PK-huset

Sagerska husen var ett byggnadskomplex som låg i kvarteret Hästen vid Hamngatan 14 och 16 i Stockholm, längs Kungsträdgårdens norra sida. Husen revs 1970 under Norrmalmsregleringen.

Sparreska palatset var ett palats beläget i kvarteret Hästen vid Hamngatan 18 på Norrmalm i Stockholm. Byggnaden från 1670-talet revs 1913. På platsen uppfördes varuhuset Nordiska Kompaniet.

Sveasalen var en varieté och restaurang belägen i en om- och tillbyggnad till Sparreska palatset i kvarteret Hästen på Norrmalm i Stockholm. Huvudingången var från Hamngatan 18. Sveasalen inreddes 1888, och senare gjordes tillbyggnader för Svea-Teatern som var en mindre teaterlokal i huset. Sveasalen revs 1913 tillsammans med Sparreska palatset. På platsen uppfördes varuhuset NK.

Kvarteret Hästen ligger på Norrmalm i centrala Stockholm. Kvarteret har en omväxlande historia. Det bildades redan på 1600-talets mitt och försvann på 1970-talet från Stockholms kartor i samband med Norrmalmsregleringen för att återuppstå på 1990-talet. Kvarteret slogs på 1970-talet ihop med grannkvarteret Torsken och begränsas sedan dess av Mäster Samuelsgatan i norr, av Norrlandsgatan i öster, av Regeringsgatan i väster och av Hamngatan i söder. I kvarteret finns två av Stockholms välkända byggnader: Nordiska kompaniet och PK-huset. Båda är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Ateljébyggnaden var en utställnings- och ateljébyggnad som uppfördes vid Kungsträdgården i Stockholm 1868. Byggnaden inrymde även Blanchs café. Huset revs 1965 i samband med Norrmalmsregleringen. På dess plats står idag Sverigehuset. Konstföreningen och eleverna vid Konstakademin brottades under förra delen av 1800-talet med betydande lokalproblem. Kronprins Oscar hade ställt lokaler i Arvfurstens palats till konstföreningens förfogande, men 1852 tvingades man flytta till Konstakademien och utrymmesbristen blev överhängande. 1864 fattades därför beslutet om att uppföra en Atelierbyggnad som skulle innehålla utställningslokaler för konstföreningen samt ateljéer för konstnärer. Överintendenten Fritz von Dardel var en av de drivande i frågan och lyckades övertala finansministern Johan August Gripenstedt om regeringens stöd och visst statligt bidrag. Konstföreningens Atelierbyggnadsbolag bildades för att ansvara för byggnadens ekonomi och administration. Arkitekten Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet utformade ritningarna för byggnaden som skulle ligga på en tomt vid hörnet av Karl XIII:s torg (nuvarande Kungsträdgården) och Västra Trädgårdsgatan. Valet av plats var dock kontroversiellt och 1866 gjordes försök i stadsfullmäktige att stoppa bygget då den för tiden höga byggnaden skulle ha en ”störande inverkan på utseendet av denna huvudstadens mest besökta promenadplats”. Trots detta stod den grågulputsade byggnaden med fasader i fransk nyrenässans färdig 1868. Konstföreningens utställningslokal låg en trappa upp och högst upp i huset fanns ateljéerna belysta av fyra stora stickbågiga ateljéfönster. I bottenvåningen öppnade Theodor Blanch sitt berömda Blanchs café där man anordnade aftonkonserter och där hovmästarna för första gången i Sverige ikläddes frack och vit halsduk. I bottenvåningen fanns även en konsthandel. Blanchs café blev 1878 platsen för stockholmspremiären för det elektriska ljuset. I anslutning till byggnaden, utmed Västra trädgårdsgatan uppfördes 1878 en lägre byggnad för Blancheteatern. Denna kom 1883 att ersättas av Blanchs konstsalong som snart blev en viktig "neutral" plats för olika konstgrupper och där hade både Konstakademien och Konstnärsförbundet (som motsatte sig akademien) utställningar. Salongen är mest känd för de båda utställningarna "Från Seinens strand" och "Opponenternas utställning" som ändrade svenskt konstliv 1885. Från 1915 var lokalen åter teater. Fastigheten löstes in av staten 1918. Tanken var att byggnaden skulle rymma Överintendetsämbetet/Byggnadsstyrelsen samt delar av Krigsarkivet och regeringsrätten. Så blev dock inte fallet då lokalerna inte befanns lämpliga och det tidigare verksamheterna kunde fortsätta. I mitten av 1900-talet kortades byggnaden till tre ateljéfönster i samband med en breddning av Hamngatan. En andra breddning skedde i samband med Norrmalmsregleringen och 1965 revs slutligen byggnaden. På dess plats uppfördes Sverigehuset 1966-69.

