place

Bislett stadion

Alla artiklar märkta med mallen källorAlla artiklar som behöver källorArtiklar som behöver källor 2018-05Skridskoanläggningar i NorgeSportanläggningar i Oslo
Sportanläggningar invigda 1922Vintersportanläggningar i Norge
Bislett stadion1
Bislett stadion1

Bislett stadion är en idrottsarena i centrala Oslo. Arenan är mest känd som arrangör för Bislett Games som är en av Diamond League-tävlingarna. På arenan tävlas bland annat i friidrott, skridskor och fotboll. Över 50 världsrekord i friidrott har blivit satta på Bislett samt 14 i skridskor. Arenan började byggas 1917 och öppnades 1922. Under 2004 rev man arenan för att bygga en helt ny. Nya Bislett stadion stod klar till Golden League 2005. Arenan har även använts för bandy.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Bislett stadion (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Bislett stadion
Kirchgasse,

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Bislett stadionLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 59.925 ° E 10.733333333333 °
placeVisa på kartan

Adress

Kirchgasse 1
63853
Bayern, Deutschland
mapÖppna på Google Maps

Bislett stadion1
Bislett stadion1
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Bolteløkka
Bolteløkka

Bolteløkka är ett område i stadsdelen St. Hanshaugen i innerstaden i Oslo, avgränsad av Thereses gate i väster, Ullevålsveien i norr och öster och Louises gate och Wilhelms gate i syd. Andra gator i området är Bolteløkka allé, Brageveien, Eugenies gate, Johannes Bruns gate, Snorres gate, Sofies gate och Vidars gate. Grannområden är Adamstuen och Valleløkka i norr, Fagerborg i väster, Bislett i syd och St. Hanshaugen i öster. Bolteløkka har fått sitt namn från David Bolt som 1761 köpte "løkken" Henrichenberg från bymarken. Den stora träbyggnaden (Ullevålsveien skole) på Bolteløkka allé 8 är løkkebyggnaden. Området ligger i en backe och har goda sikt- och ljusförhållanden, mellan de två höjderna Stensparken med Blåsen och St. Hanshaugen. Innan den stadsmässiga utbyggnaden från 1870-talet fanns utsikt över staden och fjorden. Fram tills 1893 eller något tidigare låg Bislettbekken öppen. Den rann där Sofies gate ligger nu. Bolteløkka har mycket varierad bebyggelse. Längs Thereses gate finns hyreshus och täta kvarter. Den norra delen av området öster om Sofies gate består av villor i tre och mur och friliggande hyreshus med balkonger. Här finns många stilarter i en charmerande blandning. Området har två skolor: Bolteløkka skole, Eugenies gate 10, grundskola 1-7 klass grundad 1898, och Ullevålsveien skole, Bolteløkka allé 8, för barn med specifika inlärningssvårigheter, 3-10 klass, som tar upp barn från ett större område. 1 januari 2006 bodde det ca. 2600 människor på Bolteløkka.

Oslo katedralskole
Oslo katedralskole

Denna artikel behandlar den tidigare Oslo katedralskola i Gamlebyen. För skolan i Kristiania, se Oslo katedralskole (Kristiania) Oslo katedralskole eller Schola Osloensis var en skola som grundades under medeltiden. Namnet är anknutet till Oslos äldsta domkyrka, Hallvardskatedralen, som idag är en ruin i Minneparken i Gamlebyen. Oslo katedralskole drevs i Gamlebyen till en bit in på 1600-talet. Det antas att Oslo katedralskole etablerades omkring 1152–1153, då påvens utsände kardinal Nicolaus Breakspeare (den senare påven Hadrianus IV) proklamerade att det skulle vara skolor vid biskopssätena i Oslo, Bergen och Hamar, förutom vid ärkebiskopssätet i Nidaros. Skolan kan vara äldre och att Breakspeare stadfäste en skola som etablerades redan i samband med kanoniseringen av Sankt Halvard. Från grundandet var skolan först och främst en prästskola och den lärdomstradition som eleverna invigdes i var den romersk-katolska kyrkans. Undervisning skedde på latin i astronomi, geometri, aritmetik, musik, grammatik, retorik och dialektik. Efter reformationen minskade förbindelsen med Europa, men knöts i stället hårdare till Danmark och norra Tyskland, med lärare med bakgrund från lutherska universitet i Köpenhamn och Rostock. Den lokaliserades efter reformationen till det tidigare Olavsklostret, blev stor jordägare och spelade en viktig roll för spridning av lutherdomen. Under 1400-talet var skolan centrum för de så kallade Oslohumanisterna, av vilka biskopen Jens Nilssøn, teologen Jacob Jacobsen Wolf och teologen Hallvard Gunnarsøn var centralgestalter. Nilssøn och Wolf var också rektorer vid skolan. 1600-talet räknas som det lärda århundradet. Flera av dem som var knutna till katedralskolen var de mest välutbildade i Norge på sin tid. År 1636 inrättades ett gymnasium i anslutning till skolan, Cathedralcollegiet. Från det andra skolåret fick inte katedralskolans elever tala annat än latin med varandra, inte heller på fritiden. I Kirkeordinansen från 1607 heter det att icke skal der heller andit læris udi dem [skolene] end Latine. Det är oklart när skolan flyttade från den 1624 nedbrända Medeltidsstaden till det nya Kristiania. Skolan fortsatte i Gamlebyen några år efter det av kung Kristian IV bestämt att staden skulle återuppbyggas väster om Bjørvika efter branden 1624. Det är också känt att Katedralskolen 1637 köpte nya lokaler vid torget Christiania torv.

Homansbyen
Homansbyen

Homansbyen är en stadsdel i Frogner i Oslo i Norge, nordväst om Oslo slott. Området har sitt namn efter bröderna Jacob och Henrik Homan. Området ligger mellan gatorna Pilestredet i öster och Uranienborgveien i väster, Underhaugsveien i norr och Grønnegata i söder. Advokaten Johan Homan köpte 1853 tillsammans med ekspedisjonssjef Johan Collett malmgården Frihedssæde. Tomten köptes med avsikten att dela upp den i små tomter för avsalu. Året därpå köpte Boman och Lars Rasch malmgården Frydendal. Vid denna tid var Christiania en småstad som sträckte sig från dagens Oslo sentralstasjon i öster till Egertorget i väster, och från Akershus fästning i söder till Legevakten i norr. Dessutom fanns så kallade "løkkeeiendommer" (eller malmgårdar) runt staden, vilka fungerade som lantställen för välbärgade stadsbor. Tomterna i dagens Homansbyen låg vid denna tid långt utanför staden och få köpare visade intresse. År 1857 sålde Collett sin andel till Johan Homans yngre bror Henrik Homan, och 1858 började bröderna Homan att bygga nyckelfärdiga enfamiljshus i området. År 1858 upprättade Georg Andreas Bull en stadsplan för Homansbyen, och ritade själv tre villor i området: Oscars gate 23, Josefines gate 15 och 17. Oscars gate bebyggdes norrifrån genom Homansbyen mellan 1858 och omkring 1870. Efter att Homansbyen var färdigbyggd, fortsatte man att bygga ut i sydvästlig riktning i Uranienborg, baserat på stadsplanen för Villastaden Homansbyen. Stadsdelens arkitekter hade i hög grad sin bakgrund i studier i Berlin. Sociologen Gudmund Hernes har kallat Homansbyen för den bäst bevarade stadsdelen i Berlin.