Den lille havfrue

Langelinie (ursprungligen Den Lange Linie) är en del av hamnen på Østerbro i Köpenhamn. Den sträcker sig ca 1,8 km från Nordre Toldbod till ett litet fyrhus vid slutet av kajen. Bland de noterbara byggnaderna i området finns St. Alban's English Church i nygotisk stil från 1887, Frihedsmuseet och restaurangen Langeliniepaviljongen från 1902. Området rymmer också en rad monument och minnesmärken, bland annat Gefionspringvandet från 1908, minnesmärket över omkomna danska sjömän från 1928 och det mest kända, Den lille havfrue från 1913.

Gefionfontänen (danska: Gefionspringvandet) är en fontän i Köpenhamn, utformad av Anders Bundgaard och färdigställd 1908. Den är belägen i området Nordre Toldbod, öster om St. Alban's English Church och söder om Kastellet och Langelinie. Det är Köpenhamns största monument. Fontänens skulpturgrupp föreställer vanagudinnan Gefjon med sina oxar fastspända vid en plog. Enligt myten, som berättas i Ynglingasagan, lovade den svenske kungen Gylfe att Gefjon skulle få ett så stort stycke av Svitjod som hon kunde plöja på en dag. Gefjon förvandlade då fyra jättar till oxar och plöjde upp ett stort område, som jättarna bar med sig och gav upphov till Själland. Hålet som blev kvar blev Mälaren. Motivet utsågs genom en tävling 1897–1898, där Bundgaard segrade. Monumentet finansierades av Köpenhamns kommuns konstfond och Carlsbergfonden. Carlsberg ville med sitt bidrag på 5000 kronor markera bolagets 50-årsjubileum 1897. Fontänen var ursprungligen avsedd för Rådhuspladsen, men där placerades istället Thorvald Bindesbølls och Joakim Skovgaards Dragespringvandet 1904. Ett av de förlorande tävlingsbidragen var Carl Johan Bonnesens Tors strid med jättarna. Bonnesen fortsatte att arbeta på sin skulpturgrupp; 1926 ställdes den upp på Torø och 1957 flyttades den till Haustrups fabriker vid Thorslunde.

S:t Albans kyrka, lokalt kallad Den engelske kirke, är en anglikansk kyrkobyggnad i Köpenhamn. Kyrkan är byggd i engelsk gotisk stil och ligger i Churchillparken i centrala Köpenhamn. Kyrkan är uppkallad efter Sankt Alban, som var Englands första martyr. Han var född år 304 efter kristus. Kyrkan är ritad av den engelske arkitekten Arthur William Blomfield.

Kastellet eller Citadellet Frederikshavn är ett citadell i Köpenhamn och en av de bäst bevarade fästningarna i Nordeuropa. Det blev byggt som en del av Köpenhamns vallar av Kristian IV från 1624. Det framstår i dag som en femstjärnig konstruktion. De fem bastionerna bär namnen Kongens, Dronningens, Grevens, Prinsessens och Prinsens bastion. Kastellet har även sin egen kyrka, Kastelskirken (sedan 1902 församlingskyrka för Kastels Sogn), och en kvarn.

Frihedsmuseet (svenska Frihetsmuseet) ligger i Churchillparken i Köpenhamn, nära Amalienborg, Kastellet och Langelinie. Museets officiella namn är ”Museet for Danmarks Frihedskamp 1940–1945”.

Vestindisk Pakhus är en dansk lagerbyggnad i Köpenhamn. Byggnaden uppfördes för Danska Västindiska Kompaniet och blev klar 1781, den ritades av Caspar Frederik Harsdorff.

Den Kongelige Afstøbningssamling är ett danskt konstmuseum, som ligger i Vestindisk Pakhus i Köpenhamn. Den Kongelige Afstøbningssamling har omkring 2.500 gipsavgjutningar av skulpturer från 2.500 före Kristus till omkring år 1600. Den Kongelige Afstøbningssamling grundlades 1895 som en del av Statens Museum for Kunst. Det var Carl Jacobsen som bestämde sig för att skapa en avgjutningssamling för allmänheten, där man kunde studera skulpturkonstens huvudverk. Vissa av avgjutningarna är från 1700-talet och var en del av Det Kongelige Danske Kunstakademis samling, Denna var i dagligt bruk fram till mitten av 1800-talet dagligen vid lektioner i teckning och målning. Avgjutningssamlingen visades först på Statens Museum for Kunst vid Sølvgade och flyttades senare till Vestindisk Pakhus, där den återinvigdes 1995. I dag gjuter man i silikongummi, som når in i alla originalets fördjupningar, och som sedan putsas. Tidligere var processen mer omständlig.

