Skårsgatan

Skårs gård är en herrgårdsbyggnad i stadsdelen Skår i Göteborg. Skattehemmanet Skår omnämns tidigast omkring år 1485. Skårs gård hette tidigare Skår Östergård. Huvudbyggnaden byggdes på 1700-talet, men har genom åren byggts om och till. Den är uppförd i två våningar och byggd av trä. Interiören är delvis kvar sedan 1700-talet, medan ekonomibyggnaderna revs i början av 1930-talet. Lusthuset i parken är ett av få bevarade i Göteborg. I mitten av 1600-talet planterades ekar på Skårs hagmarker. Bland ägarna kan nämnas Samuel Schutz, som anlade ett kattuntryckeri på gården år 1735, vilket drevs fram till 1798, Hans Hemming Wesslau, som grundade Almedahls fabriker och Johan Wilhelm Lyckholm, som anlade på Lyckholms bryggerier på Skår Västergård. År 1896 köpte brodern Melcher Lyckholm Skår Östergård. Murarmästaren Lindner var innehavare av Skår under 1830- och 1840-talen. Dottern Betty ärvde honom och vid hennes död år 1881 ärvdes tillgångarna av avlägsna släktingar i Tyskland. Byggnaden upptogs i kommunens bevaringsprogram 1975. Den ägs av det kommunala bolaget Higab och används som bostad och daghem.

Skårs kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Örgryte församling i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen Skår i Göteborgs kommun.

Göteborgs pepparkaksbageri är ett bageri i stadsdelen Skår i Göteborg som etablerades 1924. Till en början var sortimentet större, men med tiden har bageriet valt att specialisera sig på enbart en produkt, pepparkakor. De har en smak av citrus och är bakade enligt ett hemligt recept. Bageriet låg tidigare på Ingeborgsgatan i stadsdelen Lunden. Den nuvarande butiken ligger vid Sankt Sigfridsgatan och har originalinredning från 1940. Göteborgs pepparkaksbageri har tilldelats Gastronomiska Akademiens diplom, med motiveringen "mångårig tillverkning av oöverträffade pepparkakor" och en hedersbetygelse från M Sandahl foundation. Bageriet har av tidskriften Gourmet två gånger omnämnts för god matkultur, med motiveringen "Sveriges bästa pepparkaksbageri".

Sankt Sigfridsgatan är en gata i Göteborg. Den sträcker sig åt sydost, närmare 2 kilometer mellan Sankt Sigfrids plan och Mölndalsvägen. Gatan berör stadsdelarna Bö, Skår och Kallebäck, och är numrerad från 1-146. Sankt Sigfridsgatan fick sitt namn 1925 efter Västergötlands beskyddare Sankt Sigfrid, samtidigt som Sankt Sigfrids plan. Genom ändringar i stadsplanen 1974, förlängdes gatan till Mölndalsvägen.

Stora Gårda är en herrgård i Örgryte i Göteborg, vilken har en lång historia. Riksantikvarieämbetet har noterat "Medeltid, Nyare tid" för bebyggelsen på platsen där Stora Gårda Herrgård står än idag. Den äldsta noteringen hittills återfinns i Gustaf Olofsson Stenbocks jordebok av år 1550. Gården går i äldre tider under många benämningar, Gorde, Gåhla, Gåla, Gårda och Stora Gårda. Från 1550 var de boende, tillika brukarna, benämnda skattebönder. År 1633 köpte Göteborgs första borgmästare Nils Börjesson gården av arvingarna till sista skattebonden. När Nils Börjesson adlades år 1647 och antog namnet Drakenberg blev gården herrgård. Den östra flygeln byggdes år 1756 av major Olof Giers och på 1830-talet tillkom den mindre källaren. Veranda och trapphus byggdes på 1880-talet och burspråket på södra sidan byggdes av stadsingenjören Albert Lilienberg år 1922. Den intilliggande Egmontsgatan har uppkallats efter stadsmäklaren Petter von Egmont, som bodde på Stora Gårda i början av 1700-talet. Under 1850- och 1860-talen ägdes gården av industrimannen Carl David Lundström. När Stora Gårda ägdes av Ingrid Wallberg, Sveriges första kvinnliga arkitekt, besöktes det av Le Corbusier år 1936. Storagårdsgatan intill Stora Gårda fick sitt namn år 1925. Gångvägarna vid bebyggelsen i herrgårdens trädgård fick namnet Stora Gårda år 1973.

