Gustaf Adolfs torg, Göteborg

Gustav II Adolfs staty är en bronsstaty av Bengt Erland Fogelberg, uppförd 1854 på Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg. Statyn som är Göteborgs äldsta offentliga konstverk föreställer Gustav II Adolf pekande med höger hand ned mot torget samtidigt som han tittar i fjärran å andra hållet, och avbildar det tänkta tillfälle när kungen ska ha uttalat "Här ska staden ligga!", och på ett symboliskt plan representerar statyn därmed tillblivelsen av staden Göteborg. Statyn är placerad på en hög sockel i marmor ovanpå ett trappstegsformat fundament i granit.

Göteborgs stadshus är en byggnad som ligger vid Gustaf Adolfs torg 4 och Postgatan 35 (en genomgående tomt) i stadsdelen Nordstaden i centrala Göteborg. Stadshuset är förvaltningsbyggnad för Göteborgs stad med sammanträdessal och tjänsterum för kommunstyrelsen. Mot torget har huvudbyggnaden tre och en halv våning slätputsad fasad, med en nyklassicistisk stil och en utbyggd entréport. På andra sidan, mot Postgatan, finns ett tvåvåningshus med ett högt brant tak och en putsad fasad som är indelad med lisener. Stadshuset är uppfört mellan det Wenngrenska huset och Börsen. Det är byggnadsminne sedan 24 oktober 1968 respektive 21 december 1973.

Wenngrenska huset är en byggnad vid Gustaf Adolfs Torg i Nordstaden i Göteborg. Adressen är Gustaf Adolfs Torg 3 och fastighetsbeteckningen Nordstaden 16:2. Huset blev byggnadsminne 21 december 1973.Byggnaden, ursprungligen ett bostadshus, består av fyra längor kring en gård, där södra längan mot Gustaf Adolfs Torg är huvudbyggnad. Denna uppfördes omkring 1760 i två våningar och påbyggdes före 1820 med ytterligare en våning. Under 1800-talet fullbordades det fyrlängade komplexet i olika omgångar. 1881 ändrades fasaden i huvudbyggnadens bottenvåning. Den används numera av kommunstyrelsen.

Börsen är en byggnad i Göteborg, vid Gustaf Adolfs torgs norra sida. Byggnaden är ritad av Pehr Johan Ekman och invigd den 1 december 1849. Börsen är idag kommunfullmäktiges sammanträdeslokal och fungerar även som stadens stora representationsbyggnad. Fastigheten ägs av Göteborgs kommun och förvaltas av Higab. Den är byggnadsminne sedan 24 oktober 1968 respektive 21 december 1973.

Göteborg ([jœtɛˈbɔrj] ( lyssna)) är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med 607 882 (2020-12-31) invånare i tätorten och 1 080 000 invånare (2023) i Storgöteborg. Samhället ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Staden Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam. På 1800-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade britter och under denna tid fick Göteborg smeknamnet "Lilla London", som fortfarande används.Göteborgs bebyggelse har vuxit ihop med omgivande förorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals och Partille kommuner ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens areal är 721,64 kvadratkilometer, varav 271,41 kvadratkilometer är vattenNågra av Skandinaviens större industrikoncerner som AB Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som Esab och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län, centralort för Göteborgs kommun och stiftsstad i Göteborgs stift. Göteborg betecknas som en världsstad av Globalization and World Cities Research Network, med rankingen Gamma.

Rådhuset i Göteborg är ett byggnadskomplex beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det består av dels en äldre del, som stod klar 1672 och ritades av Nicodemus Tessin d.ä., dels en nyare del färdigställd 1936, ritad av arkitekten Gunnar Asplund. I rådhuset satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg, senare Göteborgs rådhusrätt och därefter delar av Göteborgs tingsrätt. Den 15 februari 2010 flyttades tingsrätten till Rättscentrum Göteborg på Ullevigatan 15, vilket gjorde att byggnaden stod tom tills den 2012 renoverades och byggdes om till att bli Göteborgs kommunhus. Den 13 april 2014 återinvigdes byggnaden av kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s). Den inrymmer sedan dess såväl kommunledning som stadsledningskontor. Nära 100 personer har sin arbetsplats här.Huset är byggnadsminne sedan den 24 oktober 1968 respektive den 25 oktober 1982. Det ägs av Göteborgs kommun och förvaltas av Higab.

