place

Frihedsstøtten

AbolitionismDawpIndre ByLivegenskapMinnesmärken i Danmark
ObeliskerSkulpturer i KöpenhamnVerk 1797
Frihedsstøtten 2005 01
Frihedsstøtten 2005 01

Frihedsstøtten på Vesterbrogade vid Hovedbanegården i Köpenhamn är en 20 meter hög obelisk, rest utanför Köpenhamns dåvarande vallar till minne av avskaffandet av stavnsbåndet vid jordbruksreformen 1788.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Frihedsstøtten (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Frihedsstøtten
Vesterbrogade, Köpenhamn Kødbyen

Geografiska koordinater (GPS) Adress Hemsida Webblänkar Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: FrihedsstøttenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.674211111111 ° E 12.563305555556 °
placeVisa på kartan

Adress

Frihedsstøtten

Vesterbrogade
1570 Köpenhamn, Kødbyen
Region Hovedstaden, Danmark
mapÖppna på Google Maps

Hemsida
kulturarv.dk

linkBesök hemsida

linkWikiData (Q3441954)
linkOpenStreetMap (27226058)

Frihedsstøtten 2005 01
Frihedsstøtten 2005 01
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Københavns Hovedbanegård
Københavns Hovedbanegård

Københavns Hovedbanegård, lokalt vardagligen Hovedbanegården eller Hovedbanen, är Köpenhamns centralstation och Danmarks största järnvägsstation. Den ligger i centrala Köpenhamn, mellan stadsdelarna Indre By och Vesterbro. Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg. Den har över 100 000 resenärer om dagen med fjärrtåg, regionaltåg och S-tåg och är därmed Danmarks näst mest använda station. Från stationen finns det förbindelser med internationella tåg till Sverige och Tyskland, intercity- och snabbtåg till hela Danmark, regelbundna och frekventa regionaltåg till Själland och Öresundståg till södra Sverige, pendeltåg med Köpenhamns S-tåg till Storköpenhamn-området, och tunnelbana med Köpenhamns metro till centrala Köpenhamn. Det finns 7 perronger och 13 spår på Hovedbanegården: varav 9 används för fjärr- och regionaltåg och 4 används för S-tågen. Det finns en stor hall en våning ovanför spåren. Där finns runt 25-30 butiker och serviceinrättningar som till exempel restauranger. På perrongerna finns också kiosker. Hovedbanegården invigdes den 30 november 1911 efter fem års omfattande byggnadsarbete. Före 1911 fanns en station som byggdes 1864 och före den en som byggdes 1847. Byggnaden ritades av arkitekt Heinrich Wenck, och har därefter ombyggts ett flertal gånger. Sedan 1934 har centralstationen betjänats av S-togsnätet och sedan 2019 av tunnelbanenätet i Köpenhamn.

Köpenhamns vattenverk
Köpenhamns vattenverk

Köpenhamns vattenverk (danska: Københavns Vandværk) uppfördes 1859 som några av de första byggnaderna utanför Köpenhamns tidigare befästningsvallar och anlades på en tidigare ravelin väster om Vestervold, vilket också gett formen för tomten. Det ligger mellan Studiestræde, Hammerichsgade, Deloitte-huset och Studenterforeningen tidigare byggnad vid H.C. Andersens Boulevard. Köpenhamns vattenverk är Danmarks äldsta vattenverk. Det blev 2007 utnämnt till ett nationellt industriminne av Kulturarvsstyrelsen och blev byggnadsminne 2010. År 1847 tillsattes en kommitté med uppgift att utarbeta förslag till en modern vattenförsörjning i kommunen. Koleraepidemin i Köpenhamn 1853 gjorde sedan att beslut togs om att uppföra ett nytt vattenverk. Till vattenverket hörde Cisternerne i Søndermarken, som nu används som konstmuseum. Anläggningen uppfördes av det brittiska företaget Cochrane & Co. med början 1857. Det invigdes i augusti 1859. Byggnaderna ritades av Niels Sigfred Nebelong i rundbågestil. Anläggningen byggdes om 1875, 1886–1889 och 1951 och togs ur drift 1951. Vattenverkets maskinhus har sedan 1986 varit musikhuset Pumpehuset. Den ursprungliga första ångmaskinen, som tillverkades i Storbritannien, finns på Danmarks Tekniske Museum. Själva vattenverksbyggnaderna ligger centralt på tomten, omgivna av bostäder, kontorshus och vaktstuga. Samtliga hus är murade i gult tegel med skiffertak. Dominerande byggnad är Maskinhuset i två våningar med sadeltak och rundbågefönster. Pannhuset är sammanbyggt med maskinhuset, men är en våning lägre. Kolhuset är ett mindre envåningshus, som ligger i rät vinkel mot pannhuset. Skorstenen från 1930 var ursprungligen 43 meter hög, men kortades av säkerhetsskäl 1972 av till 33 meters höjd. Övriga hus ligger runt omkring fabrikslokalerna: chefsbostad, maskinmästarbostad, vaktmästarbostad i korsvirke från 1887 av Ludvig Fenger samt tre kontorshus, varav det yngsta är byggt 1951.

Pantomimeteatret
Pantomimeteatret

Pantomimeteatret är en friluftsteater på Tivoli i Köpenhamn. Den förklarades som byggnadsminne år 1979. Teatern byggdes år 1874 som ersättning för en enkel teaterlada från 1843. Den ritades av arkitekterna Vilhelm Dahlerup och Ove Petersen i kinesisk stil och är känd för sin ridå som påminner om en påfågelstjärt och öppnas som en solfjäder. Arkitekterna hade aldrig besökt Kina men lät sig inspireras av bilder som en ingenjör, som hade arbetat i fjärran Östern, hade tagit med sig hem. Resultatet blev en färgsprakande kinesisk paviljong med gröna paddor som avslutning på stuprören. Fasaden är dekorerad med sniderier och över scenen finns ett pagodliknande tak. De två tornen har dubbla pagodtak, som liksom taket över scenen, är förgyllda. Delar av den ursprungliga inredningen har bevarats. Sommartid spelas pantomimer med figurerna Harlekin, Colombina, Kassander och Pierrot från commedia dell'arte och ibland även baletter på teatern. Sexton pjäser från 1850-talet har bevarats. Under 2000-talet har drottning Margrethe II, tillsammans med koreografen Dinna Bjørn och tonsättaren James Price, skapat flera familjeballetter med inspiration från H.C. Andersens sagor som uppförts på teatern. Föreställningarna varar högst en halvtimme. Pantomimeteatret är Tivolis äldsta byggnad och mekaniken är handdriven. Det behövs tre personer för att öppna påfågelridån och ytterligare två för att flytta undan två gyllene portaler på scenen innan föreställningen börjar. Med sina omkring 270 föreställningar om året är den en av Danmarks mest besökta teatrar.