Riksbron

Lorentzska badet, även Lorenska badet, var en badinrättning grundad 1831 på Helgeandsholmen i Stockholm. 1831 erhöll hattmakeriåldermannen Carl Johan Lorentz rättigheterna att inrätta en varmbadanläggning på Helgeandsholmens västra strand, i det tidigare kvarteret Norrbro vid nuvarande Bankkajen. Anläggningen beskrivs som den förnämsta, om inte enda i huvudstaden vid denna tid. Den hade 23 badrum om vardera två kar. Förutom ång- och duschbad fanns även för tiden brukliga medicinska bad. Nedanför en götisk skärmbyggnad och omgivet av plank låg själva kallbassängen som genomforsades av Norrströms vatten. Badet gjorde reklam för sina medicinska blodiglar och nattliga bad: Till badet hörde även ett kafé med namnet Café Pont du Nord. Anläggningen revs 1893 i samband med Helgeandsholmens omdaning och uppförandet av Riksbanks- och Riksdagshuset.

Adelswärdska huset är en byggnad i kvarteret Lejonet vid Strömgatan, vid Norrström i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1890 och är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason. Huset ligger vid korsning mot Drottninggatan och är grannhus till statsministerns residens Sagerska huset. På andra sidan korsningen ligger regeringens högkvarter Rosenbad. Huset uppfördes på uppdrag av politikern och industrimannen Theodor Adelswärd. Sedan 2019 ägs fastigheten av svenska staten. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket är det starkaste skyddet och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Drottninggatan är en centralgata i Stockholms innerstad med många affärer, pubar och restauranger. Gatan börjar vid Norrström på Norrmalm och sträcker sig 1,5 km fram till korsningen med Observatoriegatan nedanför Observatorielunden i Vasastan. Med början vid korsningen med Tegnérgatan, och därifrån söderut, är Drottninggatan stängd för biltrafik och omvandlad till gågata. Drottninggatan har idag fortfarande samma riktning och bredd som när den anlades på 1600-talets mitt. Gatan hör tillsammans med Regeringsgatan och Götgatan till de tre historiska in- och utfartsvägar till och från Stockholm.

Sagerska huset eller Sagerska palatset är en byggnad i kvarteret Lejonet, uppförd för diplomaten Robert Sager som privatpalats under flera ombyggnader i slutet av 1800-talet på Strömgatan 18 i Stockholm. Huset beboddes av medlemmar av släkten Sager fram till 1988 och var då det sista bebodda privatpalatset i Stockholms innerstad. Det förvärvades därefter av staten och är sedan våren 1995 Sveriges statsministers officiella residens. Huset förvaltas av Statens fastighetsverk. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket är det starkaste skyddet och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Sagerska huset ingår i Stockholms regeringskvarter och är skyddat som statligt byggnadsminne sedan 1994.

Lejonet är ett kvarter på Norrmalm i Stockholms innerstad. Detta mycket centralt belägna kvarter omges av Fredsgatan i norr, Gustav Adolfs torg i öster, Strömgatan i söder och Drottninggatan i väster. Kvarteret bestod ursprungligen av fyra fastigheter: Lejonet 1, 2, 3 och 4. Efter en fastighetsreglering på 1990-talet består kvarteret av Lejonet 3, 4, 5 och 7. Samtliga fastigheter representerar höga kulturhistoriska värden och ägs av svenska staten. Kvarteret Lejonet är ett av Stockholms regeringskvarter.

Sydsvenska kreditaktiebolaget är en bankbyggnad i kvarteret Lejonet i centrala Stockholm vid hörnet Drottninggatan 4, Fredsgatan 5.

Kumlienska huset är en byggnad i Kvarteret Lejonet vid Fredsgatan 3 (ursprungligen nummer 13) på Norrmalm i Stockholm. Inom Stockholms dammode var huset en välkänd adress, här låg mellan 1818 och fram till 1960-talets början den exklusiva tygfirman John V. Löfgren & Co. Fastigheten är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den anses vara ”särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Byggnaden ägs och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

John V. Löfgren & Co var en exklusiv tygfirma, främst siden- och sammetstyger, som hade sina lokaler i det så kallade Kumlienska huset vid Fredsgatan 3 (ursprungligen 13) på Norrmalm i centrala Stockholm. Firman fanns mellan 1818 och början av 1970-talet under samma adress.

Bondeska palatset (även kallat Bondeska huset) var en byggnad uppförd 1787–1798 och riven 1899, som upptog större delen av kvarteret Rosenbads södra del vid Strömgatan 22 och Drottninggatan 3 i Stockholm. Grundläggningen till palatset påbörjades 1787 av riksrådet greve Carl Bonde och skulle tjäna som hans stadsresidens efter att det tidigare Bondeska palatset på andra sidan Norrström sålts till Stockholms stad och blivit dess rådhus. Ritningarna var signerade slottsmurmästare Henrik Walmstedt (eventuellt med hjälp av arkitekt Erik Palmstedt). På tomterna norr och väster om Bondes hörntomt byggdes samtidigt de Hildebrandska husen, varav det västra huset var högre än Bondes men modifierades så att den fjärde våningen doldes under ett mansardtak varmed det undre takfallet sammanföll med taket på Bondeska. Även fönster och listverk samordnades varmed gaveln med dess fem fönsteraxlar blev en inarbetad del i det Bondeska palatsets fasad mot Norrström. Först 1798 stod Bondeska palatset färdigt. I slutet av oktober 1898 inleddes rivningarna av palatset för att ge plats åt Nordiska Kreditbankens Rosenbad som ritades av Ferdinand Boberg. Bondeska palatset finns avbildat i relief på det nya huset i hörnet mot Riksbron.

Bankkajen är en kaj och gata på västra stranden av Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Namnet tillkom 1925. Andra namnförslag, vilka också anspelade på det intilliggande Riksbankshuset, var Banknäset och Bankstranden.

Hôtel Garni var då det öppnade den 3 oktober 1832 Stockholms första moderna hotell, och landets andra efter Hotell Continental du Sud i Ystad som öppnat tre år tidigare. Det franska namnet kan översättas med "rum för resande". Hotellet var inrymt i det så kallade Hildebrandska huset på Drottninggatan 3. Tidigare hade resenärer inhysts i källare eller värdshus, medan framför allt högreståndspersoner tog in hos privatpersoner. Bättre övernattningsmöjligheter var alltså välkomna vid denna tid då resandet ökade. Hotellet vände sig framför allt till besuttna svenska och utländska gäster. Det drevs av hovkonditor Abraham Christopher Behrens, som även var innehavare av schweizeriet på Strömparterren. Möblerade rum i tre våningar samt stall och vagnsrum välkomnade de gästande. Året efter att Behrens avlidit lades hotellet 1855 ned. Totalt skall 1 700 svenskar och 1 300 utländska gäster ha övernattat på hotellet.

Torstensonska palatset var ett privatpalats i kvarteret Lejonet på Norrmalm i Stockholm. Delar av palatset finns bevarade i norra flygeln av Arvfurstens palats och ingår därmed i den byggnadsminnesförklarade anläggningen.