Adelcrantzska palatset

Riksgropen var den folkliga benämningen för den omfattande byggarbetsplats som präglade Stockholms innerstad i samband med Norrmalmsregleringen under 1950-, 1960- och början av 1970-talen. De sista resterna efter Riksgropen försvann så sent som 1998.

Klara östra kyrkogata är en gata på Norrmalm i Stockholm. Gatan sträcker sig som återvändsgränd öster om Klara kyrka från Vattugatan norrut mot Klarabergsgatan.

Apoteket Morianen, (även Apoteket Morian), var ett apotek grundat 1670 i Stockholm. Apoteket var under åren inrymt på flera platser i staden men från 1700-talets mitt fram till apotekets stängning 1972 låg det på Drottninggatan. Morian är ett äldre ord för svarthyad afrikan.

Linderoths urfabrik existerade mellan 1844 och 1963 med tillverknings- och försäljningslokaler vid Drottninggatan 28 i Stockholm. Företaget grundades av Gustaf Wilhelm Linderoth och fördes vidare av hustrun Betty Linderoth och sonen Johan Gustaf Linderoth. G.W. Linderoths urfabrik ansågs på sin tid vara Sveriges ledande tillverkare av ur med produktion av speciellt tornur över hela världen. En känd klocka ur firmans produktion är Linderoths kalenderur som ibland kallas Linderoths ur och som finns på fasaden av före detta Kreditbankens hus vid Norrmalmstorgs östra sida i Stockholm. Uret tillverkades 1887 av G.W. Linderoths urfabrik och satt ursprungligen på husfasaden ovanför företagets urfabrik vid Drottninggatan. Där visade den tid och datum fram till 1968 då huset revs. Uret monterades åter upp 1977 på sin nuvarande plats. Ett av Linderoths ur är det enda som är kvar från tidningserans tid i Klarakvarteren. Det är Stockholms-Tidningens gamla klocka från 1903, gestaltad som en skulptur av Gottfrid Larsson och pryder hörnet av Vattugatan och Klara södra kyrkogata i Stockholm. Det finns emellertid många "Lindroths ur" bevarade i Stockholm och Sverige, bland dem tornklockan på Storkyrkan, Stockholms stadshus och Centralposthuset samt fasadklockan på Landstingshuset. Linderoths huvudkonkurrent i branschen var F.W. Tornberg med lokaler vid Gustav Adolfs torg 14.

Dansmuseet är ett museum i Stockholm som grundades av Rolf de Maré 1953. Han samlade kollektionen i Frankrike och donerade delar av den till Franska staten och resten tog han med sig till Stockholm. Museet har bland annat världens näst största samling av scenkostymer från Ryska baletten och även en stor samling efter Isadora Duncan, samt en mängd föremål från världens alla hörn. Det är tämligen unikt som ett av världens ytterst få museer om dans och balett i sitt slag och övergripande om danskonsten i dess många olika former. Museets förste intendent var Bengt Häger, vars chefskap sträckte sig från 1953 till 1989. Första tiden var museet inrymt i operahuset och i Filmhuset på Gärdet. Åren 1977–1989 låg museet i Wennergrenska palatset i Diplomatstaden och 1989–1999 i Dansens hus. Museet låg 1999–2013 i Skandinaviska Bankens palats vid Gustav Adolfs torg. Dansmuseet flyttade 2013 till nya lokaler på Drottninggatan 17, också i tidigare banklokaler. Dansmuseet stänger sina lokaler på Drottninggatan 17 för besökare i januari 2024, av ekonomiska skäl, och letar efter nya lokaler. Erik Näslund var chef för museet från 1989 till 2016, tillika redaktör för museets tidigare tidskrift Dans 1973–1981. Han efterträddes av Eva-Sofi Ernstell som var museets chef 2017 till sin bortgång 2022. År 2010 tilldelades museet Svenska teaterkritikers förenings danspris för sitt arbete som ”ett alert museum i tiden”. Huvudman för Dansmuseet är Stiftelsen Dansmuseifonden. Dess verksamhet stöds finansiellt av staten och av Rolf de Marés minnesfond.

Sparbankernas hus kallas en byggnad i kvarteret Hägern mindre vid Drottninggatan 27–29 på Norrmalm i Stockholm. Huset uppfördes 1970–1971 och innehöll lokaler för olika sparbanksavdelningar, därav namnet. Fastigheten är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Drottninggatan 17 i Stockholm är adressen för den byggnad som restes i kvarteret Loen 1906–1908 för Sundsvalls Handelsbank. Fastigheten ligger i korsningen Drottninggatan 17 och Karduansmakargatan 5. Fastigheten är blåklassad av Stockholms stadsmuseum vilket är det starkaste skyddet och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Preisiska huset (stavas även Preissiska huset) var en kulturhistoriskt betydelsefull byggnad i kvarteret Skansen i hörnet Drottninggatan 36 / Brunkebergsgatan 6 i centrala Stockholm där länsstyrelsen i Stockholms län var inrymd 1812-1968.

För skyskrapan i Malmö med samma namn, se Kronprinsen. Kronprinsen (A.B. Restaurant Kronprinsen) var ett hotell och en förstaklassrestaurang, grundat 1894 och 1906-1934 beläget i före detta Wredeska palatset på kvarteret Hägern mindre vid Drottninggatan 29 på Norrmalm i Stockholm. Sedermera blev Kronprinsen ett dotterbolag till Stockholms Allmänna Restaurationsaktiebolag (grundat 1915). Bland hotellets mer kända gäster kan räknas Jean Sibelius, under hans första konsertframträdande i Stockholm 1923. Kronprinsen var även plats för flera betydande händelser under 1900-talets början, däribland bildandet av Stockholms Landsstormsförening 1908, grundandet av Sveriges Scoutförbund 1912, bildandet av Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u p a, sedermera Arla, 1915, samt grundandet av Sveriges Nationella Förbund 1915.

Wredeska palatset (även Falkenbergska huset och De la Gardieska huset) var en byggnad i Klarakvarteren i Stockholm, som låg på Drottninggatan 29 hörnet Brunkebergsgatan i kvarteret Hägern mindre. Det ursprungliga palatset uppfördes på 1690-talet, troligen med kungliga rådet Fabian Wrede som byggherre, och hade en trädgård på kvarterets västra sida mot Klara sjö. Arkitekt var möjligen Nicodemus Tessin d.y.

Norrlandsbanken kallas en byggnad i kvarteret Tigern vid hörnet Fredsgatan 10 och Akademigränd 6 i Stockholm. Fastigheten är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att den anses vara ”särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.

Elefanten är ett kvarter på Norrmalm i centrala Stockholm. Namnet, ursprungligen Quarteret Elephanten, hade anlagts redan på 1600-talets mitt.