place

Kolerakyrkogården i Lunden

1830-talet1834 i SverigeBegravningsplatser i GöteborgFornminnen i Göteborgs kommunGöteborgs historia
Kolera
Kolerakyrkogården vid Ranbergen, Lunden
Kolerakyrkogården vid Ranbergen, Lunden

Kolerakyrkogården i Lunden är en begravningsplats i Göteborg med en minnessten för några av dem, som dukade under i kolerafarsoten 1834. Den är belägen i hörnet av Sankt Pauligatan och Femkampsgatan i stadsdelen Lunden. Begravningsplatsen är en fast fornlämning och skyddas därmed enligt kulturmiljölagen (KML). På framsidan av stenen finns ett inhugget kors och orden "År 1834". På baksidan står det "Kolerakyrkogården på Ranbergen". Texten på framsidan är enkelt utförd och förmodligen från tiden då stenen restes, medan texten på baksidan troligen är av senare datum med tecken av modernare snitt.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Kolerakyrkogården i Lunden (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Kolerakyrkogården i Lunden
Sankt Pauligatan, Göteborg Lunden (Centrum)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Kolerakyrkogården i LundenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.708708333333 ° E 12.0007 °
placeVisa på kartan

Adress

Sankt Pauligatan

Sankt Pauligatan
416 60 Göteborg, Lunden (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Kolerakyrkogården vid Ranbergen, Lunden
Kolerakyrkogården vid Ranbergen, Lunden
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Flamman (Göteborg)
Flamman (Göteborg)

Flamman var en biograf med 684 platser på Redbergsvägen 19 i stadsdelen Gårda i Göteborg. Biografen öppnade 14 oktober 1935 och stängde 31 december 1982. Premiärprogrammet 1935 visade Flickornas Alfred (Birgit Tengroth och Sture Lagerwall) och kortfilmen Havet lockar (Per-G. Holmberg). Byggnaden ritades av arkitekten Sten Branzell, som tillsammans med arkitekten Uno Åhrén upprättade 1935 års stadsplan. Den konstnärliga utsmyckningen stod konstnären Gunnar Ström för. Fastigheten är byggnadsminne sedan 15 februari 2006 och har fastighetsbeteckning Gårda 68:1. Byggnaden uppfördes av storbyggmästaren Olle Engkvist som samtidigt byggde Göteborgs konserthus. Förutom biograf inrymde den utpräglade funkisbyggnaden två butikslokaler och en vaktmästarbostad. Byggnadskostnaden uppgick till 333 000 kronor, där 40 000 kronor stod för tomten och inventarier för 45 000 kronor. Idag ägs fastigheten av Göteborgs Finska Pingstförsamling, som sedan 1983 använder den som gudstjänstlokal. I och med ägarbytet skedde en del invändiga förändringar för att anpassa byggnaden till församlingens verksamhet. Salongen byggdes om i sin främre och bakre del. Bland annat tillkom ett samlingsrum och en läktare. Innan biografen uppfördes fanns på denna plats Olskrokens första yrkesfotograf, Sandlunds Foto atelier, som 1897 flyttades hit från Olskrokstorget. Ateljén övertogs senare av Vibergs Fotoatelier och revs 1931. Området bakom biografen, längs med Norra Gubberogatan, kallades för Dyngevik efter den bäck som rann förbi där. Olskrokens allra första biograf hette Quo Vadis. Den öppnades 1918 och låg lite längre ner på andra sidan Redbergsvägen. Namnet ändrades till Östra Bio 1921 och 1963 stängdes den för gott.

Böskolan
Böskolan

Böskolan är en skola vid Danska vägen i kvarteret 80 Sorken i stadsdelen Bö i Göteborg. Skolan grundades år 1888. Böskolans äldsta delar uppfördes år 1889 och omfattade en tvåvånings träbyggnad. Den uppfördes av byggnadsfirman F O Peterson & Söner. Skolan fick elektrisk belysning år 1908, samtidigt som Örgryte nya kyrka. År 1941 byggdes den ut med en byggnad i funktionalistisk stil efter ritningar av Ragnar Ossian Swensson. Även de äldre delarna byggdes om och fick putsfasader, liksom den ny byggnaden. Innan skolan byggdes ut hade den åtta klassrum, varav ett användes som gymnastiksal. Dessutom fanns två handarbetssalar, samt en träslöjdssal i källaren. Skolan hade vid den tiden tolv klasser. Tillbyggnaden gav åtta nya klassrum, samt specialsalar och gymnastikavdelning. Det gamla Jakobstorpet och torrdassen revs och lärarbostaden byggdes till för att rymma vaktmästarbostad, skolmåltidslokal, skolsköterska och tandklinik. Byggnaderna är huvudsakligen bevarade sedan 1940-talet. År 1953 bildade Lundenskolan eget överlärardistrikt och Böskolan blev huvudskola i Örgryteområdet, som 1955 startade försöksverksamhet med enhetsskolans tre stadier. Böskolan blev då en högstadieskola där årskurserna 7–9 dominerade. År 1994 föreslogs det att Böskolan skulle läggas ner. Föräldrar bildade då en ekonomisk förening och Böskolan är idag en friskola med förskola, låg,mellan och högstadium.