Carl Grimbergsgatan

Annedals lägenhetsmuseum är ett arbetslivsmuseum i stadsdelen Annedal i Göteborg, etablerat år 1976. Det är inrymt i ett hus på Brunnsgatan 14, uppfört år 1876 av Göteborgs Arbetarbostads AB. Byggnaden vid Brunnsgatan 14 uppfördes år 1876 av Göteborgs Arbetarbostads AB. På 1960-talet hotades huset av rivning, men kom att bevaras. Museet består av tre lägenheter, vilka är tidstypiska för 1900-talets första hälft och visar hur man bodde på den tiden. I museet visas även hur stadsdelen Annedal såg ut innan rivningarna på 1960-talet. Föreningen Gamla Annedalspojkar bildades år 1947 och den disponerar huset på Brunnsgatan 14 sedan år 1973. Byggnaden är i två våningar med sadeltak och uppförd i rött tegel med detaljer i gult tegel. Den ingår i kommunens bevaringsprogram sedan år 1987.

Albotorget är ett torg i stadsdelen Annedal i Göteborg. Det fick sitt namn år 1974 efter den tidigare Albogatan, som utgick genom stadsplaneändring. Albogatan fick troligen sitt namn efter läget i Albostaden, som var ett inofficiellt namn på omgivningen. Förledet albo syftade på person från Ale härad i Västergötland. De första boende vid gatan skall ha varit snickare därifrån. Snickare från Ale var vanliga som säsongsarbetare vid byggen i Göteborg under andra hälften av 1800-talet, och de byggde flera av landshövdingehusen i staden, varav de äldsta låg vid Albogatan och den intilliggande Snickaregatan.

Brunnsgatan är en gata i stadsdelen Annedal i Göteborg. Den består av tre delar: dels en cirka 365 meter lång sträcka mellan Övre Husargatan och Carl Grimbergsgatan — varav cirka 75 meter av gatans början är delad i två separata avsnitt — dels ett cirka 60 meter långt avsnitt mellan Carl Grimbergsgatan och Muraregatan. Totalt cirka 425 meter. Gatan fick sitt namn 1876 efter en brunn i området. Första gången som gatan anges i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1878, Brunnsgatan, från Öfra Husargatan till Haga Kyrkogata (senare Carl Grimbergsgatan). Först 1892 anges Brunnsgatan gå ända fram till Muraregatan. Brunnsgatan är numrerad 1-27, och består av följande fastigheter: Det fanns även en Brunnsgatan i Landala, som 1886 namnändrades till Källgatan för att undvika förväxling med gatan i Annedal. Källgatan har på grund av ändring i stadsplanen utgått. År 1910 anges Brunnsgatan ha en längd av 289 meter, en medelbredd av 9,7 meter och inklusive gångbanor en yta av 2 826 kvadratmeter. Körbanorna var belagda med makadam på 1 512 kvadratmeter, och gångbanorna med grus på 1 256 kvadratmeter samt 58 kvadratmeter "tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m."

Muraregatan är en cirka 110 meter lång gata i stadsdelen Annedal i Göteborg. Den fick sitt namn 1883 utan känd härledning. Gatan sträcker sig från Spekebergsgatan till Brunnsgatan. Den förekommer första gången i Göteborgs adress- och industrikalendrar år 1884. Längs gatans östra sida går gränsen mot stadsdelen Landala, som här startar med ett brant bergsparti, tillhörande Landalabergen. Vid hörnet Spekebergsgatan—Muraregatan går en trappa upp mot gångstigen mellan Besvärsgatan och Övre Besvärsgatan. Gängstriderna [när?] mellan Annedals- och Landalapojkarna skedde ofta vid Muraregatan. Därför var det vanligt med sönderslagna fönster längs gatan. I kvarteret 5 Aprikosen lät Göteborgs Arbetsbostads AB åren 1880-86 uppföra åtta fastigheter av villakaraktär i två våningar. Området var innan det obebyggt. Fyra av husen ligger längs Muraregatan, med två uppgångar vardera. Husen är i rött tegel med inredd takvåning och ritades av Victor Adler. De ingår i kommunens Bevaringsprogram 1975. På sin tid kunde lägenheterna både hyras ut och förvärvas. Muraregatan är numrerad med udda nummer 1-15 i kvarteret 5 Aprikosen, med fastigheterna:

Spekebergsgatan är en cirka 130 meter lång gata i stadsdelen Annedal i Göteborg. Den fick sitt namn 1923 efter fastigheten Spekebergsängen på platsen. Troligen betyder förledet Spek- torr, torka. Det tidigare namnet Krokslättsgatan (1872-1923) flyttades samtidigt till Krokslätt. Gatan sträcker sig från en punkt strax öster om Västergatan, och fram till Muraregatan. Ursprungligen gick Spekebergsgatan ända fram till Västergatan, men då ett cirka 450 meter lång avsnitt av Västergatan stängdes för biltrafik, försvann även infarten mot Spekebergsgatan någon gång mellan 1974 och 1981. Spekebergsgatan är numrerad 2-12, med fastigheterna:

Annedal är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen ligger innesluten mellan Landala- och Guldhedsbergens branter i öster, Nilssonsberg i norr och Kommendantsängen i väster. Stadsdelen har en areal på 27 hektar.

