Sundby, Stockholm

Runinskrift U 81 är en ofullbordad runhäll som ligger nära U 80 i Sundby, Spånga socken och Stockholms kommun i Uppland.

Runinskrift U 80 är en stor och påkostad runhäll vid Sundby i Spånga socken, Sollentuna härad och Stockholms kommun. Strax intill U 80 ligger den ofullbordade runhällen U 81.

Eneby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun, nära Spånga, Norra Ängby, Bromma Kyrka och Beckomberga. Den ingår i stadsdelsområdet Bromma.

Bällsta är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Bällsta Villastad bildades genom en första ägostyckning av Bällsta gård 1905–1908. Detta skedde på privat initiativ, och det kom att dröja till 1938 innan Stockholms stad inköpte den resterande delen av egendomen. Området bebyggdes sedan som ett småstugeområde. Bebyggelsen domineras idag av små trähus i en trädgårdsstad uppförda på 1940-talet. I Bällsta uppfördes totalt ca 200 stugor genom självbyggeri i stadens regi, vilket innebar att stugägarna själva byggde sin stuga. Materialet och instruktionerna tillhandahölls av Stockholms stads småstugebyrå. Här finns också 20 stugor som såldes färdigbyggda. De flesta husen i området är enplansstugor. Husen ligger regelbundet placerade med långsidorna längs gatan. Stadsplanen är strikt, med långa raka gator. Fasadmaterialet är träpanel med locklist och taken hade ursprungligen rött lertegel. Trädgårdarna och planteringarna längs gatorna är viktiga inslag i miljön. Eftersom tomterna är mindre än 1000 m² har de inte styckats och området har därför behållit sin karaktär. I Stockholms översiktsplan är Bällsta redovisat som värdefull kulturmiljö. I stadsdelen ligger travbanan Solvalla, invigd 1927. Stadsdelen bildades 1932 men kom några år efter att minska i omfång då södra obebyggda delen som låg i anslutning till det nyanlagda Bromma flygfält överfördes till stadsdelen Riksby

Västerort benämns den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden. Stockholms kommun betecknar Västerort som ett stadsområde. I Västerort bor drygt 210 000 invånare (2010). Västerort består av de områden som inkorporerades med Stockholm 1916 (dåvarande Bromma församling, utom Essingeöarna som räknas till Stockholms innerstad) och 1949 (dåvarande Spånga församling och Hässelby villastads köping) samt områden som senare tillförts från kommunerna Järfälla och Sollentuna. I rättsligt hänseende tillhör Västerort från och med den 1 april 2007 Solna domsaga. Polisiärt är Västerort indelat i två lokalpolisområden: Rinkeby (Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsområden) och Vällingby (Hässelby-Vällingby och Bromma stadsdelsområden samt Ekerö). Dessa ingår båda i Polisområde Stockholm nord. Före 2015 ingick Västerort i Västerorts polismästardistrikt tillsammans med Solna och Sundbybergs kommuner, alltså samma område som Solna domsaga. Västerorts åklagarkammare omfattar samma område som domsagan och polismästardistriktet samt dessutom Gotland (dock finns ett lokalkontor i Visby).

