Eldaren, Uppsala

Katalin, fullständigt namn Katalin And All That Jazz, är en musikpub och restaurang i Uppsala med inriktning bland annat mot jazz och blues. Puben är ett centrum för Uppsalas musikliv; bland annat har Monica Zetterlund spelat in en skiva där . Katalin grundades av Katarina "Katalin" Varga Smith som "Café Katalin" i mitten på 1980-talet och låg då på Svartbäcksgatan 19. År 2000 lät ägaren renovera det gamla godsmagasinet vid Uppsala östra station, alldeles intill Uppsala centralstation, och skapade Katalin & All That Jazz. Etablissemanget har sedan dess utvecklats till att bli en av de viktigaste musikscenerna i Sverige. Ståuppkomediklubben Oslipat startade verksamhet i Katalin våren 2012.

Musik i Uppland är en stiftelse för länsmusik i Uppsala län och har Region Uppsala som huvudman. Organisationen hyr in sig i Uppsala Konsert & Kongress lokaler och producerar hundratals konserter per år. Konserterna genomförs både i Uppsala och som turnerande konserter i länets kommuner med spelningar på många mindre orter. Även konserter riktade till skolan, familjer och äldreomsorgen genomförs.

Uppsala centralstation är en järnvägsstation i Uppsala, och en av fyra stationer med reguljär persontrafik i kommunen. Stationsområdet, inklusive busshållplatser på båda sidor om spåren, kallas även Uppsala resecentrum. Stationen invigdes 1866 när tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm inleddes. Dagen innan trafiken inleddes invigdes ett stationshus ritat av Adolf W. Edelsvärd som användes fram till 2010 då en ny byggnad ritad av arkitektkontoret Wåhlin Arkitekter invigdes, efter omfattande om- och nybyggnationer på och omkring stationsområdet. Den äldre stationsbyggnaden är idag ett byggnadsminne och används för andra verksamheter (bland annat restauranger).

Kvarteret Gerd är ett kvarter i den östra delen av centrala Uppsala, i direkt anslutning till Vaksala torgs västra sida. Hela kvarteret upptas av ett modernistiskt konsert- och kongresshus, Uppsala Konsert & Kongress, som i folkmun ofta kallas Musikens hus eller bara UKK. Det ritades av den Köpenhamnsbaserade arkitekten Henning Larsens firma. Innan konsert- och kongresshuset byggdes var kvarteret ett av stadens få kvarvarande kvarter med enhetlig gårdsbebyggelse från 1800-talet. Dels bestod kvarteret av ett antal gårdsbyggnader och bostadshus av trä, byggda i mitten av 1800-talet, dels ett stenhus i nyrenässansstil byggt på 1880-talet, det så kallade Bodénska huset eller Bodénshuset. De omdiskuterade rivningarna inför konserthusbygget ägde rum i kvarterets nordvästra del; den sydöstra delen mot Roslagsgatan var länge parkeringsplats. De kringliggande kvarteren består fortfarande till rätt stor del av 1800-talsbebyggelse, vilken tillsammans med kvarteret Gerd utgjorde något för Uppsala så sällsynt som en sammanhängande kulturmiljö från 1800-talet. Den nuvarande modernistiska utformningen av kvarteret Gerd gav därför upphov till flera debatter och incidenter, bland annat en brand våren 2004, vilket närmare beskrivs i artikeln Uppsala Konsert & Kongress.

Uppsala Konsert & Kongress (förkortat UKK) är en konsert- och konferensbyggnad i kvarteret Gerd vid Vaksala torg i Uppsala om totalt 14 600 m². Den officiella invigningen av huset ägde rum lördagen den 1 september 2007. Byggprojektet hade föregåtts av en lång och engagerad politisk debatt i Uppsala kommun. Innan konserthuset byggdes och 2006 fick sitt nuvarande namn kallades det ofta för Musikens Hus, ett namn som fortfarande förekommer i folkmun.

Vaksala torg är ett stort torg i den östra delen av centrala Uppsala, vid Vaksalagatan. Fortfarande gränsas torget till viss del av äldre bebyggelse (till exempel Vaksalaskolan), men karaktären på torget har ändrats efter uppförandet av Uppsala Konsert & Kongress. Innan Uppsala Konsert & Kongress byggdes låg här det så kallade Bodénshuset samt i anslutning till detta kvarteret Gerd, ett kvarter med gårdsbebyggelse vars äldsta delar härrörde från 1700-talet.[källa behövs]