Partille Bokhandel var under åren 1985–2013 en bokhandel i Göteborg, Sverige. Bokhandeln hade huvudsakligen svenska boktitlar men också böcker på franska.

Kvarteret Päronet, Annedal 2:5, är ett hus uppfört 1902-1903 med adress Föreningsgatan 2 vid Folke Bernadottes gata och Västergatan i Göteborg. Arkitekt var Louis Enders. Huset är byggnadsminne sedan 5 november 1998. Då huset byggdes var det ett av Göteborgs modernaste bostadshus med personhiss, en särskild torrklosett-hiss och centralvärme. Köken hade jungfrukammare och fastigheten en gemensam portvakt. Ursprungligen omgavs huset av förträdgårdar längs med Västergatan och Folke Bernadottes gata.

Nilssonsberg är ett bostadsområde vid Skanstorget i stadsdelen Annedal i Göteborg.

Västergatan ligger i stadsdelen Annedal i Göteborg. Den fick sitt namn 1872, kanske efter sitt läge väster om den så kallade Hasselbladska ängen, uppkallad efter Carl Henrik Hasselblad (1805–1856) som arrenderade ängen. Gatan sträcker sig från korsningen Haga Kyrkogata/Lilla Bergsgatan i norr till Seminariegatan i söder. Den är cirka 700 meter lång, och är numrerad 1 till 31. Första gången som Västergatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1878; Vestergatan, från Haga kyrkogata genom Annedal. Först 1885 anges sträckningen fram till Seminariegatan, som tillkommit två år tidigare. Västergatans norra del ligger på det område som under 1800-talet kallades Hagaheden, och ungefär vid nuvarande Västergatan 2 låg landeriet Anneberg fram till 1870-talet.På sin väg möter Västergatan följande gator: Föreningsgatan, Nilssonsberg, Brunnsgatan, Albotorget, Rygången och Seminariegatan.Längs hela gatan går spårvägsspår, och mellan korsningarna med Föreningsgatan och Seminariegatan är Västergatan avstängd för biltrafik, en sträcka på 450 meter. Denna sträcka längs Göteborgs spårväg byggdes 1902. Det är två spårvagnshållplatser längs Västergatan, Brunnsgatan och Seminariegatan. När Station Haga i Västlänken öppnas på 2020-talet kommer denna spårvägssträcka att bli förbindelsen mellan pendeltågen och Västra Frölunda.

Folke Bernadottes gata är en gata i stadsdelarna Annedal och Vasastaden i Göteborg. Den är cirka 120 meter lång och sträcker sig från Föreningsgatan. Gatan fick sitt namn år 1958 till minne av Folke Bernadotte, som var ordförande i Svenska Röda Korsets överstyrelse och gjorde betydande insatser för att under slutet av andra världskriget utverka tillstånd för Svenska Röda Korset att få norska och danska fångar i de tyska koncentrationslägren, liksom svenska kvinnor som blivit tyska medborgare genom giftermål med tyskar, återbördade till sina hemländer. År 1948 utsågs han av FN:s säkerhetsråd till medlare mellan Israel och arabstaterna. Han mördades i september 1948 i Jerusalem. Utomlands har gator i bland annat Köpenhamn, Paris, Rom, Berlin och Jerusalem uppkallats efter Bernadotte. Småbarnsskolan vid Folke Bernadottes gata uppfördes år 1881 av Stiftelsen Göteborgs Småbarnsskolor, efter ritningar av Adrian C. Peterson. Den har ett kyrkliknande utseende och är utförd i nyromantisk stil.

Besvärsgatan är en cirka 75 meter lång återvändsgata i stadsdelarna Annedal, Landala och Vasastaden i Göteborg. Gatan övergår vid sitt slut vid Annedals Trappor i en gångväg, som sträcker sig cirka 300 meter upp till Övre Besvärsgatan. Namnet fick gatan 1883 av att det "vållade besvär" att ta sig fram på gatan, då den var både brant och stenig. År 1926 anges gatan sträcka sig "från Haga Kyrkogata, söder ut," och 1937 står den som "delvis utlagd" med sträckningen "från Föreningsgatan till Övra Besvärsgatan." Nuvarande sträckning förekommer i 1946 års utgåva av Poliskalendern, "från Föreningsgatan 9, gångförbindelse med Övra Besvärsgatan." Första gången som gatan anges i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1884, då med namnet Besvärsvägen, från Föreningsgatan upp mot Landala. Besvärsgatan är numrerad 1-7, och består av följande fastigheter: (1) Annedal 3:3 (3) Annedal 3:4 (5) Annedal 4:3 (7) Annedal 4:4