Abrahamsbergskyrkan

Abrahamsberg är en station på Stockholms tunnelbanas Gröna linje och ligger mellan stationerna Stora Mossen och Brommaplan i Västerort inom Stockholms kommun. Trots namnet ligger stationen inte i stadsdelen Abrahamsberg utan i Riksby. Avståndet från station Slussen är 9,6 kilometer. Stationen invigdes den 26 oktober 1952. Innan tunnelbanan öppnade gick spårvagnslinjen Ängbybanan förbi här från år 1944. Den konstnärliga utsmyckningen består av abstrakta muraler av glaserade kakelplattor. Konstverken är gjorda av Rigmor Roxner 1999 och inspirerade av spårvagnstrafikens kakelklädda stationer. Den är belägen vid Abrahamsbergsvägen 3 längs Registervägen. Stationen består av en plattform utomhus med entré från Abrahamsbergsvägen.

Gustav III:s Väg är en väg som ligger i stadsdelarna Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby i Bromma, i västra Stockholm. Vägen är en liten del av den gamla vägsträckningen av Drottningholmsvägen, "Gustavs gamla Drottningholmsväg", som gick från Kungliga slottet i Stockholm och över Brommalandet via Traneberg, Ulvsunda, Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby över till Kersön och Lovön till Drottningholm. Den gamla kungsvägen till Drottningholms slott invigdes av Gustav III år 1787 och gick ungefär där nuvarande Gustav III:s Väg går. Gustav III skapade "sin" Drottningholmsväg, som han invigde den 19 augusti 1787. Efter den nuvarande Drottningholmsvägens tillkomst fick en del av den gamla landsvägen till Drottningholm namn efter Gustav III, som låtit bygga vägen. Vägen, som fick sitt namn 1938, är omkring 1,9 km lång, utgår från Abrahamsbergsvägen i Abrahamsberg och går via Olovslund i söder och Åkeslund i norr förbi Åkeshovsvägen och Djupdalsvägen, vidare förbi Nockebyskogen och fram till nuvarande Drottningholmsvägen nära Gubbkärrsvägen i Nockeby.

Dragontorpet Abrahamsberg är ett soldattorp, en låg, röd stuga, som ligger i stadsdelen Abrahamsberg i Bromma, väster om Stockholm. Abrahamsbergstorpet, som ligger på Gustav III:s väg 5, är ett av de sista torpen, som finns kvar i Bromma. Av Bromma sockens 103 kända torp och stugor finns det idag bara 10 torp kvar. Vissa av dem är ombyggda. Dragontorpet i Abrahamsberg är troligen från början av 1700-talet.

Abrahamsberg är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Riksby, Stora Mossen, Ålsten, Olovslund och Åkeslund. Abrahamsberg är ett av Stockholms större smalhusområden. På grund av sina byggnader uppförda i gult tegel kallas stadsdelen ibland för "den gula staden".

Stora Mossens koloniträdgårdsförening är ett äldre koloniområde vid Nyängsvägen 153 i Stora Mossen i Bromma, Stockholm, grundat 1914. Stora Mossens koloniträdgårdsområde började anläggas under första världskriget 1915. Det var ett av många koloniområden i Stockholmstrakten som skulle förse sina kolonister huvudsakligen med rotfrukter under krigets nödår. Redan 1914 hade Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm arrenderat Stora Mossen och delat upp gården i mindre tomter som intresserade stockholmare kunde hyra. Stora Mossens Gårds boningshus låg där Bromma gymnasium ligger idag och runtomkring fanns det stall, ladugårdar och uthus. Koloniträdgårdarna i Stockholm hade initierats av Anna Lindhagen och hennes väninna Anna Åbergsson. Rörelsen blev snabbt mycket populär i Stockholm. Nya områden anlades utanför tullarna och de nyinrättade spårvägarna underlättade resan till lotten. Exempelvis Koloniföreningen Dalen anlades 1911 och tillkom efter invigningen av spårvägen till Enskede (nuvarande Enskededalen) 1909 och Stora Mossens koloniträdgårdar startade 1915 efter att spårvägslinjen till Bromma hade öppnats 1914. Från början fanns 250 lotter på Stora Mossen, samtliga utan lusthus (så kallades kolonistugan), men redan 1916 började de första stugorna växa upp. De flesta byggdes av spillvirke från billådor. Det var emballaget som delar för bland annat Fordbilar transporterades ifrån USA till sammansättningsfabriken i Stockholm. Idag är det 192 lotter och kolonistugor i området. Vid Nyängsvägen står föreningsstugan, ett litet gult funkishus från 1930-talet. I områdets centrum ligger en backe med utomhusscen och dansbana.

