om gränden ligger kvarteret Narcissus och söder om gränden sträcker sig kvarteret Cadmus.

Skeppsbron 46 är en byggnad i kvarteret Cadmus vid Skeppsbron i Stockholm.