Tändstickspalatset

De Geerska palatset, även kallad Wachtmeisterska huset efter senare ägare, är en fastighet i kvarteret Spektern i hörnet Västra Trädgårdsgatan 13 och Kocksgränd på Norrmalm i Stockholm. 1941 köpte Finska staten huset för att inhysa Finlands ambassad i Stockholm som det var fram till 1974 då beskickningen flyttades till Regeringsgatan 67 (sedan 2001 i Finska borgen i Diplomatstaden). Stadsmuseet i Stockholm har blåklassat byggnaden vilket innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde får inte förvanskas och av stadsmuseet anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.

För andra sällskap med liknande namn, se Sällskapet. Nya sällskapet är en svensk herrklubb bildad i Stockholm 1874 i syfte att "bereda tillfälle till gemensamt umgänge inom en sluten krets". Antalet ledamöter angavs de första åren till högst 100, förutom ackrediterade utländska ministrar. Sedan 1992 är gränsen fastlagd till 400 ledamöter. För inträde som ledamot krävs skriftligt förslag hos direktionen av två ledamöter, som personligen väl känner den föreslagne och som varit ledamöter i minst två år. Lokalerna hålls normalt öppna under vardagar mellan kl. 11 och 15, men har stängt under sex veckor under sommaren. Lunch serveras mellan kl. 12.15 och 14.00.

Banérska palatset är ett palats beläget på Västra Trädgårdsgatan 11 A intill Kungsträdgården på Norrmalm i Stockholm, ursprungligen uppfört på 1620-talet av riksrådet Svante Gustafsson Banér, son till hovmarskalk Gustav Banér, avrättad i Linköping 1600 på order av hertig Karl efter avsättningskriget mot Sigismund. Efter ägarskiften under seklerna disponeras palatset sedan 1922 av Oberoende Odd Fellow Orden.

Kocksgränd är en gränd på Norrmalm i centrala Stockholm som går i västlig riktning mellan Västra Trädgårdsgatan och Regeringsgatan.

Blancheteatern (även Blanche-teatern och före 1915 kallad Blanchs teater, samt en tid Vaudevilleteatern), var en privatteater belägen i en byggnad på Västra Trädgårdsgatan intill Kungsträdgården i Stockholm.

Blanchs konstsalong var en konstsalong i Stockholm som grundades av Theodor Blanch 1883. Konstsalongen fanns i en lokal som Blanch tidigare drivit en teater i intill Ateljébyggnaden vid Kungsträdgården. Blanch anordnade utställningar med både svenska och utländska konstnärer. Konstsalongen blev snart en viktig "neutral" plats för olika konstgrupper och där hade både Konstakademien och Konstnärsförbundet (som motsatte sig akademien) utställningar. Salongen är mest känd för de båda utställningarna "Från Seinens strand" och "Opponenternas utställning" som ändrade svenskt konstliv 1885. 1889 övertogs lokalen av Konstföreningen i Stockholm. 1915 omvandlades lokalen till teater igen.

Blanchs café, även Blanch's café och restaurang, var ett kafé och restaurang, mellan 1868 och 1964, beläget i en numera riven byggnad på Hamngatan vid Kungsträdgården i Stockholm. Nöjesetablissemanget var inrymt i Ateljébyggnaden vid Kungsträdgården som uppfördes 1866 efter ritningar av arkitekten Albert Törnqvist vid Ateljerbyggnadsaktiebolaget, och var ursprungligen tänkt att rymma utställnings- och ateljélokaler varför det var försett med stora fönster i byggnadens övre etage. Här hade Stockholms konstförening lokaler från 1868. Operakällarens tidigare chef Theodor Blanch (1835–1911) öppnade i dess bottenvåning Blanchs café i juli 1868. Interiören var elegant och luftig, med kristallkronor, mjuka mattor och bekväma stolar. Levande musik spelades varje eftermiddag, och inhemska och utländska tidningar var utlagda i matsalen. Blanch introducerade kypare i frack och vita dukar på alla bord. Under första världskriget introducerade de även kabaré efter franskt manér, vilken kallades Svarta katten och verkade under åren 1914-1918. Blanchs café blev 1 mars 1879 platsen för Stockholmspremiären för det elektriska ljuset.[källa behövs] 1879 uppförde Blanch Blancheteatern bakom sitt café. Caféet hade alltså namn efter krögaren Theodor Blanch, medan teatern fick sitt namn efter författaren August Blanche. Byggnaden där caféet låg ersattes på 1960-talet av Sverigehuset, som en del av Norrmalmsregleringen.

