Uppsala konstmuseum

Uppsala slott är en slottsbyggnad i Uppsala i Uppland. Slottet har ett dominerande läge högt uppe på Kasåsen och syns på långt håll för den som närmar sig staden. Slottet är idag byggnadsminne. På slottet inträffade bland annat Sturemorden, beslutet om att Sverige skulle delta i 30-åriga kriget fattades här, och drottning Kristina abdikerade här år 1654 och många av Sveriges forntida kungar och drottningar levde och föddes här. Uppsala slott är även residens för Landshövdingen i Uppsala län, som därmed även är Ståthållare på Uppsala slott och då ingår i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet.

Gunillaklockan hänger i den klockstapel som finns ovanpå bastionen Styrbiskop vid Uppsala slott, och har blivit en av symbolerna för staden Uppsala och dess universitet.

Länscellfängelset i Uppsala, senare Straffängelset i Uppsala, var ett cellfängelse som öppnades 1862 och nedlades 1998. Fastigheten är bevarad.

Segerstedthuset är en byggnad i Uppsala. Den rymmer Uppsala universitets ledningskansli, centrala förvaltning och arkiv. Byggnaden påbörjades i oktober 2014, stod färdigt i mitten av maj 2017 och invigdes den 1 september samma år. Byggnaden är belägen mellan Uppsala slott, Botaniska trädgården och campusområdet Blåsenhus. Arkitektbyråer var bland andra danska 3XN (exteriör) och svenska Indicum (interiör). Beställaren, Akademiska Hus och Uppsala universitet, ställde höga miljökrav på bland annat effektiv energianvändning, hållbara materialval, tyst inomhusmiljö, god ventilation och hög fuktsäkerhet. Solceller på taket bidrar till husets energiförsörjning. Byggnaden är miljöcertifierad enligt systemet Miljöbyggnad, på nivån silver.

Villa Lugnet är belägen i Kåbo sydost om Uppsala slott i kvarteret Blåsenhus. Byggnaden är utformad i timmer i en och en halv våning med två vindsvåningar i karolinsk stil med valmat tak och sannolikt uppfört under förra hälften av 1700-talet. Huset tillhörde till en början landshövdingens residens, och kallades även "Drottning Kristinas jaktstuga". Villa Lugnet förklarades som statligt byggnadsminne 1935 och 6 mars 1995 byggnadsminne enligt kulturminneslagen.

Pauluskapellet är en kyrkobyggnad i Uppsala i Uppsala stift. Pauluskapellet var tidigare ett begravningskapell och ligger intill Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sedan millennieskiftet firas där regelbundet gudstjänster i Kyrkliga Förbundets regi. Sedan några år tillbaka står gemenskapen under episkopal tillsyn från Missionsprovinsen. Vid kapellets norra sida finns två massiva portar och vid södra sidan ett absidliknande utsprång. Kyrkorummet är orienterat i nord-sydlig riktning med altare och kor åt söder. Kapellet saknar torn och klockstapel men vid norra sidan under det utskjutande taket hänger en kyrkklocka som sköts helt manuellt. Sommaren 2006 började honung sippra fram bakom kapellets altare. Det visade sig att vildbin hade byggt bo i taket. Bikupan blev sedan angripen av getingar vilket fick honungen att rinna in. Man var tvungen att bryta upp taket för att sanera kapellet från honung och getingar.

Slottsbiografen, som är belägen på Nedre Slottsgatan i Uppsala, är en av Sveriges äldsta bevarade biografer. Den byggdes åren 1914–1915 av Upsala fabriks- och hantverksförening. Den var tänkt att användas både som biograf och som föreningens högtids- och utställningslokal. I Uppsala förekom filmvisningar redan 1897. De första biografierna inrymdes i tillfälliga lokaler, I Rullans lokaler kom biografen Scala att inrättas och i Lilla teatern eller "Lillan" vid Kungsgatan förekom även biografvisningar. Andra tidiga biografer var Fyrisbiografen i Skandalhuset vid Sankt Olofsgatan och Edda-biografen vid bassänghallen i Svartbäcken. Utanför staden vid Grindstugan låg Palladium. På nuvarande slottsbiografens plats låg Uppsalabiografen i en mindre träbyggnad, som rivs då Upsala Fabriks- och Hantverksförenings lokaler uppfördes på platsen och flyttades till den Littorinska handelsträdgården vid Västra Ågatan nere vid Nybron. Drivande kraft bakom bygget var föreningens ordföranade juvelerare Karl Gustaf Markström, arkitekt Viktor Holmgren och byggmästare Simon Lindsjö. Slottsbiografen kom att invigas 26 oktober 1914, nästan tre månader innan hela fastigheten invigdes 19 januari 1915. Och hade plats för inte mindre än 300 besökare. Lokalen är bland annat smyckad av Gusten Widerbäck. Det var Hugo Plengiér som drev biografen. Sedan tidigare drev han även Fyrisbiografen. Premiärfilmen den 26 oktober 1914 var Stormfågeln av Mauritz Stiller med Lili Beck och Richard Lund i huvudrollerna. Under 1920-talet uppfördes ytterligare två biografer i Uppsala, Regina (senare Skandia) och Röda Kvarn (senare Centrum) vilket ökade konkurrensen. Slottsbiografen användes till en början även för andra typer av verksamheter, bland annat hölls här Uppsala läns hemslöjdsutställning 1915, den nybildade föreningens första större utställning där bland annat Upplandsdräkten föddes. På 1920-talet moderniserades dock biografsalongen och anpassades bättre för filmvisning och därmed upphörde de övriga aktiviteterna i lokalerna. Premiären för ljudfilm i Uppsala gick av stapeln på slottsbiografen 15 november 1929 med Fox Movietone Follies. 1936 invigdes nya Röda Kvarn i Uppsala, den första funkisbiografen och 1937 moderniserades slottsbiografen på nytt för att kunna möta konkurrensen. 1980-talets flerduksbiografer blev dock ett starkt hot mot Slottsbiografen, som överlevde främst genom smal kvalitetsfilm med lågprisprofil. I början av 1990-talet upphörde dock verksamheten helt. Efter ett omfattande restaureringsarbete återöppnades biografen 1996.

