Forsa socken

Forsa distrikt är ett distrikt i Hudiksvalls kommun och Gävleborgs län. Distriktet ligger omkring Näsviken och Sörforsa i östra Hälsingland.

Forsa tingslag, var ett tingslag i nordöstra Hälsingland i Gävleborgs län. Tingslaget uppgick 1907 i Forsa och Bergsjö tingslag. Domsaga var från 1771 Norra Hälsinglands domsaga, Hälsinglands domsaga dessförinnan.

Forsa landskommun var en tidigare kommun i Gävleborgs län. Kommunkod 1952-1970 var 2130.

Forsa församling var en församling i Uppsala stift och i Hudiksvalls kommun i Gävleborgs län. Församlingen uppgick 2006 i Forsa-Högs församling.

Forsa kyrka är en kyrkobyggnad vid kyrksjön i Forsa socken nästan en mil väster om Hudiksvall. Den tillhör Forsa-Högs församling i Uppsala stift.

Forsaringen, med signum Hs 7, är en järnring från Forsa kyrka i Hälsingland, som sannolikt är Nordens äldsta bevarade rättskälla. Den har även fungerat som ett dörrhandtag.

Forsa är kyrkbyn i Forsa socken i Hudiksvalls kommun i Hälsingland. Byn ligger vid Rolfstaåns utlopp i Kyrksjön nordväst om Sörforsa. Forsa kyrka ligger här. I Forsa finns sedan 1909 Forsa folkhögskola med Region Gävleborg som huvudman. Skivbolaget Forsaljud var verksamt där 1975–1986.

Kyrksjön är en sjö i Hudiksvalls kommun i Hälsingland och ingår i Delångersåns huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,74 kvadratkilometer och ligger 34 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Delångersån (Svågan).

Tövsättertjärnen är en sjö i Hudiksvalls kommun i Hälsingland och ingår i Delångersåns huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0674 kvadratkilometer och ligger 47,6 meter över havet.

Byströms är en hälsingegård i Trogsta i Forsa socken i Hälsingland. Gården som byggdes i sin nuvarande form i början av 1800-talet är en av få bevarade fyrbyggda gårdar. Den blev ett byggnadsminne den 8 maj 1992. Byströms är i privat ägo.

Sörforsa är en tätort i Hudiksvalls kommun.

Trogsta är en by och småort i Forsa socken i Hudiksvalls kommun, Hälsingland, belägen i närheten av Sörforsa. Trogsta har en bygemenskap med navet i Trogstagården där diverse fester och aktiviteter ordnas. Trogsta är mest känd för den järnåldersboplats som här undersöktes 1976-1982. Boplatsen omfattade lämningar av 9 husgrunder, 12 gravar och 6 röjningsrösen. De flesta byggnaderna var treskeppinga långhus, det största med en längd av 38 meter. Djurhållning förefaller ha varit den främsta näringen, vid sidan om odling av korn samt havre, råg och lin. Under den största gravhögen från omkring 500 e. Kr. påträffade man odlingsspår. Även metallbearbetning förekom på platsen.