Egnahemsbron

Holtermanska sjukhuset var ett sjukhus för veneriskt sjuka i 14:e kvarteret Gåsen i stadsdelen Landala i Göteborg. Det var beläget vid dåvarande Änggårdsgatan, vilket 1923 ändrades till Holtermansgatan. Ursprungligen var Landala en hemmansdel under Krokslätt Nordgården i Örgryte socken, och herrgårdsbyggnaden låg intill den plats där Holtermanska sjukhuset senare uppfördes. Holtermanska sjukhuset började byggas 1891, blev klart 1893 och godkändes i Göteborgs stadsfullmäktige 1894.

Här är en skulptur av Ebba Matz i form av en 4,5 m hög knappnål, nedstucken genom ett stort kryss i marken mitt på Wavrinskys plats i Göteborg. Kryssets armar ligger i riktningar norr-söder och öster-väster. Knappnålen är gjord i lackad, formgjuten och glasfiberarmerad plast samt rostfritt stål. Skulpturen uppfördes på platsen år 2006 men invigdes först den 29 maj 2007. År 2008 restes en likadan skulptur i Kumla.

Wavrinskys plats är ett torg och en trafikrondell i stadsdelen Guldheden i Göteborg. Den ligger på gränsen mellan norra och södra Guldheden, mellan spårvagnshållplatserna Chalmers och Medicinaregatan. Gränsen mellan Stora Änggården och Landala skar tidigare genom platsens östra del. Wavrinskys plats namngavs 1954 till minne av Edvard Wavrinsky som bland annat var ordförande i Göteborgs skyttegille, vars skjutbana låg på och söder om nuvarande Wavrinskys plats. Göteborgs Fastighetskontor ansåg att platsen borde heta Reutersplatsen, på grund av sitt läge vid Reutersgatan, samt med anledning av svårigheten att uttala namnet Wavrinsky. Stadsfullmäktige fastställde dock namnberedningens förslag, med motiveringen "[...] till erinran härom (Göteborgs skyttegille) o till de utomordentliga insatser, som Wawrinsky gjort till främjande av nykterhet o folkliga strävanden av olika slag". På Wavrinskys plats finns en vändslinga för spårvagnar från nordost. Denna vändslinga nyttjas vanligen inte, men kan användas vid trafikstörningar. Vid hållplatsen stannar spårvagn 6, 7, 8 och 10, och här skiljs linje 10 från de övriga linjerna då den svänger av mot södra Guldheden. Linje 6, 7 och 8 följs åt och fortsätter åt sydväst mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset som ligger två hållplatser bort. På Wavrinskys plats stannar även stombuss 16 samt buss 753. Tidigare gick även buss 58 vid Wavrinskys plats. Galenskaparna & After Shave sjunger om Wavrinskys plats i låten Adjö i TV-serien En himla många program.

Franska skolan i Göteborg är en svensk skola med fransk profil, grundades 1992 av studieförbundet Medborgarskolan. Anledningen var inflyttningen av familjer från Frankrike, efter att ett samarbete mellan biltillverkarna Volvo och Renault inletts. Skolan finns i stadsdelen Landala och drivs som en ideell förening. Verksamheten har stegvis utökats och idag finns förskola, förskoleklass och grundskola, som omfattar alla klasser upp till årskurs nio. Under skolår sex till nio går skolans elever i en annan lokal på Molinsgatan 7. Skolans profil är franska. Eleverna har franska från första klass, men man tillämpar också "språkbad", vilket innebär att man hör språket i vardagssituationer.

