Slottsskogens djurpark

Denna artikel behandlar parken och stadsdelen i Göteborg, för tätorten i Håbo kommun, se: Slottsskogen, Håbo kommun Slottsskogen, officiellt Slottsskogsparken, är en 137 hektar stor park och stadsdel strax sydväst om Göteborgs centrum. Parken har fått sitt namn eftersom den anlades i en skog som under flera hundra år hörde till det kungliga Älvsborgs slott, vilket låg några kilometer bort vid Göta älv. Stadsdelen Slottsskogen har en areal på 156 hektar. Skogen var sedan medeltiden en del av Älvsborgs Kungsladugård och tillhörde kungen och Älvsborgs slott - därav parkens namn. Trots att skogen tillhörde kronan användes den i perioder som rekreationsområde av Göteborgarna, vilket dock var reglerat. I samband med Majornas införlivade med Göteborg 1868 kom Slottsskogen i stadens ägo och 1876 öppnades den delvis som park för allmänheten. I Slottsskogen finns bland annat Göteborgs Naturhistoriska museum, Slottsskogens djurpark med Barnens zoo, lekplatsen Plikta, Slottsskogsobservatoriet, ett utsiktstorn och restaurangen Vita bandet. Slottsskogen är en avgiftsfri park öppen dygnet runt.

Björngårdsvillan, först kallad Stora Restaurangen är en byggnad i Slottsskogen i Göteborg, som invigdes den 13 april 1905.

Stora dammen är en sjö i Göteborgs kommun i Västergötland och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde.

Slottsskogsobservatoriet är ett astronomiskt observatorium i Göteborg. Det ligger på en höjd i den nordligaste delen av Slottsskogen och grundades 1929. Den nuvarande observatoriebyggnaden invigdes 1985. Det är Sveriges idag enda folkobservatorium och har numera fyra olika teleskop.

Ålderdomshemmet uppfördes efter ritningar av arkitekten Carl Fahlström av byggmästaren Herman Dähn under åren 1893–1896. Byggnaden revs år 1963–1972 och ersattes med äldreboendet Vegahusen.

Bragebacken är en tidigare backhoppningsbacke i Slottsskogen i Göteborg. Backhoppningstornet är byggt av massiva granitblock på Bragehöjden. (73 m ö.h.)

Utsiktstornet i Slottsskogen är ett utsiktstorn och en före detta vattenreservoar i Slottsskogens norra del i Göteborg. I folkmun kallat Kikar'n. Det är uppfört på Slottsskogens högsta punkt - Stora Utsigten (1888) - 80 meter över havet. Tornet vilar på ett 780 000 liter stort vattenmagasin, en högreservoar. Högvattenytan var 106 meter över stadens nollplan, och lågvattenytan 89 meter över. Fastighetsbeteckningen är Slottsskogen 719:4. Det slutgiltiga förslaget från arkitekterna 1897 hette: "Högreservoir på Utsiktsplatsen i Slottsskogen." År 1891 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att ett nytt vattenförsörjningssystem - där vattnet hämtades från Göta älv och togs in vid Alelyckan - skulle byggas. Tornet samt en pumpstation vid Vattugatan uppfördes 1899 efter ritningar av arkitekterna Adrian C. Peterson och hans son Carl Crispin. Tornbyggnaden och underbyggnaden är murade i massiva naturstenar. Vattenreservoar och utsiktstorn har mycket stort kulturhistoriskt värde, och är därför upptagen i bevaringsprogrammet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (enstaka objekt, 1986). Själva tornet är inget vattentorn, utan byggdes för att göteborgarna skulle kunna klättra upp i tornet och titta på utsikten ut över stan och älven. Göteborgs stadsbyggnadschef Johan Gustaf Richert uttryckte det såhär: "Den monumentala skönhet, som arkitekten lyckats gifva åt detta Göteborgs Belvédére, har visserligen dragit med sig en överkostnad på 15.000 kronor. Men jag vågar uttala den förhoppningen, att Göteborgs samhälle skall visa sin offervillighet att skänka Slottsskogen en prydnad. som skulle göra denna vackra park till en ännu större 'attraktion' för såväl stadens befolkning som den besökande främlingen." "Vattentornet är ett dominerande inslag i Slottskogens norra del och utgör ett värdefullt blickfång i Göteborgs stadsbild", skriver Göteborgs Fastighetskontor. Fotbollsklubben Utsiktens BK är uppkallat efter utsiktstornet, och har det avbildat i sitt klubbmärke.

