Slottsbacken

Skyddsrummet under Slottsbacken i Gamla stan, Stockholm anlades 1941 som ett så kallat befolkningsskyddsrum. Utrymmet under Slottsbacken övertogs av Stockholms stad och renoverades till ett parkeringsgarage för allmänheten som öppnade i augusti 2006. Anläggningen är skyddsrumsklassad av Statens Räddningsverk, vilket innebär att det ska kunna ställas i ordning för sitt ändamål som skyddsrum inom 48 timmar.

Skattkammaren är ett museum i källarvalven under Rikssalen på Stockholms slott, där Sveriges riksregalier och andra värdefulla föremål visas för allmänheten. Skattkammaren öppnades 1970 efter ett riksdagsbeslut och planerades efter slottsarkitekten Sven Ivar Lind. Innan dess kunde riksregalierna bara beskådas vid Riksdagens högtidliga öppnande och andra ceremonier. Skattkammaren nås via en ingång i södra slottsvalvet.

Livrustkammaren är ett svenskt statligt historiskt museum, sedan 1978 inrymt i Kungliga slottet i Stockholm. Museet förvaltar en stor samling av föremål med anknytning till de olika kungliga dynastierna i Sveriges historia, ett kulturarv som berättar om kungahusets roll i den historiska utvecklingen genom århundradena.

Kungliga Hovförsamlingen är en icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan, omfattande Kungahuset samt anställda vid hovet och deras anhöriga. Församlingskyrka är Slottskyrkan i Stockholms slott. Församlingen är organiserad under hovkonsistoriet och ligger utanför den gängse stiftsorganisationen. Den som är kyrkoherde i församlingen har av tradition officiellt titeln "pastor i Hovförsamlingen".

Slottskyrkan är en kyrkosal uppförd under 1700-talet på Stockholms slott och invigdes den 8 december 1754, med kungafamiljen i spetsen, samtidigt med slottets invigning, av kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Naturligtvis fyllde hovet många bänkrader, men alla som fick plats i de övriga bänkarna var välkomna. Kyrkan är belägen i den östra hälften av slottets södra länga och upptar hela dess bredd samt två och en halv våningar i höjd, den sträcker sig från södra valvet till längans östra gavel. Entrén är från södra valvet, Slottsbacken nr 1. Slottskyrkan skapades huvudsakligen enligt ritningar av arkitekterna Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman i en blandning av barock- och rokokostil. Hårleman utformade även kyrkorummet i huvudsak enligt Tessins ritningar. Slottskyrkan har samma mått som Rikssalen. Slottskyrkan är utformad i nära anslutning till Nicodemus Tessin den yngres planer, men har genom efterföljaren Carl Hårlemans insats fått en dekor präglad av den franska rokokons ideal. Kyrkans inredning fullbordades vid 1700-talets mitt av Carl Hårleman efter Nicodeumus Tessin den yngres ritningar. Tyvärr upplevde varken Hårleman eller Bouchardon kyrkans invigning, båda dog 1753. Slottskyrkan är församlingskyrka för Hovförsamlingen och används av kungafamiljen vid kyrkliga ceremonier. Varje söndag och helgdag hålls gudstjänst i Slottskyrkan. Hovförsamlingen är icke-territoriell, det vill säga de drygt 300 församlingsmedlemmarna är bosatta på olika håll i Stockholm samt i Solna kommun och på Lovön, såsom kungafamiljen, anställda vid hovet och en del personal vid Stockholms slott, Ulriksdals slott och Drottningholms slott. Hovförsamlingen har kyrkoråd och kyrkostämma, pastor och överhovpredikant.

Finska Kyrkogränd är en gränd i kvarteret Europa i Gamla stan, Stockholm. Den ligger mellan Slottsbacken 2 och Slottsbacken 4. Gränden är uppkallad efter den där belägen Finska kyrkan och fick sitt nuvarande namn 1939.

