place

Rinnebäcksravinens naturreservat

Naturreservat i Lunds kommunNaturskyddsområden bildade 2003Sidor med kartor skapade med Kartographer
Rinnebäcken4 lund
Rinnebäcken4 lund

Rinnebäcksravinens naturreservat bildades 2003 som Lunds första kommunala naturreservat. Det sträcker sig ca 700 m i nordostlig riktning från Värpinge by. Den nu sju meter djupa ravinen uppstod för ca 14 000 år sedan vid inlandsisens avsmältning när smältvatten grävde sig ner genom jordlagren. Där ravinen är som brantast kan man tydligt se jordprofilen. Överst finns moränlera, därunder stenig grus och sand och underst isälvsgrus. I bottnen meandrar Rinnebäcken innan den via en kulvert rinner ut i Höje å. Före enskiftet 1813 användes ravinen som fägata när man drev boskap och får från byn till de gemensamma betesmarkerna i nordost. Idag hålls marken öppen genom bete av får och kor. Den långa tidsperioden med bete har bidragit till den hagmarksflora som finns idag. Här växer bland annat mandelblom, jordtistel, gulmåra, vildapel, hagtorn och fläder.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Rinnebäcksravinens naturreservat (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Rinnebäcksravinens naturreservat
Gässlingavägen, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Rinnebäcksravinens naturreservatLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.706669780141 ° E 13.15262475202 °
placeVisa på kartan

Adress

Gässlingavägen
227 61 Lund (Väster)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Rinnebäcken4 lund
Rinnebäcken4 lund
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Värpinge
Värpinge

Värpinge är en stadsdel i västra Lund i Sverige. Den omfattar både landsbygd (längst västerut), den gamla Värpinge by (vid Höje å) samt nyare bostadsområden (närmast centrala Lund). Stora delar av området byggdes under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Större vägar genom stadsdelen är Västra Ringen (del av länsväg 108) i nord-sydlig riktning och Trollebergsvägen i öst-västlig riktning. Alldeles väster om länsväg 108 dominerar tre stora vindkraftverk landskapsbilden. Värpinge delas in i Värpinge Norr och Värpinge Söder. Värpinge Norr är inget bostadsområde, utan består av jordbruksfält, Värpinge Golfbana och Pilsåkers företagsområde. Pilsåker räknas dock ibland som en självständig stadsdel. Värpinge har haft tidigare namn som både Trolleberg (innan där fanns några bostadshus) och Västra Fäladen (tillsammans med Gunnesbo innan där byggdes ett område). Värpinge hade 2006 2 156 invånare, varav 24% var födda utomlands och 7% fortfarande hade utländskt medborgarskap. Arbetslösheten i Värpinge var högst i hela Lund 2004 och 2005 med 6% respektive 5,5%. Stadsdelen gränsar till Kobjer, Väster och Klostergården. I området finns Fågelskolan (F-9) och Gråsparvsskolan (F-4). 2005 bildades Värpinge IF, vilket är en förening för de boende i Värpinge och på väster. Inom Värpinge IF finns även zumba, parkour, basketlag och fotbollslag för barn och ungdomar. Man driver många projekt; eftermiddagsverksamhet, rastverksamhet och lovverksamhet. Värpinge IF tog vintern 2012/13 initiativet till att starta en namninsamling för att få Fågelvallen upprustad. Sedan 2018 har man arrangerat Västerdagen i Folkparken.

Väster, Lund

Väster är ett stadsdelsområde i Lund. Det ligger väster om järnvägen och består av bland annat Papegojelyckan, Klosters fälad, Jutahusen, Rådmansvången och Vildanden. Geografiskt är det ett inte helt avgränsat begrepp. I vid mening kan det sägas att allt väster om Södra stambanan ända fram till Värpinge är en del av Väster i Lund. Värpinge räknas ibland in i det dagliga begreppet Väster, ibland inte. Namnet kommer av att det ligger "väster om järnvägen" (Södra stambanan). Järnvägen delade Lunds stadskärna i två delar när den drogs in i Lund 1856 och runtom Sankt Peters Klosters kyrka som tidigare varit stadens utkant uppstod nya bostads- och industriområden för arbetarklassen. Bland annat placerades Lunds gasverk (rivet 1980) och Armaturfabriken där. Väster blev med tiden en stor klassmarkering, då många arbetarefamiljer bodde där, till skillnad från de akademiska eller borgerliga områdena som låg österut i staden. Det var på Väster som Lunds arbetarrörelse uppstod och även Folkets park liksom Centrala idrottsplatsen tillkom i slutet av 1800-talet. Egnahemsområden utlades längs med utfartsvägen mot Trolleberg och Värpinge. Under efterkrigstiden placerades Lunds tingsrätt och Lunds polishus (invigt 1964, året före förstatligandet) vid järnvägsstationen. Bostadsområden byggdes från 1940-talet vid Petersgården och fram till 1977 då Papegojlyckan färdigställdes. Rivningar förekom under 1960-1980-talen men de flesta rivningstomterna blev snabbt återuppbyggda.