Ukrainas nationalbibliotek

Kievs olympiastadion (ukrainska: Національний спортивний комплекс "Олімпійський") är en fotbollsarena i Kiev i Ukraina och landets nationalarena, som tar 70 050 åskådare. Arenan genomgick en större renovering inför Fotbolls-EM 2012, så under åren 2008–2011 var stadion stängd. Arenan är hemmaarena för Ukrainas herrlandslag i fotboll och Dynamo Kievs. Före Sovjetunionens kollaps spelade Sovjetunionens herrlandslag i fotboll ibland sina hemmamatcher här.

Sportpalatset i Kiev (ukrainska: Палац Спорту) är en inomhusarena för sport och konserter i Kiev, Ukraina.

Bessarabiska maknaden (ukrainska: Бесарабський ринок, Besarabs'kyi rynok), även kallad Besarabka (ukrainska: Бесарабка), är en inomhusmarknad som ligger i centrum av Kiev på Bessarabiska Torget vid den sydvästra änden av stadens huvudgata, Chresjtjatyk. Marknaden byggdes 1910-1912 och är ritat av den polska arkitekten Henryk Julian Gay. Namnet härstammar från "Bessarabien", en region som erövrades av det ryska imperiet under rysk-turkiska kriget och nu delvis ligger i sydvästra Ukraina i Odesa oblast.

Arsjavskyjpalatset, även Den gråtande änkans hus och Den besvikna änkans hus (ukrainska Особняк Аршавського respektive Дім вдови, що плаче och Дім невтішної вдови), är en byggnad i Kiev i Ukraina. Den uppfördes 1907 och ligger på Luterangatan i Ukrainas regeringskvarter.

Sankt Volodymyrkatedralen (ukrainska: Володимирський собор) är en katedral i centrala Kiev i Ukraina. År 1852 föreslog metropolit Filaret i Moskva att en katedral skulle byggas i Kiev inför 900-årsminnet av Vladimir den stores kristnande av ruserna. År 1859 hade 100 000 rubel samlats in i Kejsardömet Ryssland för ändamålet. Byggnationen började 1862 och katedralen kunde invigas 1882. Målningarna färdigställdes dock först 1896. Katedralen stängdes under den sovjetiska tiden och användes som museum för religion och ateism. Efter andra världskriget öppnade kyrkan åter och blev därmed en av de få rysk-ortodoxa kyrkorna i Sovjetunionen. Bland sevärdheterna märks reliker av den grekiska martyren Barbara från 500-talet, som har funnits i kyrkan sedan 1930-talet. Katedralen renoverades efter andra världskriget och blev moderkyrka för den ryska, senare ukrainska ortodoxa kyrkan, 1943. Den används sedan 2018 som katedral för den nybildade ortodoxa kyrkan i Ukraina.

Kievs operahus (ukrainska: Національна опера України ім. Т. Г. Шевченка) är det tredje äldsta operahuset i Ukraina, efter Odessas operahus och Lvivs operahus. Kievs operahus grundades 1867. Det är inrymt i Taras Sjevtjenko Ukrainska Nationaloperahus i Kiev och används till opera och balett. Dagens operahus byggdes från 1901. På platsen fanns ursprungligen Kievs stadsteater, men denna förstördes i en brand 1896. Den nya byggnaden är ritad av Viktor Schröter. Under Sovjettiden nationaliserades operan. På 1930-talet fanns det planer på att ge operahuset en mer "proletär" stil, men detta blev endast delvis genomfört. Under andra världskriget flyttade operahuset till Ufa och senare till Irkutsk i landets ryska del. Operahuset renoverades 1983–1988, då det byggdes nya träningsrum och scenen gjordes större. Kievs operahus är också känd som plats för mordet på ministerpresident Pjotr Stolypin 1911.