Prinsessan Sibyllas våning, ligger en trappa upp i den östra längan på Stockholms slott. Historiskt kallad bland annat Drottning Victorias våning och efter dess senast kända invånare prinsessan Sibylla. Den har under slottets historia varit en del av slottet där kungen eller någon nära släkting har haft sin privata bostad. Våningen används idag som kungaparets vardagliga representationsvåning, och är inte öppen för allmänheten. Avdelningen ligger exakt under Prins Bertils våning och har samma bruttoarea; cirka 500 m². Rummen uppkallades "blå", "gul" och "röd" efter den inredning som fanns under en viss period och bytte namn till en annan färg, när en ny inredning skapades. Så hette exempelvis dagens Gula salongen tidigare Röda salongen. Våningen disponerades ursprungligen av kronprins Gustav (III). Oscar I:s drottning Josefina bodde i våningen fram till sin död, och Victoria av Baden flyttade in i våningen efter sitt bröllop med kronprins Gustaf (V) 1881; Gustaf disponerade den sedermera Prins Bertils våning ovanför. Prinsessan Sibylla och hennes barn flyttade in från Haga slott 1950, efter att hennes make Gustaf Adolf omkommit 1947. Den användes då för representation men hade även en privat del. Våningen står till stor del som prinsessan Sibylla lämnade den efter sin bortgång 1972. Carl XVI Gustaf och drottning Silvia bodde här fram till 1981, då familjen flyttade ut till Drottningholms slott. Ett av rummen är känt som Blå salongen (tidigare prinsessan Sibyllas Yttre salong) där förlovningarna eklaterades för såväl Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath 1976 som kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2009. Åren 1754 till 1771 var det kronprinsen Gustav III:s förmak. Bland våningens övriga rum märks Gula salongen (tidigare prinsessan Sibyllas Inre salong), som var ursprungligen Gustav III:s audiensrum och hette Röda salongen under perioden 1823 till 1872. Rummet har kvar Carl Hårlemans inredning med pilastrar och dörröverstycken.I anslutning låg också kronprins Gustavs sängkammare (nr. 1 på orienteringsplanen). Mellan 1872 och 1907 fungerade det som sovrum för kronprinsparet Gustav V och Victoria, därefter var det drottning Victorias skrivrum. Under prinsessan Sibyllas tid var det matsalen.

Kvarteret Europa och Europa mindre är två intilliggande kvarter i Gamla stan, Stockholm. Kvarteren omges av Slottsbacken i norr, Källargränd i väster, Trädgårdsgatan, och Köpmangatan i söder och Bollhusgränd samt Köpmantorget i öster. Kvarteret Europa mindre ligger i väster och består idag av en enda fastighet, medan kvarteret Europa består av fyra fastigheter: Europa 1, 10, 11 och 13. Inom kvarteret återfinns en rad historiska byggnader som Tessinska palatset, Finska kyrkan och Hovförvaltningens hus. Tidigare låg här Stora Bollhuset, Indebetouska huset och på 1790-talet fanns planer på att uppföra Stockholms panteon i kvarteret.

Stora Bollhuset var en byggnad i Gamla stan i Stockholm. Det var ett enkelt stenhus med tegeltak som låg i en då inhägnad kunglig trädgård på södra sidan av nuvarande Slottsbacken. Byggnaden, som uppfördes 1627 och revs efter säsongen 1792–1793, var från början en idrottslokal för bollspel (därav namnet) och användes tidigt som tillfällig teaterlokal. Bollhuset inreddes till riktig teater 1699 och revs 1793. Det kallades också Gamla Bollhuset och Bollhusteatern.Stora Bollhuset användes till en början enbart för bollspel, men från omkring år 1660 spelades även teater där. Byggnaden representerar en rad viktiga händelser i Sveriges teaterhistoria, och flera viktiga institutioner har inrymts inom dess väggar under historiens lopp. Där öppnades Sveriges kanske första teater 1667, där fanns landets första nationalscen 1737–1754 och där gavs den första operaföreställningen i Sverige den 18 januari 1773. Både Operan (1773), Dramaten (1788) och Kungliga Baletten (1773) hade ursprungligen sina lokaler där. Även Stockholms franska teater fanns där 1783–1792. Den beskrivs som en vitmenad byggnad med valmtak, stor men enkel. Idag har Finska församlingen i Stockholm sedan 1725 sin kyrka i Lilla bollhuset som uppfördes bakom och söder om det stora mellan åren 1648 och 1653.

Skomakare-Källaren, Café och Restaurant, var en svensk restaurang som etablerades under slutet av 1700-talet och fram till 1903 låg i kvarteret Pegasus på hörnet av Slottsbacken och Bollhusgränd i Gamla stan i Stockholm.

Numismatiska biblioteket finns på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Biblioteket är en filial till Vitterhetsakademiens bibliotek. Numismatiska biblioteket består av cirka 600 hyllmeter böcker och tidskrifter. Bibliotekets samlingar innehåller litteratur som handlar om mynt och medaljer från hela världen, med tyngdpunkten lagd på Europa. Det mesta som skrivits inom svensk numismatik går att hitta i biblioteket, men numismatisk litteratur från de andra nordiska länderna är också väl representerad. Förutom numismatisk litteratur finns även litteratur om svenska banker och svensk ekonomisk historia. De äldsta böckerna är från 1500-talet och bland ovanligheterna finns också en specialsamling, Lovisa Ulrikas numismatiska boksamling.

Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet är ett svenskt museum för ekonomisk historia. Sedan 2020 finns museet i samma byggnad som Historiska museet på Narvavägen 13-17 i Stockholm. Museet upprätthåller ett nationellt myntfyndregister som används av såväl forskare som en intresserad allmänhet. Ekonomiska museet ingår i myndigheten Statens historiska museer.