Kristina Gyllenstierna (staty)

Stockholms domkyrkodistrikt är ett distrikt i Stockholms kommun och Stockholms län. Distriktet ligger i centrala Innerstaden i Stockholms kommun, dels inom södra delen av området för Norra innerstadens stadsdelsområde och dels för norra delen av området för Södermalms stadsdelsområde, stadsdelarna Gamla stan och Riddarholmen.

Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka, är domkyrkan i Stockholms stift inom Svenska kyrkan. Den ligger i kvarteret Rådstugan i Gamla stan och tillhör Stockholms domkyrkoförsamling. Kyrkan har använts för både kungliga kröningar och vigslar från 1300-talet. Den första byggnaden på platsen invigdes under 1200-talet och uppfördes enligt traditionen 1264 tack vare gåvor från Birger jarl. Storkyrkan är en femskeppig hallkyrka uppförd av tegel. Planen är något oregelbunden rektangulär, med fullbrett rakslutet kor. Det västra tornet flankeras av två utbyggnader. Ett trapphus är tillfogat till det södra. Fasadernas barockutformning bryter mot interiörens gotiska formspråk. Strävpelarna har utformats som lisener med bandrustik. Horisontallinjen förstärks genom den kraftiga taklisten och tornet livas upp av hörnkedjor, frontoner och en utsirad lanternin. Tornet är 66 meter högt och det hänger fyra kyrkklockor i det. Inuti kyrkan finns skulpturen Sankt Göran och draken samt en kopia av den kända Vädersolstavlan, som beställdes av Olaus Petri.

Storkyrkans tornur finns i Storkyrkan i Gamla stan, Stockholm. Storkyrkans nuvarande urverk härrör från 1888 och tillverkades av Linderoths urfabrik.

Sankt Göran och draken är en medeltida träskulptur i Storkyrkan som föreställer legenden om Sankt Göran och draken. Skulpturen står i Storkyrkan och en replik står på Köpmantorget, båda i Gamla stan.

Högvaktsterrassen är en öppen plats som ligger utanför den yttre borggården vid Stockholms slott. På västra sidan ligger Axel Oxenstiernas palats samt en mur uppförd på 1800-talet som döljer en oregelbunden bebyggelse. Den norra sidan är öppen, med utsikt mot Mynttorget och Riksdagshuset.

Trångsund är en gata i Gamla stan i Stockholm som leder från Storkyrkobrinken 1 till Stortorget 2-14 förbi Storkyrkan. Gatan fick sitt namn redan på 1500-talet. Fram till 1816 låg en kyrkogård runt Storkyrkan, omgiven av en mur. Trångsund var då en mycket smal gränd, och det var mycket besvärligt att passera här.

Gästvåningen (även Stora gästvåningen) återfinns två trappor upp i västra längan på Stockholms slott och används sedan 1870-talet som bostad för gästande statsöverhuvuden vid statsbesök till Sverige. Rummen fick sin ursprungliga inredning på 1760-talet under Jean Eric Rehns ledning, då de inreddes för Gustav III:s bror Fredrik Adolf. Bruttoarean är cirka 510 m².I Gästvåningen ligger en del av de rum som visas för allmänheten i den entresolerade rumsfilen, med fönster mot inre borggården. Tre av våningens utställda rum ligger i den mindre entresolerade rumsfilen, med fönster mot inre borggården.

Olaus Petri är en bronsskulptur av den svenske konstnären Theodor Lundberg från 1898. Statyn avbildar kyrkohedern och reformatorn Olaus Petri. Han var verksam i Storkyrkan där han också är begraven. Statyn är uppställd vid kyrkans östgavel i Gamla stan i Stockholm. Statyn var planerad att avtäckas 1893, på 400-årsdagen av Olaus Petri födelse, men projektet blev försenat och först 1897 blev Lundberg klar med statyn. Den avtäcktes den 6 januari 1898, på Olaus Petris 405-årsdag. Inget samtida porträtt av Olaus Petri är känt, men i det allmänna medvetandet förknippas bilden av honom nog oftast med denna staty. Det har spekulerats vem som stod modell för Lundberg. Kanske var det Fredrik Fehr som var kyrkoherde (pastor primarius) i Storkyrkan vid statyns tillkomst. Det har också föreslagits att det ska ha varit ett underbefäl i Kungliga Livgardet. Sockeln av marmor formgavs av Fredrik Lilljekvist. På den finns följande inskriptioner: "Olaus Petri, 1493-1552, Guds ord, Predikare, Kyrkoprest, I ST. Nickolai" och "Wij Swenske höre och Gudh till sa wel som annat folk och thet maal wij haffve thet haffver Gudh giffvit oss". Den undre inskriptionen är från Olaus Petris "Then Swenska Messan" som gavs ut år 1531 och är hans motivering varför mässan i kyrkan ska hållas på svenska och inte latin. Skriften bakom statyn skildrar på latin kyrkans öden fram till 1743.

