Uppsala stad

Upplands runinskrifter 928 är ett nu försvunnet vikingatida runstensfragment i Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Enligt Johannes Bureus fanns runstensfragmentet under "norra altaret". Johan Peringskiöld beskrev senare (1719) fragmentets läge som "Vnder Norra Altaretaflan och Chorpelarefoten på Norra sidan, midt emot Sacristiodören". Efter det finns inga nya beskrivningar av stenen. Fragmentet är ungefär 0,50 x 0,50 meter stort. På en avbildning från 1719 syns en mindre sten med ristade ornament till höger om U 928. Om denna ornerade sten tillhört samma runsten eller ej går inte att avgöra.

Upplands runinskrifter 927 är ett försvunnet vikingatida runstensfragment i Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Detta fragment fanns 1666, enligt Johannes Schefferus, vid fjärde pelaren på södra sidan av högkoret. Fragmentet är inte omtalat av någon annan källa vare sig före eller efter Schefferus.

Upplands runinskrifter 926 är en försvunnen vikingatida runsten i Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Johannes Bureus beskrev att runstenen fanns vid den södra altartavlan. Avbildningar av runstenen visar att stenen inte varit särskilt stor.

Upplands runinskrifter 930, med signum U 930, är ett nu försvunnet vikingatida runstensfragment i Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Johannes Bureus avbildar fragmentet på ett kopparstick. Det är den enda källa som nämner detta runstensfragment och dess exakta läge i domkyrkan är inte känt.

Uppsala domkyrkodistrikt är ett distrikt i Uppsala kommun och Uppsala län. Distriktet omfattar centrala och östra delen av Uppsala. Distriktet är befolkningsmässigt länets största distrikt.

Uppsala domkyrka är en katedral i gotisk stil. Exteriört är den huvudsakligen en nygotisk tegelefterbildning av fransk höggotik runt en medeltida stomme. Den är domkyrka i Uppsala ärkestift, församlingskyrka för Uppsala domkyrkoförsamling, och utgör en rikshelgedom för Svenska kyrkan. I kyrkan förvaras Sankt Eriks reliker i Eriks skrin och en relik av den heliga Birgitta i ett silverskrin i Finstakoret. Sankt Erik blev sedermera Sveriges nationalhelgon och Heliga Birgitta blev Europas skyddspatron. Kyrkan har också traditionellt varit den svenska kröningskyrkan för nya kungar och drottningar. Den invigdes slutgiltigt 1435 och hade Sankt Erik, Sankt Lars och Sankt Olof som skyddspatroner. Kyrkan är tillsammans med Nidarosdomen i Trondheim och Mariakyrkan i Gdansk den största i Östersjöregionen (och störst i Norden; 118,7 meter lång och lika hög i de båda västtornen). Den största av dess fem kyrkklockor, kallad Storan, är med sina 7 360 kg Sveriges största kyrkklocka. Svenska kyrkan gör uppskattningen att cirka en halv miljon människor besöker Uppsala domkyrka varje år. Bland kyrkoskatterna finns bland annat det förgyllda skrinet med Erik den heliges reliker som står i ett sidokapell nära högaltaret. Även Gustav Vasa, Johan III och deras gemåler, Magnus Stenbock, Emanuel Swedenborg, Carl von Linné och Nathan Söderblom är begravda i Uppsala domkyrka. I norra tornet finns sedan renoveringen på 1970-talet ett museum med kyrkliga textilier. Södra portalen har en rik uppsättning stenskulpturer från början av 1300-talet och ovanför den finns Sonens fönster, under medeltiden kallat Stora glas, som är Sveriges största kyrkfönster (totalt 119 kvadratmeter). Domkyrkan är av gammal hävd en av landets kröningskyrkor, och sedan Kristoffer av Bayern som kröntes 1441 kröntes de flesta svenska monarker fram till Ulrika Eleonora 1719 i domkyrkan. Undantaget Karl XII, drottning Kristina, och Kristian II som alla kröntes i Stockholm.

Uppsala domkyrkoförsamling är en församling i Uppsala pastorat i Uppsala kontrakt i Uppsala stift. Församlingen ligger i Uppsala kommun i Uppsala län. Före 2021, när den var passerad av en utökad Gävle församling, var församlingen stiftets största till både medlemsantal och folkmängd.

