Skandiahamnen

Göteborgs LNG-terminal är en bunkringsanläggning för flytande naturgas (LNG) för fartyg i Göteborgs hamn. Göteborgs LNG-terminal kom i drift för bunkring av gas till fartyg vid kaj 2018. Den ligger i Skarvikshamnen, som är en del av Energihamnen. Den flytande gasen levereras till en lossningsstation i hamnen med lastbil, varefter den skickas i en 450 meter lång vacuumisolerad kryogen rörledning till kaj.Terminalen ägs av Swedegas, men den är inte ansluten till det västsvenska stamnätet för naturgas, som Swedegas också äger och driver. Ett sådant projekt har projekterats, men Sveriges regering beslöt 2019 att ej ge tillstånd till Swedegas att ansluta terminalen till det fasta nätet.

Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) var ett kustartilleriförband inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1942–2000. Förbandsledningen var förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.

Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) är ett amfibieförband inom svenska marinen som verkade åren 2000–2004 och återigen från 2021. Förbandsledningen är förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.

Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK) var en kustartilleriförsvarsstab inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1942–1980. Förbandsledningen var förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.

Sjöpolisen i Göteborg är en av de två sjöpolisenheter som finns i Sverige. Den ligger under Polisregion Väst. Den har sin bas på Hästeviksgatan i Tånguddens hamn och förfogar över tre polisbåtar.

Älvsborgs fästning, med dess främsta anläggning Oscar II:s fort från 1899–1907, är en numera nerlagd svensk befästning belägen vid Göta älvs mynning i stadsdelen Älvsborg i Göteborg.Beslutet, att bygga Oscar II:s fort i Västerberget nära Käringberget i Göteborg, togs 1899 och inleddes den 24 augusti samma år med att Oscar II sköt det första sprängskottet. Den militära beteckningen Älfsborgs fästning (ÄF) gavs åt befästningarna den 27 april 1904. Anläggningen ansågs vara stridsduglig mellan 1907, då den togs i bruk, och fram till 1955. Fortet togs helt ur bruk på 1970-talet. Det blev statligt byggnadsminne den 15 mars 2018.

Nya Älvsborg, Nya Älvsborgs fästning eller bara Älvsborg är en fästning på Kyrkogårdsholmen i Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord) i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn. Fästningen började byggas 1653 för att försvara staden mot den danska flottan, som på samma plats byggt en fästning redan 1644. Den har varit belägrad, men aldrig intagen av fientliga styrkor. Nya Älvsborg är statligt byggnadsminne (SBM) sedan den 25 januari 1935. Fastighetsbeteckningen är Älvsborg 855:752. Nya Älvsborg är en av Sveriges 11 salutstationer där officiella saluter avges av Försvarsmakten vid särskilda högtider såsom nationaldagen, Konungens födelsedag, etc. Fästningen är uppförd på vad som ursprungligen var två separata holmar, av vilken den södra upptas av själva fästningen och den norra av ett så kallat hornverk. Den smala rännan mellan holmarna fungerade under en tid som båthamn, och rännan fanns kvar fram till åtminstone 1820. Anläggningen kallades först Kyrkogårdzholmen innan Gamla Älvsborg blivit utdömt.Under Skånska kriget 1675-1679 deltog fästningen i Göteborgs försvar mot danska angrepp och under senare delen av stora nordiska kriget var den 1717-1719 inblandad i strider med dansk-norska sjöstyrkor under ledning av amiral Peder Tordenskjold. När fästningen senare på 1700-talet minskade i betydelse som militär anläggning, användes den i stället i ökande grad som fängelse fram till 1866. Under första världskriget hade fästningen rollen som minförråd, som en del i försvaret av Göteborgs hamn. Nya Älvsborg ingår i en serie av försvarsanläggningar med namnet Älvsborg vid inloppet till Göteborg som tidsmässigt avlöst varandra. Det skall inte förväxlas med sin föregångare Älvsborgs slott vilket, med början på 1300-talet, hade uppförts vid Klippan längre in i älvmynningen. Fästningen skall heller inte förväxlas med sin efterföljare Älvsborgs fästning, samlingsnamnet för ett antal försvarsanläggningar i Göteborgs hamninlopp, med bland annat Oscar II:s fort insprängt i Västerberget vid älvmynningen i början av 1900-talet. På bastionen Havsfrun fanns under en tid en fyr, ett fyrkantigt torn beläget på fästningens sydvästra udde, vilken sticker ut mot inseglingsleden till Göteborg. Fyren ledsagade insegling nattetid till Göteborg från Vrångö, stora farleden från Vinga samt den så kallade Kalvsundsleden och syntes på upp till 2,5 sjömils avstånd.