Östra Hamngatan är en cirka 650 meter lång gata i stadsdelarna Nordstaden och Inom Vallgraven i Göteborg. Gatan sträcker sig från Lilla Bommen vid Göta älv till Kungsportsplatsen, och ingår i det stora restaurang- och shoppingdistrikt som finns i centrala Göteborg.

Postgatan är en av de äldsta gatorna i Göteborg. Gatan är idag cirka 530 meter lång och sträcker sig från Packhusplatsen i väster till Nils Ericsonsgatan och Göteborgs centralstation i öster.

Lejonen vid Lejontrappan är två lejonskulpturer uppförda 1991 vid Lejontrappan i Brunnsparken i Göteborg. På 1600-talet fanns här en träbro med upprättstående lejon vid brofästena, varför den kallades Lejonbron. År 1883 tillkom fontänen med Såningskvinnan och brons namns ändrades till Fontänbron. Lejonen och Lejontrappan har ärvt sina namn efter Lejonbron. Att resa statyerna blev aktuellt i samband med ett ombyggnadsarbete i Brunnsparken och på Fontänbron. Skulpturerna är utförda av Camilla Bergman och invigdes den 6 november 1991 med några tusen personer närvarande. Det ena lejonet är skänkt av Östra Nordstadens Samfällighetsförening och Sveriges riksbank och det andra av Fastighets AB Regnbågen väster, Försäkringsbolaget SPP, Göteborgs och Bohus Läns stadshypoteksförening, Handelsbanken, NCC Väst och Wasa Försäkring.

Sittande flicka är en staty i Göteborg inne på Rådhusets gård vid Gustaf Adolfs Torg. Statyn är utförd av Gerhard Henning 1936. Den skänktes som gåva till Göteborgs rådhusrätt av fru Conny Colliander med söner. Henning var outbildad som skulptör, och nästan alla hans motiv rör sig om unga nakna flickor. Sittande flicka i Göteborg är en naken frodig ung kvinna med markerade bröst och sköte.

Frimurarehuset, är en byggnad belägen vid Södra Hamngatan 31 och Drottninggatan 32 i Kvarteret Frimuraren 4 i Göteborgs stadskärna. Huset ligger i stadsdelen Inom Vallgraven. Det är ett trevåningshus med ordenslokaler för Göta Provinsialloge inom Svenska Frimurare Orden. I gatuplanet finns restaurangen The Goldens Days.Huset till den första frimurarelogen på Södra Hamngatan stod klart 1807. Den danske byggmästaren Michael Bälkow svarade för detta. Huset brann 1820, men byggdes upp på nytt under ledning av arkitekten Justus Weinberg. Sitt nuvarande utseende i gult och grått fick huset vid en ombyggnad, som var klar 1918. Arkitekten Ernst Torulf gjorde ritningarna till denna.Huset sträcker sig tvärs igenom kvarteret Frimuraren i nord-sydlig riktning. Mot Södra Hamngatan är fasaden i gul slätputs med pilastrar med joniska kapitäl av sandsten. Mot Drottninggatan 32 är det en enklare fasad i puts. Gården är överbyggd. Den 28 juni 1982 blev huset byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.

Kvarteret Frimuraren (Kvarteret 15 Frimuraren) är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven. Kvarteret ligger söder om Stora Hamnkanalen med angränsande Södra Hamngatan. Norr om kanalen ligger Gustav Adolfs torg som i öster gränsar till huvudgatan Östra Hamngatan som söderut går över kanalen, invid Brunnsparken, och sedan bildar östra sidan av kvarteret. Kvarteret gränsar i söder till gågatan Drottninggatan och i väster till gågatan Korsgatan. Kvarteret, som har goda kommunikationer med spårvägslinjer i gatorna norr och öster därom, består framför allt av kontors- och affärsbyggnader. Kvarteret fick sitt namn 1923 och är namngivet efter Frimurarsamhället, vars byggnad uppfördes i kvarteret år 1806. Kvarteret, som var och är ett av de förnämsta i staden, beboddes under 1600-talet främst av holländska handelsmän. Det drabbades av stadsbränderna 1721 och 1802, varvid alla husen brändes ner. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.