Klara skola

Nils Ferlins torg är en liten plats i centrala Stockholm. Torget ligger mellan byggnaderna Klarabergsgatan 33–35 och Klarabergsgatan 37 och fick 1982 sitt namn efter poeten Nils Ferlin. Ferlin gästade ofta Klarakvarterens krogar, hotell och tidningsredaktioner. Bakgrunden till att en plats uppstod på detta ställe var en arkitekttävling om bebyggelsen norr om Klara kyrkas gamla kyrkogård. Enligt en motion i Stockholms stadsfullmäktige från 1953 skulle tomten lämnas obebyggd efter att de tidigare byggnaderna hade rivits för att lämna plats för bygget av tunnelbanan. Man menade att Klara kyrkas kyrkogård skulle "få kontakt med Klarabergsgatan" på liknande sätt som Adolf Fredriks kyrka har med Sveavägen. Stockholms skönhetsråd och Samfundet S:t Erik stödde motionen. Generalplaneberedningen och byggnadsnämnden hade en motsatt mening och fann "att ej tillräckligt skäl förefunnos att lämna kvarteret Klockstället (nuvarande Orgelpipan 5) obebyggd". Samma uppfattning hade även arkitekt Lennart Tham. Han kom fram till att den nya bebyggelsen skulle utgöra en "skärm" mellan den i framtiden hårt trafikerade Klarabergsgatan och kyrkogården och ge den "det lugn och den rofylldhet, som alltid varit utmärkande för Klaras gamla kyrkogård". Tham och hans medarbetare Leif Olav Moen fick sedermera uppdraget att rita båda kontorsbyggnaderna och de valde att lämna ett cirka 13 meter brett mellanrum (nuvarande Nils Ferlins torg) mellan dem, som blev en entré till kyrkogården. På torget finns under sommarhalvåret även en uteservering tillhörande kaféet Kafferepet, som funnits på platsen sedan 1950-talet. I juli 1982 föreslog Namnberedningen att ge platsen namnet Nils Ferlins torg. Samtidigt restes Karl Göte Bejemarks bronsstaty över Nils Ferlin, där han står rökande en cigarett. Under våren 2013 togs statyn bort för att förvaras i magasin under tiden som det pågick ombyggnationer i området.

Klarabergsgatan 37 är ett kontorshus i kvarteret Orgelpipan vid Klarabergsgatan i stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Fastighetsbeteckningen är Orgelpipan 5. Byggnaden uppfördes 1959 i samband med Norrmalmsregleringen efter ritningar av två arkitekter; norrmannen Leif Olav Moen och svensken Lennart Tham. Även grannhuset Klarabergsgatan 33-35 (klart 1956) byggdes efter ritningar av Tham. Båda kontorshusen kom till efter en omfattande arkitekttävling.

T-Centralen är den största och mest trafikerade stationen inom Stockholms tunnelbana. Den ligger i stadsdelen Norrmalm i Stockholms innerstad, i direkt anslutning till Stockholms centralstation och pendeltågsstationen Stockholm City. T-Centralen är även namnet på ändhållplatsen för Spårväg City. Den första tiden bar stationen namnet Centralen, men redan den 27 januari 1958 kompletterades namnet med ett "T" (för Tunnelbana) för att undvika sammanblandning med centralstationen. T-Centralen är den enda av Stockholms tunnelbanestationer där alla tunnelbanelinjer möts. En vanlig dag har stationen 168 400 påstigande resenärer på tågen. Antal resenärer som antingen stiger på, stiger av eller byter (den normala definitionen av antal resenärer på en station, flygplats med mera) är mer än 300 000. De kan genom ett system av gångtunnlar ta sig till och från bland annat Stockholms central och Cityterminalen för att byta färdmedel.

Klara norra kyrkogata är en gata på Norrmalm i Stockholm. Gatan sträcker sig cirka 400 meter rakt genom kvarteret Blåmannen från Klarabergsgatan i syd till Olof Palmes gata i norr. Det äldsta kända namnet för gatan är Sanctæ Claræ gathon (1646). Den nuvarande namnformen Clara Norra Kyrkogata är belagd sedan 1803. Namnet härrör från Klara kyrka som ligger i gatans södra förlängning. Vid gatan finns några kända byggnader och verksamheter. Längst i söder märks Åhléns City och mellan Bryggargatan och Mäster Samuelsgatan återfinns Centralposthusets östra fasad och Postgirots västra fasad. Båda byggnaderna sammanlänkas av två kraftiga, broliknande förbindelsebyggnader som spänner likt två valv över Klara norra kyrkogata och har blivit ett karakteristiskt inslag i gatubilden. De ritades liksom Postgirots hus mellan 1930 och 1938 av arkitekt Erik Lallerstedt. Vid Klara norra kyrkogata 8 låg byggnaden för Stockholms arbetareinstitut som revs 1961. I hörnet med Kungsgatan återfinns Vete-Katten, ett anrikt konditori som startade sin verksamhet 1928. Inom den södra delen av gatan, mellan Bryggargatan och Kungsgatan finns flera av de gamla Klarakvarteren bevarade. Gatan hade tidigare ett skamfilat rykte då den kantades av flera porrbutiker och porrbiografer, bland dem Hollywood. Gatan var ett stråk för så kallad cruising bland homosexuella och kom i folkmun att kallas Klara Porra Kyrkogata.

