Karl Johans gate

Stortinget är sedan 1814 den lagstiftande församlingen i Norge. Det består av 169 representanter valda från 19 valkretsar (fylkena). Enligt Norges grundlag § 49 är Stortinget ”folkets” instrument för att utöva den lagstiftande makten. Stortingsval hålls vart fjärde år. Rösträtt har i stort sett alla norska medborgare som kommer att fylla eller har fyllt 18 år under eller före valåret. Vid sidan av lagstiftningsarbetet hör också utövande av finansmakten (skatter, avgifter, statsbudgeten), kontroll av den verkställande makten (regeringen) och debatt av allmänna politiska spörsmål som utrikespolitik och reformer till Stortingets uppgifter. Norge har ett parlamentariskt system, som innebär att regeringen i de flesta fall är ansvarig inför Stortinget, vilket i Norges fall uttrycks i att statsråd (regeringens ledamöter) som förlorat Stortingets förtroende måste avgå. De uppgifter och den myndighet Stortinget har som saknar explicit stöd i grundlagen, betraktas ha stöd i konstitutionell sedvanerätt.

Horngården är en åtta våningar hög byggnad på Egertorget i Oslo, med adress Øvre Slottsgate 21. Den uppfördes 1929 till 1930 och ritades av arkitekterna Lars Backer och F.S. Platou. Huset går under smeknamnet "Norges första skyskrapa".

Egertorget är ett torg i Oslo, Norge. Egertorget korsas av Karl Johans gate och Øvre slottsgate. Torget är uppkallat efter bröderna och bryggeriägarna Herman (1816–1863) och Thorvald (1827–1901) Eger. En av nedgångarna till Stortinget stasjon ligger vid Egertorget. På Egertorget ligger Horngården (Øvre Slottsgate 21), byggd 1929–30 som Oslos första höghus med åtta våningar.

Oslo Nye Teater är en teater i Oslo, upprättad 1959 genom en sammanslagning av Det Nye Teater och Folketeatret. Teatern drevs från starten av Teaterselskapet A/S, ett aktiebolag där A/S Folketeatret, A/S Scenekunst och Oslo kommun hade varsina två representanter i styrelsen. Den övertog nästan alla skådespelare från de två tidigare teatrarnas ensembler. Förste chef var Axel Otto Normann. 1967 fick Oslo kommun fullt ekonomiskt ansvar för driften. Teatern valde nu först och främst att uppföra komedier, både klassiska och moderna, samt musikaler, men har på senare år [Vilka år??] gjort stor lycka även med dramatiska uppsättningar. Oslo Nye Teater har sedan 1971 haft Centralteatret som biscen, och driver dockteater i teatersalen i Oslo Bymuseum. Sedan 2010 är Catrine Telle teaterchef.

Centrumkiosken på Eidsvolls plass är en kulturhistoriskt intressant kiosk vid Eidsvolls plass, i hörnet av Karl Johans gate och Rosenkrantz gate i Oslo.

Nordisk bibelmuseum (Nobimu) i Oslo, Norge, är Nordens första bibelmuseum.

Det Norske Teatret är en norsk teater som spelar dramatik på nynorska och norska dialekter. Teatern grundades 1912 och har sedan 1945 en fast scen i Oslo.

Centralteatret är en privatteater i Oslo. Teatern öppnades 1897 av Johan och Alma Fahlstrøm i ölhallen Alhambras tidigare lokaler. 1899–1902 drevs den av Rudolf Rasmussen, och från 1902 till sin död 1928 var Harald Otto teaterns ledare och ägare. Hans son, Reidar Otto, meddirektör från 1919, drev den senare, och hans son, Harald Ottho gick in som meddirektör 1938. Familjen Otto drev teatern till 1959; åren 1931–1934 var den uthyrd till Det Norske Teatret åtta månader om året. Under Harald Ottos ledning gav otaliga lustspel och operetter teatern en solid ekonomisk grund, samtidigt som teatern spelade ny norsk dramatik, från Gunnar Heiberg till Ronald Fangen, och ett flertal norska författare fick för första gången sina verk framförda här. Men framför allt fick Centralteatret både konstnärlig och ekonomisk framgång med sina Ibsen-uppsättningar. På 1930-talet drev Reidar Otto Centralteatret som en god underhållningsteater, där särskilt Finn Bøs sommarspel gjorde lycka. Efterhand lades tonvikten på moderna och klassiska operetter, revyaktiga sommarspel och norska och utländska lustspel. Av och till gav Centralteatern också mer allvarliga skådespel, som August Strindbergs Påsk. 1959 dog Reidar Otto, och Harald Ottho blev ensam direktör. Från 1 september samma år använde Nationaltheatret Centralteatret som biscen under namnet Lille Scene. 1962 tog Jens Book Jenssen över, och från 1963 använde NRK teatern som tv-studio. Sedan 1971 har Centralteatret varit biscen för Oslo Nye Teater.

Johannes kirke var en kyrka i Oslo. Kyrkan byggdes 1878 och revs 1928. Den ritades av Georg Andreas Bull och låg på Rådhusgata, mellan Akersgata och Øvre Slottsgate, vid nuvarande Christiania Torv. Altartavlan målades av Eilif Peterssen. Kyrkan stod på lergrund, och efter det stora Oslofjordskalvet den 23 oktober 1904 uppstod stora sprickor i muren, vilket ledde till att kyrkan hölls stängd i många år, innan det beslutades att den skulle rivas. Innan kyrkan revs hade målaren Per Krohg sin ateljé i kyrkan. Kyrkorgeln flyttades till Grønland kirke och kyrkklockorna till Torshov kirke. Församlingen flyttades till Vår Frelsers kirke (kallad Oslo domkyrka sedan 1950).

Nedre Vollgate är en gata området Kvadraturen i centrala Oslo, den sträcker sig från Rådhusgata till Stortingsgata. På gatan ligger Kazakstans, Filippinernas och Sri Lankas ambassader.

Eidsvolls plass är ett torg och en park i centrala Oslo. Platsen ligger intill Karl Johans gate och Stortinget.

Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design eller bara Nasjonalmuseet i Oslo är ett konstmuseum och en stiftelse som är en sammanslagning (2003) av de tidigare institutionerna Arkitekturmuseet, Kunstindustrimuseet, Museet for samtidskunst, Nasjonalgalleriet och Riksutstillinger. Museet har haft sina lokaler på flera platser i centrala Oslo, men en gemensam museibyggnad har uppförts vid Vestbanestasjonen och invigdes 2022. Direktör för denna stora omstrukturering blev Sune Nordgren som arbetade där mellan 2003 och 2006. Sedan 2017 är danskan Karin Hindsbo direktör.