Kallebäck är en stadsdel och primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Namnet Kallebäck betyder 'bäcken med kitteln,' och omnämns första gången 1496 som Kallebeck. Stadsdelen ligger mellan riksväg 27/40 och E6/E20 i Göteborgs sydöstra utkant. Den har en areal på 264 hektar.

Olof Skötkonungsgatan är en cirka 700 meter lång gata i stadsdelen Bö i Göteborg. Den sträcker sig från Sankt Sigfrids plan till Skårsgatan, och fick sitt namn 1925 efter Olof Skötkonung och dennes påstådda anknytning till Örgryte gamla kyrka (cirka 175 meter nordväst om gatans början). Längs sin sträckning möter den: Jättegrytsgatan, Margretelundsgatan, Tandåsgatan, Södra Tandåsgatan, Anneholmsgatan, Storagårdsgatan, Prytzgatan, Rangeltorpsgatan och Drakenbergsgatan. Gatan är numrerad från 1 till 82. Olof Skötkonungsgatan består till största delen av villafastigheter.

Ekmanska sjukhuset (Oscar och Maria Ekmans sjukhus) var ett sjukhus i stadsdelen Bö i Göteborg, vilket var i bruk under åren 1910–1978.

Bö herrgård är en herrgård i stadsdelen Bö i Göteborg. Till en början var Bö ett skattehemman med en kvarn vid en närliggande bäck. Så småningom gestaltades byggnaden enligt ståndsmässiga former. Herrgården finns omnämnd från 1485 . En Sven Böker skänkte dopfunten som återfinns i Örgryte gamla kyrka. Herrgården och dess trädgård besöktes och beskrevs av Carl von Linné 1746. Ett päronträd på platsen lär ha planterats av honom. En kapten Berggren sålde sedermera av delar av herrgårdens ägor till Böskolan och Örgryte nya kyrka. Han var även initiativtagare till byggnationen av Bö villastad. Idag rymmer mangårdsbyggnaden montessoriskolan Casa. Tillhörande byggnader

Bö är en stadsdel i Göteborg. Bö gränsar till Delsjöns friluftsområde och bebyggelsen är en blandning av villor och flerfamiljshus. Stadsdelen har en areal på 145 hektar. Namnet Bö kommer av det fornvästnordiska ordet bø’r med betydelsen "gård". Namnet skrevs Bøø 1485, Böö 1565, Böe 1637 och Bö 1738. Här finns även Böskolan, en grundskola som numera drivs som friskola med internationell profil. I områdets sydvästra del, granne med Liseberg, hade Bröderna Kanold sin choklad- och konfektyrfabrik. Byggnaden är numera ombyggd till kontor.

Ostkupan är smeknamnet på ett bostadshus i Kallebäck i Göteborg. Huset som stod klart 1964 ägs av Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och hyser främst studenter. Ostkupan är 14 våningar hög och består av mestadels korridorsrum med fyra rum per korridor och ett kök per korridor och två toaletter med dusch. Det finns även ett fåtal tvårumslägenheter samt en fyrarumslägenhet. Huset har fyra hissar för boende, i två par. Varje hisspar har även en brandtrappa som sträcker sig från bottenvåningen till 14:e våningen samt en extra utomliggande brandtrappa som går från sjunde våningen och neråt. I mitten av byggnaden finns en femte hiss avsedd för fastighetsskötsel. Ostkupan hyser även en liten studentbar i källaren, biljardrum, TV- och tidningsrum, bastu, fotoframkallningsrum och ett mindre gym. Ostkupan ligger på adressen Mejerigatan 2, och närbelägna vägar har alla namn som är kopplade till mejeriprodukter, exempelvis Gräddgatan, Smörgatan och Mjölktorget; detta på grund av det närbelägna mejeriet.

Villa Soltorpet är ett enfamiljshus beläget vid Brödragatan i stadsdelen Bö, Örgryte-Härlanda i östra Göteborg. Det är byggnadsminne sedan 26 september 1983.