Kyrkbytorget

Kyrkbyns bibliotek är ett folkbibliotek i Göteborg som inledde sin verksamhet i november 1956. Det tillhör Göteborgs stadsdelsbibliotek, tillsammans med 26 andra bibliotek i olika stadsdelar inklusive Stadsbiblioteket. Biblioteket ligger vid Kyrkbytorget i stadsdelen Kyrkbyn på Hisingen. Till 60-årsjubileet 2016 renoverades biblioteket, men mycket inredning och utsmyckning från 1950-talet är bevarad.

Roxy var en biograf på Kyrkbytorget i Göteborg, som öppnade 15 november 1956 och stängde 28 mars 1965.

Lundbytunneln, är en tunnel på Hisingen i Göteborg. Tunneln invigdes 1998 och består av två parallella, tvåfiliga rör längs Norra Älvstranden. Med sina 2 060 meter är tunneln en av Sveriges längre vägtunnlar och byggdes för att minska buller för närboende och för att öka framkomligheten på Lundbyleden. Tunneln kostade cirka 700 miljoner kronor att bygga. Längs den äldre vägen (Västra Bräckevägen, Stålhandskegatan med flera) fanns sedan lång tid tillbaka störda bostäder, trots hastighetsbegränsning till 50 kilometer i timmen och lastbilsförbud på natten, vilket också motiverade bygget. Fartkameror installerades strax efter år 2000. 2018 installerades en tunnelanpassad modell som inte syns bra. Lundbytunneln var 2020 på första plats i landet vad gäller antal fällningar för fortkörning. Herman Fogelin har gjort konsten i tunneln. Tunneln spelar en viktig roll i långfilmen Johan Falk: Alla råns moder.

Kyrkbyn är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Hisingen i Göteborgs kommun. En medeltida kyrka från 1300-talet, Lundby gamla kyrka, gav stadsdelen sitt namn. Primärområdet omfattar utöver Kyrkbyn även Bräcke. Stadsdelen har en areal på 176 hektar.

Sälöfjordsvallen, även kallad Sälöfjordsplan, ligger på Hisingen i Göteborg och förvaltas av Göteborgs kommun. Fotbollsanläggningen är IF Wartas hemmaplan. Här ligger även IF Wartas klubbstuga, Wartagården. Sälöfjordsvallen består av tre fotbollsplaner: Grusplan för 7-mannaspel Naturgräsplan för 11-mannaspel Konstgräsplan för 11-mannaspel Konstgräsplanen anlades 2007 och ersatte då den tidigare 11-mannaplanen som hade grusunderlag.

Eketrägatan är en gata med en kombinerad spårvagnshållplats och bussterminal i stadsdelen Kyrkbyn på Hisingen i Göteborg. Gatan fick sitt namn 1929 och är uppkallad till minne av den adliga ätten Eketrä, som från 1700-talet till 1875 ägde godset Västra Pilegården, som då låg där gatan ligger idag. Gatan, som är 950 m lång, går från spårvagns- och busshållplatsen söderut förbi Kyrkbytorget. Spårvagnshållplatsen trafikeras av spårvagnslinjerna 5, 6 och 10 på väg från Göteborgs centrum mot Länsmansgården och Biskopsgården. Bussterminalen är ändhållplats för Stombusslinje 21 och flera andra linjer. Vid bussterminalen finns en pressbyrå. Tidigare var det också här som den numera nerlagda spårvägen Bräckelinjen svängde av söderut. Denna lades ner 1968 och revs i etapper under 1980-talet, men banvallen finns kvar nästan opåverkad, och i den nu gällande översiktsplanen för Göteborgs stad planeras en återuppbyggnad av banan. En liten stump av spåret återstår och fungerar som halkövningsbana för spårvagnarna.

Bräcke kyrkogård är en begravningsplats vid Dysiksgatan i Bräcke på Hisingen i Göteborg. Begravningsplatsen användes från 1834 och fram till 1886, då Lundby kyrka stod färdig med en kyrkogård för gravläggning. Sedan 2017 är Bräcke begravningsplats en askgravlund med historiska anor som tidigare kolerakyrkogård. Den betraktas som en fast fornlämning och skyddas därmed enligt kulturmiljölagen (KML). Sverige liksom många andra länder drabbades hårt av kolera under 1800-talet. Det var via Göteborg sjukdomen kom in i landet vid detta tillfälle. Kolerakyrkogården i Bräcke etablerades i samband med koleraepidemin i Göteborg 1834. Historien berättar att upp emot 10 procent av göteborgarna dog under denna pandemi. Bräcke begravningsplats användes även vid senare epidemier. Vid denna tid anlades många särskilda kolerakyrkogårdar, vilka då placerades utanför städerna. Inte mindre än nio epidemier drabbade Sverige från 1834 och fram till och med år 1884. På platsen finns tre gravstenar. Bland andra en sten med inskriptionen Petter Blom, född 8 september 1812 och död 10 september 1875, och en gravsten av sandsten med utsirade rankor. Även den härrör från 1800-talets slut. Då kyrkogården numera används som askgravlund har det medfört en förändring av platsen. Planteringar, anlagda gångar och anordning för namnplaketter finns inom kyrkogården.

Lundby gamla kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Lundby församling i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen Kyrkbyn i Göteborgs kommun. Den är en av stiftets populäraste bröllopskyrkor.

Lundby distrikt är ett distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län. Distriktet ligger i nordvästra Göteborg på Hisingen.

Lundby socken i Västergötland ingick i Östra Hisings härad, uppgick 1906 i Göteborgs stad och området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun, från 2016 inom distrikten Lundby, Biskopsgården och Brämaregården. Socknens areal är 27,87 kvadratkilometer. År 1910 fanns här 14 071 invånare. En del av tätorten Göteborg (Lundby) samt sockenkyrkorna Lundby gamla kyrka och Lundby nya kyrka ligger i socknen.

För Lundby landskommun i Västmanlands län, se Lundby landskommun, Västmanland. Lundby landskommun var en landskommun på Hisingen i Göteborgs och Bohus län.

A C Lindblads gata ligger i stadsdelen Kyrkbyn i Göteborg. Gatan fick sitt namn 1954 och är uppkallad efter Anders Christensen Lindblad (1866–1937), som var chefredaktör för dagstidningen Ny Tid och en av pionjärerna inom arbetarrörelsen i Göteborg. Han var den förste göteborgaren som blev socialdemokratisk riksdagsman. Han var med och bildade Kooperativa förbundet. Beredningen föreslog efter återremiss att gatan skulle heta Lindbladsgatan istället, men detta avslogs i stadsfullmäktige av ledamoten Hugo Höglund med motiveringen att Lindblad brukade kallas "A C". Beredningens ursprungliga förslag A C Lindblads Gata godkändes därefter utan omröstning.