Sveriges ambassad i Kiev är Sveriges diplomatiska beskickning i Ukraina som är belägen i landets huvudstad Kiev. Beskickningen öppnade den 24 februari 1992 i tre rum på hotellet Жовтневий och består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2023 är Martin Åberg. En av ambassadens främsta uppgifter är att främja relationerna mellan Sverige och Ukraina och utveckla samarbetet inom områdena politik, ekonomi och kultur. De bilaterala kontakterna mellan Ukraina och Sverige har utvecklats betydligt de senaste tio åren. Den 24 februari 2022 evakuerades ambassaden, efter Rysslands invasion av Ukraina.

Kievs konservatorium, även Ukrainas nationella musikakademi Pjotr Tjajkovskij (ukrainska: Національна музична академія України імені Петра Чайковського) är en musikhögskola i Kiev i Ukraina. Det är Ukrainas största i sitt slag och har fem fakulteter och mer än 1 100 elever. Akademin grundades 3 november 1913. Initiativet kom från kompositören Pjotr Tjajkovskij som i ett brev till ryska tsaren 1891 påtalade att Kiev saknade en institution för högre musikutbildning. Institutet byggdes upp av Sergej Rachmaninov och Aleksandr Glazunov på ryska musikakademins campus i Kiev och dess första rektorer var Vladimir Pukhalsky och Reinhold Glière. År 1925 delades musikakademin i två delar, en skola för de yngre eleverna och en kombinerad teater- och musikutbildning för de äldre eleverna som drevs tillsammans med Mykola Lysenkos privata teaterskola. Konservatoriet återuppstod 1934 när Kiev åter blev Ukrainas huvudstad och samarbetet med Lysenkos teaterskola upphörde. 1938 tilldelades det Leninorden och två år senare uppkallades högskolan efter Tjajkovskij. År 1995 utsågs den till nationell musikakademi av Ukrainas president och fick sitt nuvarande namn. Musikhögskolan håller till i i en byggnad som tidigare var Hotel Continental. Den förstördes under andra världskriget men byggdes upp igen 1955 och kompletterades med en konsertsal, ritad av arkitekterna L. Katok och Ya. Krasny.

Mystetskyjarsenalen (ukrainska: Мистецький арсенал) är en konsthall i stadsdelen Petjersk i Kiev i Ukraina.

Kiev (ukrainska: Київ, Kyjiv, uttal: [ˈkɪjiu̯]; ryska: Киев, Kijev, uttal: [ˈkʲijɪf]) är huvudstaden och den största staden i Ukraina. Den är belägen i den centrala norra delen av landet vid floden Dnepr, och folkmängden uppgår till 2 952 301 (2022-01-01) invånare. Kiev är en egen administrativ enhet under statligt direktstyre och ingår därför inte i något av landets oblast. Den fungerar däremot som administrativ huvudort för Kiev oblast, som är det oblast som omger staden. Kiev är ett viktigt industriellt, vetenskapligt, pedagogiskt och kulturellt centrum i Östeuropa. Det är platsen för många högteknologiska industrier, högskolor men även historiska minnesmärken. Staden har en omfattande infrastruktur och ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem, däribland Kievs tunnelbana. Kiev klassificerades 2004 som en beta-världsstad.

Självständighetstorget eller Majdan Nezalezjnosti (ukrainska: Майдан Незалежності) är Kievs största torg och stadens mest centrala plats. Stora delar av den orangea revolutionen (2004) utspelade sig här, liksom Euromajdan (2013–14). Vid det 400 meter långa torgets ena ända finns sedan 2001 Berehynjakolonnen, på den plats där Lenin-statyn tidigare stod.