Distinget eller disatinget tros ha varit ett ting som hölls av svearna, och distingen eller distingsmarknaden är en marknad som ursprungligen ska ha hållits i samband med detta ting. Distingsmarknaden hålls i Uppsala i början av februari varje år. Distinget var enligt Snorre Sturlasson alla svears ting, som ursprungligen hölls i samband med den gamla förkristna offerfesten disablot i Gamla Uppsala. Blotet firades till de fornnordiska gudinnorna disernas ära. Distinget ska ha hållits i slutet av februari eller i mars då även marknad hölls, som därav kallades distingen. Efter kristendomens införande flyttades tinget till början på februari, och själva tinget kallas då istället kyndelsting (jämför kyndelsmäss, som förr inföll 2 februari). Distinget är inte döpt efter den fiktiva drottning Disa från en medeltida sägen. Detta påstående är uppdiktat som en del i en pjäs om Disa skriven på 1600-talet av Johannes Messenius. Distinget är också namnet på Stockholms handelskammares årliga möte mellan företag och offentlig sektor i Uppsala, där medlemsföretag, länsstyrelsen Regionförbundet och kommunen har medverkat. Mötet har hållits sedan 1968, och äger idag normalt rum första tisdagen i februari.

Näckens polska är en skulptur av Bror Hjorth i Uppsala, utformad som en fontän med en sex meter hög skulpturgrupp i mitten. På ena sidan är Näcken avbildad som spelar fiol. Har ett väldigt grovhugget ansikte med stora tänder. På andra sidan är Huldran avbildad. Skulpturen står sedan den 14 oktober 1967 vid Uppsala centralstation i Uppsala och är ett av Bror Hjorths mest kända verk. Tillblivelsen för statyn från beställning år 1951 var mödosam, bland annat krävde Uppsala stad att Näckens penis skulle ändras då den enligt vissa upplevdes som erigerad. Utformningen av skulpturen och framförallt könsorganet på Näcken väcker fortfarande starka känslor. Det dansande paret högst upp i gruppen kunde under många år även skådas i mindre skala i skyltfönstret på Åhléns vid Sergels torg i Stockholm.

Vaksalaskolan är en skola som ligger vid Vaksala torg i Uppsala. Skolbyggnaden är en av de första byggnaderna som byggdes av Anders Diös, som sedan skulle stå för många byggnader i Uppsala. Arkitekt för skolan var Gunnar Leche. Skolan började byggas 1925 och stod färdig 1927. Byggnaden blev uppmärksammad för sin arkitektur som ansågs mycket tilltalande. Vaksalaskolan är delad i 2 hus, en matsal och själva skolan. Själva skolan har 2 delar, en del för förskolan och årskurs 1-5, och den andra delen för årskurs 6-9.

Gunnar Leches Park är en park i centrala Uppsala nära Uppsala centralstation. Den begränsas av Stadshusgatan, Kungsgatan och Olof Palmes plats. Parken är uppkallad efter uppsalaarkitekten Gunnar Leche.

Kungsgatan är en trafikerad gata i centrala Uppsala. Den går från Spårvinkeln, på gränsen till Svartbäcken, från nordväst mot sydost, till Kungsängsleden. Drottninggatan har vid den tänkta korsningen med Kungsgatan bytt namn till Vaksalagatan. Gatan går mellan järnvägen och Fyrisån, parallellt med de båda. Kungsgatan bildade tillsammans med Strandbodgatan, Kyrkogårdsgatan och Skolgatan gränsen för den stadskvadrat som utgjorde staden från och med stadsplanen 1643 fram till slutet av 1800-talet. Längs dessa gränsgator byggdes en sammanhängande rad av sädeslador som utgjorde stadens gränser gentemot den kringliggande landsbygden. På kartor från 1600- och 1700-talet refereras därför samtliga av dessa stadsgränsgator till som Ladugatan. Längs den nuvarande Kungsgatan löpte sedan stadsplanen 1643 det så kallade stadsdiket, varför gatan under 1850-talet började kallas för Stadsdiksgatan. Efter att Uppsala centralstation uppförts vid gatan år 1866, och en ny järnväg dragits längs gatan, fick Kungsgatan sitt nuvarande namn. Vid det laget hade den större delen av det gamla stadsdiket tagits bort.

Upsala–Lenna Jernväg (ofta kallad ”Lennakatten”) är en museijärnväg som trafikerar sträckan Uppsala–Bärby–Marielund–Länna–Almunge–Faringe station, och var från 1908 en del av Stockholm–Roslagens Järnvägar (SRJ). Banan, som är 33 kilometer lång och smalspårig med spårvidden 891 millimeter, trafikeras sommartid med ångloks- eller dieselloksdragna tåg samt rälsbussar. Övrig del av året trafikeras banan av chartrade utflyktståg och arbetståg som sporadiskt förekommer under hela kalenderåret. Museijärnvägen kan ses tydligt från Europaväg 4 i Uppsala, där den går över på en bro vars utseende går i äldre järnvägsstil. Ångloken och vagnarna är från sent 1800-tal och början på 1900-talet medan dieselloken och rälsbussarna är från 1950-talet. Namnet Lennakatten är enligt museiföreningen en benämning sträckan fått tidigt av befolkningen som bodde längs järnvägen då en ångmotorvagn som användes på sträckan upplevdes låta som en väsande katt.