Majornas Kinematograf

Henriksberg, även Lindska huset är en restaurang vid Stigbergsliden i Majorna, Göteborg. Stället fick sitt namn efter innehavaren av fastigheten (tomten) 1836, Henrik Köpke, alternativt var det efter värdshusidkaren Josef Edvin Hinriksson 1874 och hette ursprungligen Hinriksberg. Bland kända kockar som varit verksamma vid restaurangen kan nämnas Stefan Holmström, Leif Mannerström och Crister Svantesson.

Eldorado var en biograf på Stigbergsliden 20 i Göteborg, som öppnade 6 februari 1904 och stängde 1905. Ägare bröderna Ernst Robert och C E Ekelöf.

Stigberget är en stadsdel och primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stigberget är en utlöpare av Masthuggsbergen i norr och området kallas traditionellt för Masthugget. Stigbergsåsens yttersta (norra) spets, mot Stigbergsliden, kallades under många år för Lyckans berg.. Stadsdelen har en areal på 29 hektar.

Stigbergstorget är ett torg i stadsdelen Majorna (4:e roten) i Göteborg. En mindre del av torgets östra del i 4:e kvarteret Tröstekällan, tillhör stadsdelen Stigberget. Från torget utgår Bangatan i öster, Allmänna vägen och Karl Johansgatan i väster och Bläsgatan i norr. Längs torgets norra del går ett antal spårvägslinjer, och här finns även hållplatsen Stigbergstorget.

Stigbergsliden är en gata och backe i stadsdelarna Majornas 4 rote, Masthugget och Stigberget i Göteborg. Den är förbindelseled mellan Masthugget och Majorna och trafikeras av både bilar, spårvagnar och cyklar. Stigbergsliden sträcker sig cirka 350 meter från Johannesplatsen och upp till Stigbergstorget 4 i Majornas 4:e rote. Liden uppmättes till 220 kvadratmeter år 1900.

Sjömanskyrkan i Göteborg är en stiftelse som bedriver social, diakonal och själavårdande verksamhet bland aktivt och pensionerat sjöfolk i Göteborg. Förutom fartygsbesök värnas de pensionerade sjömännen. Efter ekonomiska problem såldes det legendariska huset 2020 till bolaget 4D bygg. 4D hyr ut huset till Carl Johans pastorat, som i sin tur hyr ut delar av huset till olika aktörer varav Sjömanskyrkan är en. Stiftelsen Sjömanskyrkan hyr numera ett rum i nedre plan med hamnutsikt. På hemsidan finns det mer information angående både historia och verksamhet: https://seamenschurch.se/ Sjömanskyrkan flyttade länge runt mellan olika lokaler för den sociala och diakonala verksamheten medan Johanneskyrkan fungerade som sjömanskyrka mellan 1878 och 1985. När nuvarande fastighet byggdes 1954 kallades den Sjömansgården och fungerade som fritidshem för sjömän, i Sjömanskyrkans regi. På en plakett i huset stod det: I tacksamhet för vad sjömännen uträttat och uträttar till samfärdselns fromma uppfördes detta FRITIDSHEM FÖR SJÖMÄN under åren 1953-1954 för medel donerade av MAJOR HERBERT JACOBSSON och han maka KARINJACOBSSON F. BROSTRÖM å mark som upplåtits av sjöfartsstaden Göteborg - Byggnaden invigdes den 29 september 1954 av biskop Bo Giertz då Per Nyström var landshövding i Göteborgs och Bohus län. Ernst Jungen Stadsfullmäktiges ordförande och Sven Johansson sjömanspastor i Göteborg - ordförande i Byggnadskommittén: Tor E, J.son Broström, arkitekt: Vilhelm Mattson byggmästare: F O Petersson & söner Själva sjömanskyrkoverksamheten startade redan den 15 maj 1875 i en lokal vid Surbrunn, Järntorget, där sjömannen Josef Johansson var föreståndare.

Barlastgatan är en gata inom stadsdelen Masthugget i Göteborg. Den sträcker sig från Andréegatan till Stigbergsliden. Gatan fick sitt namn 1921. Från 1763 (officiellt stadfäst 1894) fanns där intill Barlastplatsen (Barlasttorget) efter den barlastkaj som låg där; platsen utgick ur stadsplanen 1920. För hamnens skydd mot uppgrundning genom barlast och andra föroreningar, vilket stadgades i hamnreglementet av den 30 juni 1752, fordrades en särskilt barlastplats och Bengt Wilhelm Carlberg gjorde år 1754 en ritning på en sådan. Åren 1808 och 1809 förekom namnet Tjärhofsplanen, vilket syftar på ett tjärhov som fanns på platsen fram till år 1786. Söndagen den 12 augusti 1821, vid tiotiden på kvällen, utbröt en våldsam eldsvåda i handlande Th. Gavins hus nära "Balast-kajen". Elden spred sig vidare söderut, upp över Masthuggsbergen, och slukade 83 stycken hus.

