place

Ryaverket

Arkitektur i GöteborgByggnader och anläggningar i GöteborgKasper Salin-prisetLandmärketReningsverk i Sverige
RödjanTekniska försörjningssystem i Göteborg
Skivfilteranläggning Gryaab KUB arkitekter
Skivfilteranläggning Gryaab KUB arkitekter

Ryaverket är ett avloppsreningsverk i Göteborg. Verket är beläget på södra Hisingen, under Älvsborgsbron, och behandlar avloppsvatten från 797 485 personer i Göteborgsregionen (2020). Verket ägs av Gryaab AB, ett kommunalt bolag som ägs av de kommuner vars avloppsvatten renas på Ryaverket. Ägarkommunerna är Göteborg, Ale, Bollebygd, Härryda, Mölndal, Partille, Kungälv och Lerum. 1968 började Ryaverket att byggas. 1972 började verket rena avloppsvatten från hushållen i Göteborg och avloppsreningsverket i Välen lades då ner. Ryaverket har därefter ständigt byggts ut och kan idag behandla avloppsvatten från mer än 800 000 personer vilket gör verket till det största i Norden.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Ryaverket (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Ryaverket
Norra Fågelrovägen, Göteborg Arendal (Hisingen)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Webblänkar Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: RyaverketLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.697 ° E 11.8909 °
placeVisa på kartan

Adress

Ryaverket

Norra Fågelrovägen
417 67 Göteborg, Arendal (Hisingen)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

linkWikiData (Q10658187)
linkOpenStreetMap (11033283)

Skivfilteranläggning Gryaab KUB arkitekter
Skivfilteranläggning Gryaab KUB arkitekter
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Nya Varvet
Nya Varvet

För Nya varvet av 1662, också i Göteborg, se Gamla Varvet För Nya Varvet i Gröndal i Stockholm, se Nya Varvet, Gröndal Nya Varvet är en stadsdel, en före detta örlogshamn och ett fängelse i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 80 hektar. Åren 1876–1931 utgjorde området Nya Varvets landskommun. Området, som är beläget vid mynningen av Göta älv, togs i anspråk som planerad örlogshamn cirka år 1700, i samband med utbrottet av stora nordiska kriget. I slutfasen av kriget, år 1717 och 1719, utsattes örlogshamnen för anfall av danska örlogsfartyg under ledning av viceamiralen Peter Tordenskjold. Senare under 1700-talet användes området mest som förtöjningsplats, men delar av Arméns flotta var baserad här. Varvsverksamhet bedrevs på Gamla Varvet vid Stigberget. I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet förstärktes försvaret av området, och nya byggnader uppfördes. Därefter skedde en långsam nedtrappning av verksamheten, och området överläts till Fångvårdsstyrelsen 1870 för att nyttjas som fängelse. Efter unionsupplösningen med Norge 1905 fick området återigen ökad betydelse, och under de båda världskrigen skedde ytterligare utökning av den militära verksamheten. Efter ett riksdagsbeslut såldes området till civila intressenter år 1985. Idag finns olika typer av civil verksamhet och privatbostäder i området. Buss- och spårvagnsförbindelse, Långedragslinjen, finns både med centrala Göteborg, och med västerut liggande Långedrag och Saltholmen. De flesta byggnaderna på Nya Varvet byggnadsminnesförklarades 25 januari 1935. Efter att marinens verksamhet vid Nya Varvet gradvis upphört under 1980-talet delades Nya Varvet upp i tre delområden. Byggnaderna inom ett av dessa tre områden omfattas av byggnadsminnesförklaringen och därmed sammanhängande skyddsföreskrifter. En av dessa byggnader är "officersmässen Nobis", som blev byggnadsminne 1 januari 2005. De två andra husen är byggnad 36, "Gamla vaktstugan", och byggnad 38, "Inventariekammaren", vilka 9 december 1986 förklarades som byggnadsminnen.