Gunnar Wennerberg är en bronsskulptur av den svenske konstnären Theodor Lundberg från 1911. Den är placerad i Carolinabacken på Drottninggatans övre del i Uppsala. Uppsala studentkår utlyste 1909 en tävling om att uppföra en staty över Gunnar Wennerberg. Lundberg vann tävlingen före bland andra Carl Eldh, vars Wennerberg-staty ändå kom att uppföras i Minneapolis och på Djurgården i Stockholm. Gunnar Wennerberg (1817–1901) var en ämbetsman, politiker, skald och tonsättares. I Lundbergs version skildras han som ung och romantisk och med studentmössan i handen. Wennerberg studerade vid Uppsala universitet och är känd för duettsångerna Gluntarne som beskriver 1840-talets studentliv i Uppsala på ett idylliserande och humoristiskt sätt. Han brukade själv sjunga barytonpartiet ("Magistern") medan hans studiekamrat Otto Beronius ("Glunten" – ett dialektalt ord för ’pojke’) sjöng baspartiet. I närheten står Thomas Qvarsebos staty Glunten och Magistern, även kallad En månskensnatt i Slottsbacken. Den restes 1998 och är tillverkad i cortenstål.

Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen vänder sig till universitets- och högskolestuderande i Uppsala. Nationen vänder sig i första hand, men inte enbart, till studenter med anknytning eller studietid i Hälsingland eller Gästrikland. Nationen är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till studenter från alla fakulteter. Verksamheten sträcker sig från pub- och caféverksamhet till teater, sång och bibliotek. Större delen av verksamheterna sköts av ideellt arbetande studenter. Nationen leds av fem heltidsarvoderade studenter som tar uppehåll från studierna under ett år. Gästrike-Hälsinge nations nationshus ligger på Trädgårdsgatan 9 och stod färdigt år 1880.

Fredmans var en restaurang, konsertscen och musikpub i Uppsala. Under 1990-talet var det en brand i delen med den större scenen. Under kulturnatten var uppträdanden.

Dag Hammarskjöldbiblioteket är ett av flera ämnesbibliotek vid Uppsala universitetsbibliotek, beläget i byggnaden Regnellianum på Slottsgränd 3 i Uppsala. I dag är Dag Hammarskjöldbiblioteket Nordens största FN-depåbibliotek med omfattande samlingar av FN-dokument och rapporter både i tryckt och elektronisk form. Biblioteket är öppet för alla men vänder sig i första hand till forskare, lärare och studenter inom ovanstående ämnesområden. Det officiella namnet är Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket.

För studentnationen i Linköping, se Stockholms nation, Linköping. Stockholms nation, i dagligt tal Stockholms eller Stocken, är en av 13 studentnationer vid Uppsala universitet. Nationen grundades sannolikt 1649, och organiserar i första hand de studenter som 1) är födda i Stockholms län, 2) har avlagt studentexamen eller har avgångsbetyg från en gymnasieskola i Stockholms län, eller 3) vars förälder eller föräldrar tillhört Stockholms nation. Under sin äldsta historia organiserade nationen de studenter som kom till Uppsala från Stockholms stad och efter bildandet av Stockholms stift (1942) blev stiftet Stockholms nations organisationsområde. Nationshuset ligger vid korsningen Drottninggatan och Ingmar Bergmansgatan (fd Nedre Slottsgatan). Nationens inspektor sedan 2024 är professor Coco Norén.