Guldhedstorget är ett stadsdelstorg i norra Guldheden i Göteborg. Det fick sitt namn 1945 efter sin centrala plats inom norra Guldheden, som då var under uppförande som en del av utställningen Bo Bättre. Entrén till utställningen var placerad precis där Reutersgatan möter Guldhedsgatan. Själva torgytan är cirka 1 800 kvadratmeter stor. Två låga huskroppar avgränsar torget på varsin sida, en tidigare restaurangbyggnad och ett lamellhus i tre våningar. Sydost om torget ligger trafikknutpunkten Wavrinskys plats. Torget ingår i kommunens bevarandeprogram enligt Värdefulla miljöer 1985, Bevaringsprogram 1987. Området har dessutom pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården enligt de bestämmelser om numera återfinns i 3 kap 6 § miljöbalken.

Uppslagsordet "Chalmersska slöjdskolan" leder hit. Ej att förväxla med Slöjdföreningens skola (nuvarande Högskolan för design och konsthantverk). Chalmers tekniska högskola, ofta bara Chalmers (uttal /¹ɕalːmers/), tidigare även förkortat CTH, är en teknisk högskola i Göteborg, som bildades 1829 och sedan 1937 har ställning som universitet. Chalmers drivs sedan 1994 som en stiftelse med verksamheten förlagd till ett av stiftelsen helägt bolag, Chalmers tekniska högskola AB. De officiella namnen på skolan har varit: Chalmersska slöjdskolan 1829–1882, Chalmers tekniska läroanstalt 1882–1914, Chalmers tekniska institut 1914–1937 och Chalmers tekniska högskola sedan 1937.

Landala är en stadsdel och primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Landala var bredvid Haga och Annedal en av de tre första arbetarförorterna till Göteborg utanför Vallgraven. Stadsdelen har en areal på 37 hektar. Stadsdelen har en bakgrund som hemmansdel i dåvarande Örgryte socken och kopplat till lantstället Brandtdala. 1883 införlivades området med Göteborgs stad. 2016 bodde 4 824 personer i primärområdet.

Landala kapell, ursprungligen Domkyrkans nya annex i Landala, därefter Landalakapellet är en kyrkobyggnad i stadsdelen Landala i Göteborg som drivs av Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Chalmers Kårhus ritades av Gert Wingårdh och färdigställdes 2001. Huset erhöll Kasper Salinpriset 2001 som delas ut av Sveriges Arkitekter. I huset finns förutom Chalmers studentkår även Chalmers reception, simbassäng, gymnastiksal, bokhandel, bastu, flera restauranger, nattklubb, pub och den stora aulan RunAn. Kårhuset innehar även flera läsesalar, läsrum och en utegård/terrass belägen på nedre plan. Huset utgör även del av huvudentrén till campus Johanneberg.

Kapellplatsen är ett torg i stadsdelarna Vasastaden och Landala i Göteborg. Torget fick sitt namn 1886 efter Landalakapellet, som byggdes i hörnet av Kapellgatan och Erik Dahlbergsgatan år 1885. Redan under 1880-talet bedrevs fiskhandel på Kapellplatsen och organiserad torghandel inleddes år 1907. År 1911 drogs spårvägen upp till Kapellplatsen och Aschebergsgatan slutade där fram till 1930, då den förlängdes fram till Holtermanska sjukhuset. Utanför Kapellplatsens södra del, i triangeln Aschebergsgatan–Läraregatan–Amund Grefwegatan, sprängdes 1956 en stor bergknalle bort. Orsaken var att den skymde i en trafikkorsning, men främst för att Caltex Oil här lät uppföra en bensinstation. Den stod klar på sommaren samma år, och ersatte den station som legat i hörnet av Aschebergsgatan–Engelbrektsgatan. Bensinstationen lades ned på 1990-talet.