Klara kyrkas tornur finns i Klara kyrka på Norrmalm i Stockholm. Med kyrkans centrala läge och tornets höga höjd syns uret över stora delar av Stockholms innerstad, såväl dag- som nattetid.

Stockholms arbetareinstitut grundades 1880 och var Nordens äldsta föreläsningsförening. Initiativtagare och förste föreståndare var Anton Nyström.

Klarabergsgatan 33–35 är ett kontors- och affärshus i kvarteret Orgelpipan vid Klarabergsgatan i stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Fastighetsbeteckningen är Orgelpipan 4. Byggnaden uppfördes 1955–1956 i samband med Norrmalmsregleringen efter ritningar av arkitekt Lennart Tham och med Stockholms stads fastighetskontor som byggherre. Även grannhuset Klarabergsgatan 37 (klart 1959) byggdes efter ritningar av Lennart Tham. Båda kontorshusen kom till efter en omfattande arkitekttävling.

Klara kyrka eller Sankta Clara kyrka är en kyrka på Norrmalm i Stockholms innerstad. Före 1989 var den församlingskyrka i Klara församling, som då införlivades i Stockholms domkyrkoförsamling, och kyrkan är nu distriktskyrka med en EFS-förening som ansvarig för kyrkans verksamhet. Kyrkans namn kommer ifrån det kloster som tidigare låg på platsen, Sankta Klara kloster. Kyrkobyggnaden började uppföras under 1500-talets andra hälft av den holländske byggmästaren Hendrik van Huwen och sedan dess har många arkitekter varit inblandade i byggnadens vidare gestaltning, bland annat Willem Boy, Göran Josuae Adelcrantz, Carl Fredrik Adelcrantz, Carl Hårleman och senast (1963–1965) Artur von Schmalensee. Med sitt 116 meter höga torn är Klara kyrka Sveriges och Skandinaviens näst högsta kyrka, efter Uppsala domkyrka.

Klara församling var en församling i Stockholms stift och i Stockholms kommun. Församlingen uppgick 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling. Församlingens område avgränsades av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorgsgatan, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö.

Postgirot är en kontorsbyggnad uppförd 1938 för organisationen Postgirot i kvarteret Blåmannen vid hörnet av Mäster Samuelsgatan och Klara norra kyrkogata på Norrmalm i Stockholm. Centralposthuset vid Vasagatan tillbyggdes mellan 1930 och 1938 med byggnaden för Postgirots verksamhet. Arkitekt var Erik Lallerstedt och stilen är funktionalistiskt med likformiga upprepningar av stora fönsteröppningar. Hörnen mot Klara norra kyrkogatan är avrundade och accentueras av vertikala fönsterband. Det finns även tjugotalsklassicistiska element i de två kraftiga, broliknande förbindelsebyggnader som spänner likt två valv över Klara norra kyrkogata. Valvens undersida smyckas av en rutnätsrelief, där kvadraten respektive svastikan utgör grundformen. Förbindelsebyggnaderna har blivit ett intressant inslag i Klara norra kyrkogatas gatubild. Byggnadsfasaderna är slätputsade och avfärgade i beige kulör. Känt är även de båda byggnadsuren på den norra överbyggnaden med dubbla sifferrader 1 till 12 respektive 13 till 24. Uret mot norr är mera påkostat med urtavla av koppar och förgyllda visare samt två skulpturer. Lallerstedts byggnad har en grönmärkning av Stadsmuseet som anser ”att den representerar ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Åren 1968 till 1971 utökades postgirots byggnad i riktning mot Drottninggatan efter ritningar av arkitekttrion Ancker-Gate-Lindgren (Stig Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren). Fasaden var klädd med emaljplattor i olika bruna nyanser (formgivning Olle Nyman). Denna byggnad är numera ersatt av ett annat hus.

Åhléns City är ett varuhus på Norrmalm i centrala Stockholm. Byggnaden ligger på Klarabergsgatan 50 och upptar hela kvarteret Gripen. Åhléns City är Åhléns AB:s största enskilda varuhus med en omsättning som motsvarar nära 20 procent av företagets totala omsättning. Varuhuset ritades av arkitektkontoret Backström & Reinius Arkitekter AB, invigdes 9 september 1964 och tilldelades Kasper Salin-priset 1966. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Gripen är namnet på ett kvarter på Norrmalm i centrala Stockholm. Kvarteret har en omväxlande historia och bildades redan på 1600-talets mitt och försvann på 1960-talet från Stockholms kartor i samband med Norrmalmsregleringen för att ingå i kvarteret Orgelpipan. På 1980-talet var Gripen en del av kvarteret Blåmannen och på 1990-talet fick kvarteret sitt gamla namn tillbaka. Härifrån spreds den förödande Klarabranden 1751 som förstörde stora delar av dåvarande Norrmalm. Kvarteret omges av Mäster Samuelsgatan i norr, Drottninggatan i öster, Klarabergsgatan i söder och av Klara norra kyrkogata i väster. Kvarteret bestod ursprungligen av tio fastigheter, numera är hela kvarteret en enda fastighet med nummer 12. Sedan 1964 upptas hela kvarteret av varuhuset Åhléns City.