Vauxhall eller Vauxhallen var en nöjeslokal i Kungsträdgården, mot Hamngatan, i Stockholm, som var aktiv mellan 1772 och 1801.

Sverigehuset ligger i hörnet Hamngatan och Kungsträdgården i centrala Stockholm, huset projekterades och byggdes 1961-1969, efter ritningar av arkitekt Sven Markelius (hans sista arkitektuppdrag). Sverigehusets uppförande innebar att Ateljébyggnaden och den anrika Blancheteatern revs. Siri Derkert svarade för en del av den konstnärliga utsmyckningen med Sverigeväggen, ett stort metallkollage på fasaden mot Kungsträdgården, som invigdes 1969. Inom ramen för Stockholms stadsmuseums Norrmalmsinventering 2007 gavs Sverigehusets arkitektur en så kallad blåmärkning, vilket innebär att byggnaden utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Daily News Café var en restaurang, nattklubb och konsertlokal i Sverigehuset i Kungsträdgården i Stockholm. Den öppnade 1980, och stängdes i januari 2004. Nattklubben var under 1987 inspelningsplats för underhållningsprogrammet Daily Live.

Sverigeväggen är en väggrelief utfört av konstnären Siri Derkert åren 1967-1969. Verket upptar en del av Sverigehusets fasad mot Kungsträdgården i Stockholm och avtäcktes i juni 1969 med två veckors försening på grund av en protestaktion från Derkerts sida.

Blancheteatern (även Blanche-teatern och före 1915 kallad Blanchs teater, samt en tid Vaudevilleteatern), var en privatteater belägen i en byggnad på Västra Trädgårdsgatan intill Kungsträdgården i Stockholm.

Blanchs konstsalong var en konstsalong i Stockholm som grundades av Theodor Blanch 1883. Konstsalongen fanns i en lokal som Blanch tidigare drivit en teater i intill Ateljébyggnaden vid Kungsträdgården. Blanch anordnade utställningar med både svenska och utländska konstnärer. Konstsalongen blev snart en viktig "neutral" plats för olika konstgrupper och där hade både Konstakademien och Konstnärsförbundet (som motsatte sig akademien) utställningar. Salongen är mest känd för de båda utställningarna "Från Seinens strand" och "Opponenternas utställning" som ändrade svenskt konstliv 1885. 1889 övertogs lokalen av Konstföreningen i Stockholm. 1915 omvandlades lokalen till teater igen.

Blanchs café, även Blanch's café och restaurang, var ett kafé och restaurang, mellan 1868 och 1964, beläget i en numera riven byggnad på Hamngatan vid Kungsträdgården i Stockholm. Nöjesetablissemanget var inrymt i Ateljébyggnaden vid Kungsträdgården som uppfördes 1866 efter ritningar av arkitekten Albert Törnqvist vid Ateljerbyggnadsaktiebolaget, och var ursprungligen tänkt att rymma utställnings- och ateljélokaler varför det var försett med stora fönster i byggnadens övre etage. Här hade Stockholms konstförening lokaler från 1868. Operakällarens tidigare chef Theodor Blanch (1835–1911) öppnade i dess bottenvåning Blanchs café i juli 1868. Interiören var elegant och luftig, med kristallkronor, mjuka mattor och bekväma stolar. Levande musik spelades varje eftermiddag, och inhemska och utländska tidningar var utlagda i matsalen. Blanch introducerade kypare i frack och vita dukar på alla bord. Under första världskriget introducerade de även kabaré efter franskt manér, vilken kallades Svarta katten och verkade under åren 1914-1918. Blanchs café blev 1 mars 1879 platsen för Stockholmspremiären för det elektriska ljuset.[källa behövs] 1879 uppförde Blanch Blancheteatern bakom sitt café. Caféet hade alltså namn efter krögaren Theodor Blanch, medan teatern fick sitt namn efter författaren August Blanche. Byggnaden där caféet låg ersattes på 1960-talet av Sverigehuset, som en del av Norrmalmsregleringen.