Ankargränd är en gränd i Gamla Stan, Stockholm. Norr om gränden ligger kvarteret Hippomenes och söder om gränden ligger kvarteret Ajax. Gränden är ungefär 30 meter lång och leder från Prästgatan till Trångsund. Namnet kan härledas till Marcus Andersson Anker som i huset Prästgatan 11, i hörnet av Ankargränd, hade sitt gårkök Ankaret. Äldsta belägget på gatunamnet, den så kallade ankargränden är från år 1731.

Axel Oxenstiernas palats, eller Oxenstiernska palatset, är en flygelbyggnad till ett ursprungligen planerat palats vid Storkyrkobrinken 2 och Högvaktsterrassen i Gamla stan, Stockholm, ritad av arkitekten Jean de la Vallée för rikskanslern Axel Oxenstierna och började uppföras år 1653 och byggnaden stod klar på 1650-talet. Granne med slottet Tre kronor, på stadens mest prominenta tomt, lät rikskanslern Axel Oxenstierna uppföra ett palats, som fick sitt namn efter honom. Byggnaden är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och räknas som Stockholms första palats i romersk manierism och som ett av de la Vallées och även av den svenska byggnadskonstens mest betydande och välbevarade verk, framför allt vad gäller gatufasaderna. Palatset förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV), och är sedan 1918 sammanbundet med det intilliggande Beijerska huset.

Ordenssalarna (tidigare Rådsvåningen) består av fyra salar, med tillhörande smårum, en trappa upp i den västra längan på Stockholms slott. Ursprungligen var den största salen avsedd för Kungl. Maj:ts Orden och de tre mindre för riksrådet. De inreddes av Carl Fredrik Adelcrantz. År 1866 fick salarna nya väggbeklädnader av papier-maché ritade av Fredrik Wilhelm Scholander efter de fyra svenska kungliga riddarordnarnas insignier. Riksrådet flyttade in i samband med riksdagens högtidliga öppnande år 1755 och hade sitt första sammanträde i dem den 4 september samma år. Efter att kung Gustav III avskaffat rådet år 1789 stängdes våningen och togs i bruk igen först efter kungens död. Högsta domstolen disponerade de tre yttre salarna till och med år 1948. Idag har Kungl. Maj:ts Orden sitt kansli och sammanträdeslokaler i våningen. Sedan år 1993 visas i salarna en permanent utställning om det svenska ordensväsendet.

Cornelis Vreeswijkmuseet var ett svenskt museum, som drevs av den ideella föreningen Cornelis Vreeswijksällskapet. Det invigdes på trubaduren Cornelis Vreeswijks födelsedag den 8 augusti 2000 av hans son Jack Vreeswijk. Museet låg vid Trångsund i Gamla Stan i Stockholm i ett hus från 1522. Museet lades ned 2011.På museet fanns en utställning om Cornelis Vreeswijks liv av Åke Arenhill och konstnären Agneta Brunius, som även har målat trubadurens porträtt på Statens porträttsamlingar på Gripsholms slott, samt mängder av Cornelis-kuriosa. Till exempel fanns på museet den omtalade guldpenna, som införskaffades enkom för att signera ett "guldkantat" internationellt artistkontrakt med skivbolaget Philips 1973, där tanken var att lansera Vreeswijk även i tysk- och engelskspråkiga länder. I källarvalven under museet låg på 1960-talet "Visklubben Kurbitz", där Cornelis Vreeswijk uppträdde vid ett flertal tillfällen.