Gamla Klockargården är en byggnad som ligger nära Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Klockargården fungerade som den första skollokalen i Bromma. Klockarens arbete sedan mitten av 1600-talet bestod i att lära ungdomen att läsa och skriva. Det lilla rummet som hittills hade använts som skolsal i Gamla Klockargården blev alltmer otillräckligt när folkskolestadgan från 1842 antogs. Ett beslut om att bygga en ny skola antogs vid sockenstämman 1862. Den nya skolan blev färdig 1864. Både klockargården och prästgården var kronohemman. Klockarämbetet bestod även av många andra sysslor. Klockaren skulle även vårda kyrkan och dess inventarier samt sköta klockringningen och bistå prästen med kungörelser, kollekt och kyrkobokföring. Klockaren hade ett litet jordbruk och boskap att sköta. År 1755 började ordnad skolundervisning i gamla klockargården i Bromma socken på initiativ av den driftige kyrkoherden i Bromma, doktor Abraham Pettersson. Man antar att Klockargården byggdes för skoländamål. Den skulle vara både skollokal och bostad för komminister Erik Månström (1721-1793), som var lärare från starten 1755 och ända till 1793. Erik Månström utnämndes 1755 till komminister och skolmästare i Bromma församling. Skolmästare var titeln på en rektor eller en skolledare under medeltiden. Högst status hade riksskolmästaren, och i städerna fanns respekterade stadsskolmästare. Under 1600-talet kom ordet "skolmästare" att avse lärare. Klockaren vid Bromma kyrka bodde här senare. Byggnaden Gamla Klockargården brann 1805, men den återuppbyggdes. Den nya byggnaden uppfördes 1808, sedan den gamla hade förstörts vid branden 1805. På 1930-talet användes byggnaden Gamla Klockargården som expedition för kyrkogårdsförvaltningen, som 1961 flyttade till större och modernare lokaler. Kyrkogårdsnämnden erhöll då en ny förvaltningsbyggnad, som också ligger bland de röda husen kring Bromma kyrka. Expeditionslokalerna i Gamla Klockargården hade där ett provisorium sedan början på 1930-talet. Kyrkogårdsnämnden erhöll slutgiltigt expeditionslokalerna år 1939 och därefter residerade kyrkogårdsnämnden och dess expedition där fram till 1961. Därefter har klockargården av församlingen använts som förskola. "De röda husen kring Bromma kyrka har i enlighet med de kommunala museimännens önskan bevarats och restaurerats och utgör nu en omistlig kulturskatt till glädje och nytta för många församlingsbor och besökare i Bromma." Klockardottern Dagmar Gerdelius skriver i sin uppsats "Kring klockargård och prästgård i gamla Bromma": På 1890-talet var den gamla klockargården en idyll. Hela söderväggen var övervuxen med vildvin ända upp på taket. Runt om lyste blommande hägg, syren och fruktträd om våren, granna blommor och mognande frukter om hösten. Olägenheten var kylan och råttorna. Ingen riktig brunn fanns.

Bromma Kyrkskola byggdes 1864 och är Stockholms minsta och äldsta skola. Skolan är belägen i stadsdelen Bromma Kyrka strax bredvid Bromma kyrka. I skolans närhet finns också Prästgården, Tiondeladan, Klockargården, Klockstapeln och Sockenstugan. När folkskolestadgan från 1842 antogs blev det lilla rum i Gamla Klockargården som hittills använts till skolsal alltmer otillräckligt. Vid sockenstämman 1862 togs ett beslut om att bygga en ny skola. Den blev färdig 1864. Byggnaden omfattade två lärosalar, två kapprum och två bostäder. Där undervisade vid 1890-talets mitt en folkskollärare, som även var klockare, organist och vaccinatör samt en småskollärarinna. Redan 1885-1886 var den för trång och man utökade skolan åt söder med ytterligare en skolsal och dessutom två lägenheter för skolans lärare. Ända fram till 1906 var förhållandena ganska likartade från äldre tider i kyrkskoleområdet. Då kom samhället Bromma Villastad till och då exploaterades Enebymarken till bostadstomter. Barnantalet i skolåldern ökade och man ansåg det önskvärt att dela antalet folkskolebarn i två avdelningar. En extra ordinarie folkskollärarinna anställdes. Efter tillkomsten av Bromma Trädgårdar blev det ändå större fart på bebyggelse och folkökning. På 1920-talet blev skolan återigen för trång och 1930 kunde man ta den nya skolan i Norra Ängby i bruk. Först när tidsenliga lokaler kom till stånd 1930 i skolbyggnaden i Norra Ängby vid Vultejusvägen löstes problemet med de otillräckliga lokalerna. Fram till 1934 användes skolan för sitt ändamål. Därefter och fram till 1964 var lokalerna uthyrda till Bromma ungdomsråd. Sedan skoldirektionen rustat upp skolan togs den åter i bruk 1964. Kyrkskolan används fortfarande för undervisning av två klassavdelningar, årskurs 1 och 2. Organisatoriskt tillhör skolan sedan 2019 Nya Elementars skola, dessförinnan Norra Ängby skola, och Bromma stadsdelsområde. Skolan renoverades pietetsfullt i början av 1990-talet, bland annat finns de gamla kaminerna, som värmde upp skolan, kvar. Skolan har många gamla väl bevarade traditioner. Exempelvis kan nämnas skolans luciafirande som äger rum i Bromma kyrka och skolavslutningen i juni. Dessa är mycket välbesökta. På nationaldagen den 6 juni 2000 mottog Bromma kyrkskola en fana av kung Carl XVI Gustaf vid nationaldagsfirandet på Skansen. I närheten av Bromma kyrkskola finns Bromma kyrka från 1100-talet, Kyrkbyn med olika byggnader, klockstapeln på Kråsberget, fornminnen och Kyrksjölötens naturreservat.