Arbetarhustru är en skulptur av Elma Oijens på Landala torg i Göteborg. Skulpturen symboliserar arbetarstadsdelen Landalas barnrika arbetarfamiljer. Den tillkom på initiativ av Gamla Landalapojkar, med Arthur Lund i täten, efter en insamling och avtäcktes den 11 oktober 1980. Texten på sockeln är av Holger Oijens, och lyder: "Med fast hand, stark av arbete, mjuk av kärlek, höll du samman hemmet." Det finns en kopia av denna staty på innergården till bostadsrättsföreningen Örnen i Malmö, med ingång från Föreningsgatan.[källa behövs]

Teknologföreningen C.S., eller CS som föreningen kallas vardagligt, grundades den 19 november 1864 vid det som då kallades Chalmerska Slöjdskolan och nu är Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Dock formaliserades Föreningen C.S. först den 25 januari 1865. Det grundläggande syftet med föreningen var då och är fortfarande att bereda medlemmarna möjlighet till kamratskap och nöje, med mottot Nytta och Nöje. CS första styrelse bestod av: A G T Suve som ordförande, Otto Tobiesen som förste vice ordförande samt stiftare och L E Rinman som sekreterare. Kassaförvaltare var J Meyer och F Owren var föreningens källarmästare. Troligen fick Tobiesen idén till föreningen av August Michelet. Ur "Stadgar för Föreningen C. S." kunde man läsa: "Föreningen C. S. har till ändamål att befordra ett närmare samband mellan Chalmerska Slöjd-Skolans elever, såväl de varande som de utgångna, att anställa föredrag, diskussioner och disputationer uti tekniska och andra bildande ämnen, och att i allmänhet bidraga till medlemmarnes nytta och nöje". Föreningen hyrde två mindre rum i Haga, för de kvällar man hade sina sammankomster, ursprungligen två gånger i månaden - senare varje lördag. Vid varje möte hölls ett föredrag, författat av en medlem, eftersom varje ledamot måste hålla ett föredrag då turen kom till denne. Dessutom högläste man valda delar ur något skaldeverk, diskuterade tillfälliga frågor med mera. Allt kortspel var förbjudet. "Spirituösa drycker fingo vid sammankomsterna endast måttligt förtäras". Föreningen grundade Chalmers studentkår, men är i dagsläget fristående från både denna och Chalmers tekniska högskola och styrs av sina medlemmar. Alla aktiva medlemmar är studenter vid Chalmers tekniska högskola. CS är en invalsförening och nya medlemmar väljs in i föreningen på ett demokratiskt sätt av de befintliga medlemmarna. Föreningens samlingslokal som kallas Scrubben är inhyst i Chalmers kårhus källare. I ett reportage från 1944 beskrivs CS:s lokaler vid Storgatan: "Klättrar man från gården vid Storgatan uppför de nötta trapporna förbi gamla "Lägres" elektrolabblokaler hittar man uppe under taket ett litet nedrökt kaférum — chalmeristernas visserligen mycket traditionsrika Origo. Innanför Origo finns ett utrymme på omkring 1,5X2 meter där dagsljuset sparsamt silar ned från skylightet. Det är C.S:s styrelserum. Innanför detta, åter, påträffas en helmörk vindsskrubb, så liten att endast en medfödd och under livlig beredskapstjänstgöring odlad slankhet hos C.S:s ordföranden Sture Blomberg, tillåter denne att tränga sig in genom dörren och vid högtidliga tillfällen framtaga de sakrala föremål som här förvaras. Det är nämligen C.S:s allra heligaste, dess bönekapell och relikgömma. Här tronar själva Adrian, skyddspatronen, på sitt hyende av guld och sammet. Här befinner sig, under noggrann bevakning, det så kallade skrubbspånkskåpet. Här förvaras Raspar från gångna tider, protokoll och handlingar, skarprättarens gyllene svärd — och något glasvaror. Detta är templets innersta, hemligaste — Adrians hemvist — chalmeristandans boning — C.S:s hjärna — kort sagt, detta är SKRUBBEN." Genom åren har CS varit aktiva med att stödja och utveckla "Chalmersandan" till gagn för alla studenter och verksamma vid Chalmers tekniska högskola. Genom åren har föreningen bland annat tagit initiativ till Chalmers studentkår, Cortègen, Chalmersspexet, Chalmersmössan, Civilingenjörsringen, C.S.-bastun, examensceremonin och Storstugan.