Euromajdan (ukrainska: Євромайдан, "Jevromajdan" – se Etymologi) var en politisk protest som inleddes 21 november 2013 med ett upplopp som pågick främst på Självständighetstorget och vid flera regeringsbyggnader i Ukrainas huvudstad Kiev, men också i flera andra ukrainska städer. Under januari och februari 2014 utvecklades protesterna till en revolt mot den sittande regimen, och efter svåra sammandrabbningar i Kiev med ett stort antal döda avsattes president Viktor Janukovytj 22 februari av radan, landets parlament. Protesterna började som demonstrationer riktade mot ett uteblivet samarbetsavtal mellan Ukraina och EU som skulle kunna ge Ukraina ett större oberoende från Ryssland. Demonstrationerna utvecklades till en mer allmän protest mot president Viktor Janukovytj och Mykola Azarov-regeringens ryssvänliga utrikespolitik och användning av våld mot demonstranterna. Demonstrationerna har jämförts med "Orangea revolutionen" 2004. I Kiev pågick demonstrationerna så gott som dagligen från starten den 21 november. Demonstrationerna var som störst på söndagarna och nådde sitt största omfång den 1 och 8 december då 400 000–800 000 demonstranter samlades. Oppositionen försökte samtidigt att blockera arbetet i parlamentet, Verchovna Rada. Oppositionen manade också flera gånger till generalstrejk utan att lyckas genomföra detta. Den tidigare presidenten Leonid Kravtjuk tog den 9 december initiativ till ett möte mellan representanter för regeringen, men oppositionen var inte inbjuden. Två dagar senare gick Viktor Janukovytj ut med en inbjudan till oppositionen för samtal om landets kris, men fick inget gensvar. Därmed ledde inte initiativet till någon lösning. Ett handelsavtal med Ryssland, misshandeln av journalisten Tetiana Tjornovil och terroristdomen mot tre högerextremister och de efterföljande våldsscenerna, var händelser som i omgångar gav ny kraft åt protesterna. Oppositionen fick ny vind i seglen efter en ny lag som begränsade mötesfriheten. Lagen infördes den 17 januari 2014 och skulle göra det svårare att organisera demonstrationer, och på söndagen den 19 januari samlades därför åter mellan 100 000 och 200 000 demonstranter på Majdan Nezalezjnosti i en demonstration mot lagen. I närheten av parlamentet drabbade senare flera demonstranter samman med kravallpolisen. I slutet av januari och början av februari övertogs kontrollen av flera regionala regeringsbyggnader framförallt i västra Ukraina av Euromajdan-demonstranter. Häftiga gatukravaller i mitten av februari i Kiev ledde till att demonstranterna satte hus i brand och att skarp ammunition användes mot poliser och demonstranter. Resultatet blev 105 döda, både poliser och demonstranter. Under februari förändrade protesterna inriktning och krav ställdes på Janukovytjs avgång. Dödsskjutningarna den 20 februari ledde till att regimen förlorade kontrollen över radan. Parlamentet kunde 22 februari driva igenom ett antal lagar som innebar att polisen togs bort från Kievs gator, att 2004 års författning återinfördes, oppositionella fångar, inklusive Julia Tymosjenko som västvärlden och hennes anhängare sett som dömd i en politisk rättegång, släpptes fria och att Viktor Janukovytj avsattes under tveksamma konstitutionella omständigheter. Janukovytj flydde genom en brådstörtad resa till Charkiv, vägrade att acceptera parlamentets beslut och kallade det hela för en statskupp. Han gick kort efter i exil i Ryssland. Parlamentet utlyste nyval till presidentposten 25 maj 2014. I månadsskiftet februari/mars skedde ett illegalt maktövertagande på Krim av Ryssland, se vidare Krimkrisen 2014. I Kiev övergick Euromajdan-demonstrationerna i en ockupation av Självständighetstorget, som fortsatte efter den tidigare oppositionens maktövertagande. Som nyvald borgmästare försökte Euromajdan-ledaren Klytjko i juni 2014 att tömma torget på demonstranter utan att lyckas. Hans åsikt fick stöd bland många Kievbor som var trötta på tältlägren och trafikstockningarna. Däremot visade de som då fortfarande höll till på torget ingen vilja att gå hem. 7 augusti gjorde regeringen ett nytt försök att med runt 300 arbetare röja bort tälten och avspärrningarna på gatan Chresjtjatyk som löper förbi Självständighetstorget. Det var då det kraftigaste försöket att rensa upp torget. Detta hindrades dock av ett dussintal demonstranterna som fortfarande var kvar på torget och som i protest tände eld på bildäck. Två dagar senare lyckades myndigheterna att upplösa protesterna på torget.