Lillsjöparken i Bromma i Västerort inom Stockholms kommun är en park som omger ligger Lillsjön. Sjön och parken ligger där av Riksby, Ulvsunda och Ulvsunda industriområde möts. Parken anlades 1998.

Villa Myrdal var makarna Alva och Gunnar Myrdals hem i Stora mossen, Nyängsvägen 155, i Bromma, Stockholm. Huset ritades 1937 av arkitekt Sven Markelius i dennes typiska funktionalistiska stil.

Bromma gymnasium är en gymnasieskola belägen på Nyängsvägen 152–154 i Stora Mossen i Bromma, Stockholm. Skolbyggnaden invigdes 1937. Skolan bytte namn från Bromma högre allmänna läroverk till Bromma gymnasium 1967. Bromma gymnasium är en så kallad världsarvsskola och samarbetar med sitt närmaste världsarv, som är Drottningholms slott. Skolans motto och värdeord är Kunskap och Gemenskap.

Ej att förväxla med Lillsjön (Kungsängens socken, Uppland) i Upplands-Bro kommun i Uppland Lillsjön är en insjö i stadsdelarna Riksby, Ulvsunda Industriområde och Ulvsunda i Västerort inom Stockholms kommun. Sjön är nästan rund och ungefär 400 meter bred och 400 meter lång. Sjön har sitt utlopp till Ulvsundasjön. Området vid sydvästra sidan om sjön kallas Lillsjönäs. Här finns sedan 1917 Lillsjönäs koloniområde.

Lillsjöstationen var en understation för Stockholms elektricitetsverk som uppfördes 1913 på fastigheten Furuhöjden 19 vid Lövåsvägen i stadsdelen Ulvsunda i Västerort, Stockholms kommun. Byggnaden ritades av elverkets arkitekt Gustaf de Frumerie. Enligt Stockholms stadsmuseum bedöms anläggningen vara av "större kulturhistoriskt värde" och bör q-märkas i samband med en stadsplaneändring.

Stora mossens IP (även Stora Mossens IP), Stora Mossens Idrottsplats, är en idrottsplats i stadsdelen Stora Mossen i Bromma, Stockholm.

Runinskrift U 58, är en av två ristningar på en stenhäll i Riksby, Bromma, Stockholms kommun i Uppland. Runristningen på Riksbyhällen ligger vid Drottningholmsvägens norra sida, på vänster hand mot staden sett, strax före Riksbyvägen. Där finns det två runristningar, U 58 och U 59, på en sluttande fast berghäll på ett krön. Runhällen har två runristningar från 1000-talet. De upptäcktes i samband med bärplockning år 1904 och hade under århundraden varit övertäckta med jord och mossa. Detta är anledningen till att de fortfarande är väl bevarade. Den vänstra ristningen, U 58, har följande text: Translitterering av runraden: × sihuiþr × auk × sihrai-r × li-u × ris(t)(a) × stain × þi-(s)a eftʀ × sinar × faþur × sin × Normalisering till runsvenska: Sigviðr ok Sigræi[f]ʀ le[t]u rista stæin þe[nn]sa æftiʀ Sinar, faður sinn. Översättning till nusvenska: Sigvid och Sigrev läto rista denna sten efter Sinar, sin fader. Namnet sinar är mycket ovanligt, förutom U 58 finns det bara på U 830.