place

Maria Skolgata

Gator och torg på Södermalm

Maria Skolgata är en gata på västra Södermalm i Stockholm. Maria Skolgata sträcker sig mellan Rosenlundsgatan och Ringvägen och fick sitt nuvarande namn 1964. Tidigare var Maria Skolgata en del av Maria Prästgårdsgata (äldre namn Prästgårdsgata), som numera är Maria Skolgatas fortsättning österut. Maria Skolgata har sitt namn efter Mariaskolan (före detta Maria folkskola) som ligger vid gatans norra sida närmast Ringvägen och invigdes 1893 och byggdes efter ritningar av arkitekt Ernst Haegglund. Längre österut finns bostadsbebyggelse som uppfördes mellan 1902 och 1909 med bland annat hus ritade av arkitektfirman Dorph & Höög. Hela Maria Skolgatas södra sida upptas av kvarteret Tobaksmonopolet som mellan 1917 och 1939 bebyggdes med fabriks- och kontorslokaler för Tobaksbolaget. För utformningen stod bland andra arkitekterna Ivar Tengbom och Eskil Sundahl. Idag är större delen av kvarteret kulturminnesskyddat.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Maria Skolgata (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare).

Maria Skolgata
Maria Skolgata, Stockholm Södermalm (Södermalms stadsdelsområde)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Maria SkolgataLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 59.315277777778 ° E 18.056111111111 °
placeVisa på kartan

Adress

Maria Skolgata 36
118 53 Stockholm, Södermalm (Södermalms stadsdelsområde)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Dela erfarenheter

Närliggande platser

Södra barnbördshuset
Södra barnbördshuset

Södra barnbördshuset eller Södra BB, Stockholms stads förlossningsanstalt, var beläget på Södermalm med adress Wollmar Yxkullsgatan 27 / Rosenlundsgatan 15. Idag tillhör byggnaden Maria beroendecentrum, och är i sin helhet använt av Stockholms Centrum för Ätstörningar. I Stockholm hade ända sedan 1775 funnits en statens förlossningsanstalt, upprättad för utbildning av läkare och barnmorskor i obstetrik, Allmänna barnbördshuset. Enär i den förantiseptiska tiden svåra barnsängsfeberepidemier ofta härjade på detta, tvingades man tidvis fullständigt stänga detsamma och anordna provisoriska lokaler för barnaföderskorna. År 1841 inrättades sådana på församlingarnas fattighus, och 1850 upprättades av samma anledning för första gången genom huvudstadens myndigheter ett tillfälligt barnbördshus i förhyrd lokal på Södermalm. År 1864 måste ånyo under tre månader en dylik anstalt öppnas, och följande år togs den åter i bruk. Till följd av stadens tillväxt och det därmed ökade behovet av anstaltsplatser för barnaföderskor kom den därefter att förbli i beständig användning under namn av Provisoriska barnbördshuset. År 1871 flyttade detta till en byggnad tillhörig Maria sjukhus som 1881 erhöll namnet Södra barnbördshuset, där det förblev, tills en helt ny anstalt 1903-07 uppförts efter ritningar av arkitekten Ernst Stenhammar, vilken blev den för sin tid största förlossningsanstalten i Sverige. När Provisoriska barnbördshuset kom till, överflyttades dit från Allmänna barnbördshuset barnmorskeundervisningen, och barnmorskeläraren, vars befattning 1849 av riksdagen uppfördes på stat och skildes från professuren i obstetrik vid Karolinska institutet, svarade för läkarvården. Genom fortsatt överenskommelse mellan staten och staden, bedrevs barnmorskeundervisningen i Stockholm vid Södra barnbördshuset fram till 1944, då denna verksamhet flyttade till Södersjukhusets kvinnoklinik. Huvuddelen av verksamheten fortsatte dock fram till 1969, då denna flyttades till kvinnokliniken vid Nacka sjukhus. Södra barnbördshuset tillhörde Maria Magdalena församling.