Fyren var en biograf vid Stigbergstorget 2 i Göteborg, som öppnade den 25 januari 1943 med Abbott & Costello i Ursäkta skynket. Två av Göteborgs biografkedjor, Palladiumbiograferna och Biograf AB Centrum, drev Fyren tillsammans med Europafilm innan SF tog över den 1984. Från den 15 februari 1985 drevs Fyren av Rolf Magnusson till biografen slutligen stängde i december samma år.

Ett segelfartyg sover i hamnen är en skulpturgrupp i brons av Bianca Maria Barmen som finns på Stigbergstorget i Göteborg. De tre skulpturerna föreställer en skeppshund på en livflotte, en sjömansgosse formad efter en porslinsfigur och en rykande vulkan.

Emigrantvägen är en gata i stadsdelarna Majornas 4:e rote och Masthugget i Göteborg. Gatan fick sitt namn 1979 efter den massemigration som pågick här 1860-1920, från trakterna av Postgatan och västerut längs Södra Älvstranden mot de väntande fartygen. Den sträcker sig från Fiskhamnsgatan i väster till Masthamnsbron vid Rosenlundskanalen i öster, och är cirka 1 600 meter lång. Emigrantvägen är numrerad 2-32.

Gathenhielmska huset är ett kulturminnesmärkt hus i första kvarteret Gatenhjelm vid Stigbergstorget 7 i Majorna i Göteborg. Sedan 1987 ägs huset av Göteborgs kommun. Det inrymmer en bostad på 160 kvadratmeter. Huset blev 1964 byggnadsminnesförklarat. Den 10 juli 1943 fick det som första byggnad skydd enligt 1942 års lag om kulturhistoriskt märkliga byggnader. Huset har sitt namn efter kommendören i svenska flottan, Lars Gathenhielm. Det var Lars Gathenhielms svåger, konvojkommissarie Johan Hansson Busck (1690-1756) som någon gång under åren 1743-1747 uppförde huset på en tomt han själv ägde. Det är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader, byggt i karolinsk eller senbarock stil med valmat tak och i timmer med gråfärgad träbeklädnad som gör att det liknar ett stenhus. Huset är dessutom Göteborgs enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet, och ingår i Kulturreservatet Gathenhielm. Vid 1700-talets slut fanns det inom reservatet totalt 15 hus.

Amerikahuset är en betongbyggnad i sex våningar, samt vindsvåning, i 26:e kvarteret Koggen vid Barlastgatan, söder om Oscarsleden på Södra Älvstranden i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Huset med sina 11 230 kvadratmeter ingår i kommunens bevarandeprogram. Det får inte rivas och får renoveras endast med stor varsamhet. För att kunna få reparerat sina fartyg ombord i Göteborgs hamn, beslöt Svenska Lloyd att år 1916 bilda Svenska Lloyds Verkstadsaktiebolag med ett aktiekapital på 30 000 kronor. År 1917 ökades aktiekapitalet till 90 000 kronor och året därpå till 500 000 kronor. Därefter togs beslut om att bygga en verkstadsanläggning vid dåvarande Värmlandsgatan, i hörnet av Skeppsbron och Barlastplatsen. Förutom denna verkstad inköptes Centralgjuteriet på Hisingen med därtill hörande fastigheten Stillestorp samt inventarier. Byggnaden uppfördes 1919-1925 av F O Peterson & Söner - efter ritningar av Arvid Bjerke och Ragnar Ossian Swensson - och var ursprungligen tänkt att hålla lager och verkstäder för Svenska Lloyd. Bygget avstannade under krisåret 1921, och fastigheten övertogs därefter 1923 av Svenska Amerika Liniens fastighetsbolag, som byggde om 1925 med Sven Steen och Olof Sellman som arkitekter. Man lät rita om huset för rederiets kontor, lager samt tvätteri. Dessutom inrättades ett trettiotal personallägenheter. Johan Axel Wetterlund utförde naturstenspartierna över entrén. Familjen Waidele köpte fastigheten 1959 för 2,4 miljoner kronor av Broströmskoncernen och sålde den 1987 till fastighetsbolaget Coronado. Coronado intecknade Amerikahuset för 132 miljoner kronor, men då fastighetsbranschen kollapsade, kunde man inte betala sina lån, utan statsägda Securum fick överta fastigheten för sju miljoner kronor. Under stora delar av 1990-talet stod byggnaden tom, innan en större renovering genomfördes. Fastigheten innehåller numera 56 lägenheter och 5 000 kvadratmeter kontor och butiksyta. Sedan 2000 förvaltar och äger Castellum fastigheten.