Domberget eller Domkyrkoberget i centrala Uppsala är den höjd i stadsdelen Fjärdingen som Uppsala domkyrka med omkringliggande byggnader står på, på Fyrisåns västra sida. Berget är geologiskt en utlöpare av Uppsalaåsen, som korsas av Fyrisån strax norr om berget. Den äldsta bebyggelsen på Domberget har medeltida ursprung och flera av stadens historiska sevärdheter ligger här. Domkyrkokvarteret omges av gatorna Biskopsgatan, Riddartorget, Valvgatan, S:t Eriks gränd, S:t Eriks torg och Akademigatan. Framför domkyrkans västra huvudportal ligger Domkyrkoplan. Förutom domkyrkan ligger även Domkapitelhuset, Vice pastorshuset, Domtrapphuset, Skytteanum, Gustavianum, Ekermanska huset, Konsistoriehuset och Ecclesiasticum på eller i omedelbar anslutning till Domberget. På domkyrkans södra sida finns ett monument över ärkebiskopen Jakob Ulfsson, Uppsala universitets grundare, skulpterat av Christian Eriksson. Fram till 1700-talet låg även Sankt Eriks kapell och Academia Carolina här. I riktning söderut från domkyrkan mot Odinslund ligger Ärkebiskopsgården, Helga Trefaldighets kyrka, Villa Anna och Dekanhuset. Här står även en obelisk över Gustav II Adolf, rest under Karl XIV Johans regering 1832 till 200-årsminnet av slaget vid Lützen.

Fjärdingen eller Fjärdingsroten är den äldre, väster om Fyrisån belägna delen av Uppsala innerstad. I Uppsala kommuns stadsdelsindelning som offentliggjordes 2018 är den en del av stadsdelen Främre Luthagen-Fjärdingen. Stadsdelen är främst präglad av Uppsala universitet, nöjesliv, inte minst studentliv, och Svenska kyrkan. Här finns många av Uppsalas historiskt mest intressanta byggnader. Förutom Uppsala domkyrka (Skandinaviens största katedral) omgärdad av en befästningsring med delvis medeltida byggnader, kan nämnas till exempel Helga Trefaldighets kyrka, Ärkebiskopsgården, Uppsala universitets kärnbyggnader Universitetshuset med aulan och föregångaren Gustavianum, biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva, Skytteanum, andra äldre institutionsbyggnader, Uppsala studentkår, och ett begränsat utbud av studentbostäder. Inom Fjärdingen finns samtliga studentnationer utom Gotlands nation. Vid Kvarnfallet finns den gamla Akademikvarnen, numera lokal för Upplandsmuseet.

Upplands runinskrifter 925 är en vikingatida runsten av gråröd finkornig granit i Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Ligger dold under murar och pelare. Runsten av grå granit, 0,7 meter lång och 0,6 meter bred. Inskriptionen är vänd uppåt. På norra delen är en man till häst. Runhöjden är 9-10 cm. Runstenen är belägen i Sturekoret, under östra pelaren, och kan delvis ses i en 1 decimeter djup nedfällning i golvet. Nyfunnen 1972. I kyrkan finns sammanlagt 14 stycken runstenar, där endast 2 är synliga (U 924 och U 925).

Upplands runinskrifter Fv1973;194 är en vikingatida runsten av granit i Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Den hittades i april 1972 vid rörläggningsarbeten. Ristningen har en bild av en ryttare till häst, snarlik den som finns på U 1003. Stenens största längd är 2,95 meter och dess största bredd 2,40 meter. Runhöjden är 9-10 centimeter. Runstenen är belägen under en pelare mellan Sturekoret och Finstakoret. Stenen är nu delvis synlig i en golvbrunn.

Upplands runinskrifter Fv1973;197A är en vikingatida ristad sten av granit under golvet i De Geerska gravkoret, Uppsala domkyrka, Uppsala och Uppsala kommun. Ristningen är rent ornamental. Den del av stenen som frilades 1972, vid påträffandet, är 1,71 gånger 34 centimeter. Stenen är återigen täckt av golvplattor.