Sverigehuset ligger i hörnet Hamngatan och Kungsträdgården i centrala Stockholm, huset projekterades och byggdes 1961-1969, efter ritningar av arkitekt Sven Markelius (hans sista arkitektuppdrag). Sverigehusets uppförande innebar att Ateljébyggnaden och den anrika Blancheteatern revs. Siri Derkert svarade för en del av den konstnärliga utsmyckningen med Sverigeväggen, ett stort metallkollage på fasaden mot Kungsträdgården, som invigdes 1969. Inom ramen för Stockholms stadsmuseums Norrmalmsinventering 2007 gavs Sverigehusets arkitektur en så kallad blåmärkning, vilket innebär att byggnaden utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Daily News Café var en restaurang, nattklubb och konsertlokal i Sverigehuset i Kungsträdgården i Stockholm. Den öppnade 1980, och stängdes i januari 2004. Nattklubben var under 1987 inspelningsplats för underhållningsprogrammet Daily Live.

Sverigeväggen är en väggrelief utfört av konstnären Siri Derkert åren 1967-1969. Verket upptar en del av Sverigehusets fasad mot Kungsträdgården i Stockholm och avtäcktes i juni 1969 med två veckors försening på grund av en protestaktion från Derkerts sida.

Sparbankshuset är en kontorsbyggnad vid Hamngatan 31 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Byggnaden ligger mellan Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan.

Ateljébyggnaden var en utställnings- och ateljébyggnad som uppfördes vid Kungsträdgården i Stockholm 1868. Byggnaden inrymde även Blanchs café. Huset revs 1965 i samband med Norrmalmsregleringen. På dess plats står idag Sverigehuset. Konstföreningen och eleverna vid Konstakademin brottades under förra delen av 1800-talet med betydande lokalproblem. Kronprins Oscar hade ställt lokaler i Arvfurstens palats till konstföreningens förfogande, men 1852 tvingades man flytta till Konstakademien och utrymmesbristen blev överhängande. 1864 fattades därför beslutet om att uppföra en Atelierbyggnad som skulle innehålla utställningslokaler för konstföreningen samt ateljéer för konstnärer. Överintendenten Fritz von Dardel var en av de drivande i frågan och lyckades övertala finansministern Johan August Gripenstedt om regeringens stöd och visst statligt bidrag. Konstföreningens Atelierbyggnadsbolag bildades för att ansvara för byggnadens ekonomi och administration. Arkitekten Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet utformade ritningarna för byggnaden som skulle ligga på en tomt vid hörnet av Karl XIII:s torg (nuvarande Kungsträdgården) och Västra Trädgårdsgatan. Valet av plats var dock kontroversiellt och 1866 gjordes försök i stadsfullmäktige att stoppa bygget då den för tiden höga byggnaden skulle ha en ”störande inverkan på utseendet av denna huvudstadens mest besökta promenadplats”. Trots detta stod den grågulputsade byggnaden med fasader i fransk nyrenässans färdig 1868. Konstföreningens utställningslokal låg en trappa upp och högst upp i huset fanns ateljéerna belysta av fyra stora stickbågiga ateljéfönster. I bottenvåningen öppnade Theodor Blanch sitt berömda Blanchs café där man anordnade aftonkonserter och där hovmästarna för första gången i Sverige ikläddes frack och vit halsduk. I bottenvåningen fanns även en konsthandel. Blanchs café blev 1878 platsen för stockholmspremiären för det elektriska ljuset. I anslutning till byggnaden, utmed Västra trädgårdsgatan uppfördes 1878 en lägre byggnad för Blancheteatern. Denna kom 1883 att ersättas av Blanchs konstsalong som snart blev en viktig "neutral" plats för olika konstgrupper och där hade både Konstakademien och Konstnärsförbundet (som motsatte sig akademien) utställningar. Salongen är mest känd för de båda utställningarna "Från Seinens strand" och "Opponenternas utställning" som ändrade svenskt konstliv 1885. Från 1915 var lokalen åter teater. Fastigheten löstes in av staten 1918. Tanken var att byggnaden skulle rymma Överintendetsämbetet/Byggnadsstyrelsen samt delar av Krigsarkivet och regeringsrätten. Så blev dock inte fallet då lokalerna inte befanns lämpliga och det tidigare verksamheterna kunde fortsätta. I mitten av 1900-talet kortades byggnaden till tre ateljéfönster i samband med en breddning av Hamngatan. En andra breddning skedde i samband med Norrmalmsregleringen och 1965 revs slutligen byggnaden. På dess plats uppfördes Sverigehuset 1966-69.