Upplands runinskrifter 70 är en försvunnen vikingatida runsten som funnits i Flysta, Spånga socken och Stockholms kommun. Stenen har eftersökts flera gånger och är troligen förkommen.

Klockstapeln, Bromma kyrka är en klockstapel, som ligger på gamla Kråsberget eller Klockberget, 200 meter nordost om Bromma kyrka, i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Bromma kyrkas klockstapel har sedan 1685 legat uppe på Kråsberget. Bromma kyrkas klockstapel är från 1600-talet. Klockstapeln stod förr på kyrkogården, men revs när den blivit förfallen. Fram till 1685 låg klockstapeln alldeles intill kyrkan på dess södra sida. Kyrkoherde Johannes Vultejus lät flytta upp klockstapeln på Kråsberget. Troligen var anledningen att ljudet skulle höras vida omkring bland brommabönderna. Trappstenarna upp till stapeln höggs av en mjölnare år 1746. De två klockorna från 1600-talet, en större och en mindre rings numera med elektricitet. Den nya klockstapeln, den nuvarande, som var spånklädd, byggdes på Kråsberget norr om kyrkan. Bygget påbörjades 1692, men blev inte klart förrän 1695. Byggmästaren hade åtagit sig arbete även i en annan församling och avslutade inte arbetet i Bromma förrän han hotades med fängelse. Den nya klockstapeln från 1695 är av klockbocktyp, vilket innebär att den består av ett antal hjärtstolpar, som stöds av snedsträvor, den är av byggmästaren Fallerius. Klockstapeln, som byggdes 1692-1695, dominerar fortfarande Kråsberget. En typisk öppen klockstapel av klockbocktyp är inte panelklädd och har inte väggar. Klockstapelns grundstruktur är i form av en bock. Efter en översyn fick tornhuven nytt tak av koppar, som ersatte det gamla plåttaket.

Tiondeladan, Bromma kyrka ligger närmast intill prästgården Bromma i stadsdelen Bromma Kyrka i Bromma i västra Stockholm. I Tiondeladan, som byggdes på 1700-talet på Bromma prästgårdstomt, kunde prästen samla Bromma-böndernas skatter som erlades in natura. Här förvarades den tiondel av böndernas produktion, som de efter antalet mantal var skyldiga att leverera till kyrkan. Böndernas produktion kunde vara spannmål, kött, ägg etc. Dessa tionden behövdes främst för fattigvården, men var även en viss naturalön åt prästen och hans medhjälpare. Tiondeladan ligger i sluttningen norr om Bromma kyrka, liksom Sockenstugan och prästgården från år 1850. Öster om Tiondeladan ligger Gamla Klockargården och Kyrkskolan och på Kråsberget norr om Tiondeladan ligger Klockstapeln. Lite norr om Tiondeladan, på Doktor Abrahams Väg, låg Arrendatorbostaden. Huset eldhärjades och revs 1979. Det låg mitt emot Prästgården och var från 1500- eller 1600-talet.

Flysta är en stadsdel i den södra delen av Järva stadsdelsområde i Västerort inom Stockholms kommun. Flysta är i huvudsak bebyggt med villor men utmed Spångavägen finns också ett antal hyreshus.

Prästgården, Bromma är en prästgård i Bromma församling som ligger vid Bromma kyrka i stadsdelen Bromma Kyrka väster om Stockholm. Prästgården, Klockargården och Bromma kyrkskola eller Kyrkskolan var alla byggda under 1800-talet. Prästgårdsflygeln, den röda stugan öster om prästgården, från 1600-talet användes fram till 1850 som kyrkoherdebostad, och kallas idag Sockenstugan. En tiondelada, Tiondeladan, Bromma kyrka, där prästen kunde samla Bromma-böndernas naturaskatter finns också på prästgårdstomten. Den nuvarande prästgården ligger i vinkel med den gamla prästgården, alltså Sockenstugan. På andra sidan prästgården ligger tiondeladan, också den i vinkel. Nya prästgården vid Bromma kyrka byggdes 1848-1850.