Det Kongelige Frederiks Hospital var under åren 1757–1910 ett sjukhus i Köpenhamn, beläget mellan Bredgade och Amaliegade, föregångare till Rigshospitalet. De tidigare sjukhusbyggnaderna huserar sedan 1921 det nuvarande Designmuseum Danmark. Grundstenen till Frederiks Hospital lades på Adam Gottlob Moltkes initiativ 1752, och uppförandet av byggnaderna leddes av Nicolai Eigtved och efter hans död av Laurids de Thurah. Den 5 februari 1755 tillsattes en kommission bestående av generaldirektören for kirurgin Simon Crüger, livmedikus Johann Just von Berger och hovkirurg Hans Friedrich Wohlert för att utarbeta stadgar, vilka fastställdes den 6 augusti 1756. Det var det första egentliga sjukhus i Danmark och Norge, som inte var knutet till ett fattighus. Den 30 mars 1757 invigdes Frederiks Hospital i ministrarnas närvaro, och dagen efter, kung Fredrik V:s födelsedag, inlades den förste patienten. Det fanns plats till 300 patienter, som skulle vare fattiga, dock fick ingen inläggas med "veneriska sjukdomar, smittkoppor, skabb, spetälska, galenskap eller någon slags obotlig sjukdom" och heller inte barn under sju år, om de inte skulle opereras. Som överordnade läkare anställdes en kirurg och en medikus, och det valdes en direktion, vars sammansättning flera gånger förändrades. Åren 1759–1787 var Fødselsstiftelsen inrymd i den ena paviljongen mot Amaliegade. Genom reskript av den 15 maj 1771 förändrade Johann Friedrich Struensee stadgarna, så att endast sådana civila, som stod i kungens tjänst, fick inläggas, och Kirken inrättades för veneriska patienter. Efter Struensees fall förändrades detta åter, då de ursprungliga bestämmelserna återinfördes. Efter långa förhandlingar bestämdes det genom lag av den 13 mars 1903 att i stället för det gamla och otidsenliga sjukhuset uppföra Rigshospitalet på Blegdamsfælleden, och detta invigdes den 3 september 1910. Sjukhusbyggnaderna bildade en fyrkant kring en planterad gård, Grønnegården, men dessutom fanns såväl mot Bredgade som mot Amaliegade två friliggande paviljonger, som användes som enskilda rum för patienter, bostäder för ämbetsmän och funktionärer samt apotek. Hospitalet var indelat i två medicinska och två kirurgiska avdelningar med totalt 364 sängar.

Svenska Gustafskyrkan är en svensk utlandskyrka som är belägen på Folke Bernadottes allé i Köpenhamn i Danmark. Närmaste järnvägsstation är Østerport. Den är en del av Svenska kyrkan i utlandet, SKUT. Kyrkan besöks av boende svenskar och många turister varje år och är en populär vigselkyrka.

Svenska kyrkan i Köpenhamn eller Svenska Gustafsförsamlingen är en av Svenska kyrkans utlandsförsamlingar.

Sankt Ansgars kyrka, på danska Sankt Ansgar kirke, är domkyrka för alla katoliker i Danmark och församlingskyrka för katolikerna i det centrala Köpenhamn. Kyrkan ligger på Bredgade och invigdes Alla helgons dag, (första november), 1842 och är ett av arkitekten G.F. Hetschs främsta verk. Den är uppförd i klassicistisk stil. Kyrkan restaurerades åren 1988–1992 i samarbete med danska Nationalmuseet under ledning av professorn och arkitekten Wilhelm Wohlert. Kyrkan är namngiven efter Sankt Ansgar, som är Köpenhamns katolska stifts främsta skyddshelgon. I anslutning till kyrkan finns ett museum. Museet innehåller en samling av artefakter med anknytning till kyrkan, den katolska församlingen och liturgins genomförande. Där vördas också en relik av Lucius I, hans skalle. Det är en av få helgonreliker som klarade sig genom den danska reformationen.

Nyholm är en ö i Danmark. Den ligger i regionen Region Hovedstaden, i den östra delen av landet. På Nyholm finns tät bebyggelse.