Ånghästparken
Ånghästparken

Ånghästparken är en park på Södermalm i Stockholm, den ligger söder om Maria Bangata och sträcker sig som ett parkstråk från Ringvägen i väst till Rosenlundsgatan i öst. Parken är uppkallad efter ett gammalt ånglok som hette "Ånghästen Stockholm". Ungefär på mitten vidgas parken till ett större rum. Parkens södra sida begränsas av Södra stationsområdets bostadsbebyggelse. Parken stadsplanerades 1984 och anlades i början på 1990-talet samtidigt med omgivande bostadshus i kvarteret Svärdet. Längs parken löper en gång- och cykelväg som följer den gamla banvallens sträckning under broar och viadukter. Ånghästparken ligger på det gamla spårområdet som sedan 1860-talet förband Liljeholmens järnvägsstation med Södra station. Delar av sträckan lades ner 1929 då en ny förbindelse över Årstabron invigdes. Mot Maria Bangata finns fortfarande den höga gamla stödmuren kvar, byggd av gråsten. På denna vägg monterades år 1995 en bronsrelief formgiven av skulptören Big Britt Almström. Den visar ett äldre ånglok och texten "Ånghästen Stockholm, Stockholm–Saltskog, 1860–1862". Initiativtagare till skylten var SJ, Banverket och Tantofolket. "Ånghästen Stockholm" var ett engelskt tillverkat ånglok som trafikerade mellan Stockholm och Saltskogs station (söder om Södertälje). Om denna stora lok kunde man läsa i tidningen Idun av den 12 januari 1861: "Härunder meddela vi en teckning af den väldiga ånghäst som dagligen löper fram och tillbaka mellan hufvudstaden och Södertälge, den första vid stationen Stockholm, hvilkens namn han också bär..."

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten
Malmqvistska barnuppfostringsanstalten

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten på Torkel Knutssonsgatan 22 på Södermalm i Stockholm hade till ändamål "att lämna fattiga och värnlösa flickebarn kristlig undervisning och vård samt den uppfostran i övrigt, som är ägnad att bilda dem till nyttiga medlemmar af samhället". Anstalten var uppkallad efter dess stiftare, dåvarande klockaren vid hovförsamlingen Jonas Petter Malmqvist (1806–89) och hans hustru, Johanna Malmqvist, född Lindberg (1805–83). I sitt hem på Torkel Knutssonsgatan hade de 1852, mot en ringa ersättning, mottagit några minderåriga flickor, som saknade nödig tillsyn och skötsel. År 1853 blev genom kolerans härjningar i huvudstaden flera hundra barn föräldralösa. Makarna Malmqvist anmodades då att åta sig vården av några bland dessa, så att det lilla hemmet vid årets slut hyste 21 barn. Sedermera utvidgades kretsen år efter år, och 1860 räknade den 79 flickor. Sedan man vädjat till allmänheten om gåvor, kunde en ny och större byggnad invigas 30 december 1861. För att tillförsäkra sitt verk en betryggad framtid uppmanade de vidare stiftelsens beskyddare och vänner, bland vilka särskilt kan nämnas prinsessan Eugénie, att omhänderta dess angelägenheter. Sålunda bildades 1865 ett sällskap "till understödjande af Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm". Tio år senare drog sig makarna Malmqvist av hälsoskäl tillbaka. År 1912 fanns på anstalten 56 flickor. I regel mottogs barnen i åldern 6–10 års ålder mot en årlig avgift; i vissa fall utan avgift. Stiftelsen gav barnen bostad, beklädnad, kost, undervisning, läkarvård m.m. och även fullständig utstyrsel, när de lämnade anstalten, vilket i regel skedde året sedan de blivit konfirmerade. Den bokliga undervisningen, fördelad på fyra klasser, omfattade i det närmaste folkskolans läroämnen; men, eftersom syftet var att utbilda dugliga och plikttrogna tjänarinnor, lades synnerlig vikt vid det praktiska arbetet. Barnen fick ägna sig åt alla inom ett ordnat hem förefallande göromål, såsom städning, skurning, tvätt, matlagning m.m. Anstalten flyttade sommaren 1921 från fastigheten på Torkel Knutssonsgatan 22 på grund av dess förfallna skick, och förlade sin verksamhet till det för ändamålet inköpta Rökinda barnhem i Södertörns villastad, där 1924 var intagna 11 barn, vilka erhöll vanlig folkskoleundervisning. Rökinda barnhem övertogs 1948 av Stockholms stad och används i dag till olika ungdomsverksamheter.