Vagnhallen Slottsskogen är en spårvagnshall vid Margretebergsmotet i stadsdelen Slottsskogen i Göteborg. Vagnhallen, inklusive spårområdet runtom, har plats för 48 stycken 15-metersvagnar eller 24 stycken 30-metersvagnar.

Margretebergsgatan är en gata i stadsdelarna Slottsskogen och Kungsladugård i Göteborg. Den sträcker sig i väst-östlig riktning mellan Slottsskogsparken i norr och Slottsskogsvallens entrépark i söder. I väster möter den Kungsladugårdsgatan och i öster överbroar den Dag Hammarskjöldsleden (Margretebergsmotet) för att bli Storängsgatan i stadsdelen Änggården. Gatan fick sitt namn år 1923. År 1914 fick en gata i Änggården namnet Margretebergsgatan efter egendomen Margreteberg, vilken troligen uppkallats efter en tidigare ägares hustru, Margareta Mortensson. Den tidigare Margretebergsgatan namnändrades år 1923 till Änggårdsgatan. Sedan 1982 har starten av motionsloppet Göteborgsvarvet varit placerad vid Margretebergsgatan.

Göteborgs Naturhistoriska museum är ett naturhistoriskt museum, beläget på en höjd i Slottsskogen alldeles ovanför Linnéplatsen, en höjd som tidigare kallats Olivedalshöjden eller Ekebacken. Museet invigdes den 8 juli 1923, och hade då kostat 1 480 000 kronor. Ekologi och människans påverkan på omgivningen är ett av de områden som museet ofta har utställningar kring. En stor mängd av uppstoppade djur från hela världen visas. Några gånger om året brukar man öppna den Malmska valen, en konserverad blåval, som strandade i Askimsfjorden i södra Göteborg år 1865. Där kan man få sitta inne i valen och höra om valarnas liv. Museet har mycket stora samlingar av djur från hela världen, men med tonvikt på djur från Västsverige. Det finns även en geologisk samling. Det totala antalet exemplar i samlingen uppskattas till tio miljoner. Det finns flera tusen så kallade typexemplar som utgör referensmaterial vid artbeskrivningar. Samlingen på museet används av forskare såväl nationellt som internationellt.

Majvallen är en idrottsanläggning som ligger i de södra delarna av Majorna i Göteborg. Vallen ligger i Slottsskogens västkant på ett slätt område som förr kallades Söderlingska ängen, efter orgelbyggaren Johan Nikolaus Söderling (1868-72) som var den förste att föreslå att Slottsskogen skulle bli en park. Under 1860-talet köpte han fastigheten Hålekärr, där Majvallen så småningom kom att byggas. Vallen används främst för fotboll men är anlagd för att även fungera som friidrottsanläggning, med löparbanor runt planen. En läktare under tak finns. I anslutning till anläggningen finns även en tennisbana (grus) som drivs av Majvallens Tennisklubb. Arbetet med Majvallen påbörjades 1946 som beredskapsarbete med 20% statsbidrag. Den 60x100 meter stora planen invigdes den 5 juni 1949 och hade då kostat staden drygt 327 000 kronor. Vallen är hemmaplan för Göteborgs FF, Azalea BK, Masthuggets BK och Pushers BK.[källa behövs] Majvallen är sedan juni 2009 en konstgräsplan.

Söderlingska ängen är ett bostadsområde i stadsdelen Majornas 3:e rote i Göteborg. Området uppfördes under åren 1936–1939 efter en stadsplan upprättad av Uno Åhrén.