Nya Älvsborgs slottsförsamling var en församling för de boende kring Nya Älvsborg i Göteborgs stift och i nuvarande Göteborgs kommun. Församlingen uppgick 1872 i Lundby församling. Församlingskyrka var Garnisonskyrkan.

Flygräddningscentralen var Sveriges Aeronautical Rescue Coordination Centre enligt ICAO-konventionen 1944 (Chicago-konventionen), innan en integrerad räddningscentral för både sjö- och flygräddning, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC), bildades 2010. En central gemensam civil och militär flygräddningscentral bildades omkring 1978 genom en sammanslagning av Försvarsmaktens flygräddningscentral CEFYL och den civila Flygräddningscentralen under Luftfartsverket. Den benämndes också RCC/Cefyl och senare ARCC/Cefyl och var först lokaliserad till Arlanda flygplats, men omlokaliserades under 1990-talets andra hälft till Kustbevakningens hus vid Käringberget i Göteborg, som inhyste Kustbevakningens ledningscentral för region sydväst samt Försvarsmaktens sjöbevakningscentral. Flygräddningscentralen, som drevs av Luftfartsverket och samfinaniserades av Luftfartsverket och Försvarsmakten, var samlokaliserad med Sjöräddningscentralen under Sjöfartsverket. Huvuduppgiften för ARRC/Cefyl var civil och militär flygräddning. De stora skogsbränderna 1992, bland andra skogsbranden på Gotland och skogsbranden på Vakö myr, aktualiserade ett behov av översikt över och systematisk prioritering av för tillfället tillgängliga helikopterresurser för skogsbrandbekämpning, och denna uppgift lades på Flygräddningscentralen. Denna hade också det operativa ansvaret för tillståndsgivning för flygning med statsluftfartyg i svenskt luftrum. Flygräddningscentralen svarade årligen för drygt 1.000 fall, varav en fjärdedel ledde till helikopterflyginsatser.Flygräddningscentralen är sedan 2010 organisatoriskt ersatt av den gemensamma Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC), som drivs av Sjöfartsverket och är en enligt internationell benämning Joint Rescue Coordination Centre för den svenska räddningsregionen. Dess geografiska ansvarsområde omfattar det svenska territoriet samt det svenska territorialvattnet och en utvidgning av detta enligt en överenskommelse med grannstaterna. Den nya gemensamma räddningscentralen är lokaliserad till samma lokal i Göteborg, som de båda tidigare räddningscentralerna delat.

Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) är en svensk statlig räddningscentral bildad 2010 i Göteborg för sjöräddning (Maritime Rescue Coordination Centre) enligt Sjöräddningskonventionen och för flygräddning (Aeronautical Rescue Coordination Centre) enligt ICAO-konventionen. Sjö- och flygräddningscentralen ligger under Sjöfartsverket.

Sjöräddningscentralen (MRCC) var en sjöräddningscentral i Göteborg, som sedan 2010 är ersatt av den integrerade Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). År 1999 blev den tidigare regionala sjöräddningscentralen i Göteborg, med Sjöfartsverket som huvudman, central sjöräddningscentral för hela den svenska sjöräddningsregionen. Den var lokaliserad till Kustbevakningens byggnad på Käringberget i Göteborg och samlokaliserad med Flygräddningscentralen ARCC/Cefyl, som hade Luftfartsverket som huvudman. I samma byggnad fanns också Kustbevakningens ledningscentral för region Sydväst och Sjöbevakningscentralen i Göteborg inom Försvarsmakten. År 2010 slogs de båda svenska räddningscentralerna för sjön och för luftrummet samman till den integrerade Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) med Sjöfartsverket som huvudman.

Marinens officershögskola i Göteborg (MOHS G) var en officershögskola för kustartilleriet inom svenska marinen, som verkade åren 1981–1984. Förbandsledningen var förlagd i Göteborgs garnison, Göteborg.