Museet för drottning Kristinas kröningsekipage

Ulriksdal är en av åtta stadsdelar i Solna kommun. Den utgör kommunens nordöstra del och avgränsas i norr av Helenelund, i öster av Edsviken, och i väster av motorvägen E4. I sydöst gränsar stadsdelen mot Bergshamra och Haga. Stadsdelen har fått sitt namn efter Ulriksdals slott, som ligger inom dess gränser. Däremot ligger pendeltågsstationen Ulriksdal och bostadsområdet Nya Ulriksdal inte i stadsdelen Ulriksdal.

Nätdragande morianer (även kallad Morianbron) är en skulpturgrupp föreställande två morianer. Den fanns ursprungligen i Hagaparken i Solna kommun, men flyttades 1863 till sin nuvarande plats i Ulriksdals slottspark.

Invalidkåren på Ulriksdals församling var en församling vid Invalidkåren på Ulriksdal i Stockholms stift i nuvarande Solna kommun. Församlingen uppgick 1849 i Solna församling.

Ulriksdals slott är ett kungligt slott som med byggnader och park ingår i Kungliga Nationalstadsparken vid Edsviken i Solna kommun, Stockholms län. Slottet uppfördes cirka 1638–1645 för Jakob De la Gardie med Hans Jacob Kristler som arkitekt och byggmästare. Det döptes ursprungligen till Jacobsdal (ej att förväxla med Villa Jacobsdal på slottsområdet) men fick senare sitt nuvarande namn efter Karl XI:s son Ulrik. Den nuvarande exteriören gestaltades av Nicodemus Tessin den äldre under 1600-talet slut och fullbordades av Carl Hårleman under mitten av 1700-talet. En del av inredningarna av Fredrik Wilhelm Scholander, utförda i mitten på 1800-talet tillsammans med kung Karl XV, är bevarade och har av Nationalmuseum återställts med ursprunglig möblering. Från 1900-talet finns inredningar av arkitekt Sigge Cronstedt för Gustaf VI Adolf och drottning Louise med möbler av Carl Malmsten. Anläggningen disponeras idag av det svenska kungahuset. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket. Ulriksdals slott är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Förutom slottet finns flera byggnader, bland annat Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Ulriksdals slottskapell, Ulriksdals Wärdshus och Orangerimuseet, ett skulpturmuseum som är inrymt i slottets gamla orangeri. Sedan 1986 är slottet öppet för allmänheten juni–augusti med guidad visning.

Slottsfogdebostaden kallas en kulturhistoriskt värdefull byggnad vid Slottsallén 10A och B på Ulriksdals slottsområde i Solna kommun. Huset ligger på slottsfastigheten Ulriksdal 2:3 som är ett statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Ulriksdals slottskapell uppfördes på initiativ av Karl XV 1863-1865 vid Ulriksdals slott. Det har föregåtts av åtminstone två andra kapell, varav det första inreddes redan på 1660-talet, då Magnus Gabriel De la Gardie ägde slottet. Detta kapell var inrymt i slottets norra flygel och uppfört efter ritningar av Jean de la Vallée. Slottskapellet används idag till bland annat vigslar, konfirmationsgudstjänster, skolavslutningar och dop.

Ulriksdals slotts smedja är en gammal smedja belägen i Ulriksdals slottsparkens södra del i Solna kommun. Smedjan ligger på slottsfastigheten Ulriksdal 2:3 som är ett statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Ottilielund (även kallat Gamla värdshuset) består av två kulturhistoriskt värdefulla byggnader vid Slottsallén nr 5 och 7 på Ulriksdals slottsområde i Solna kommun. Husen ligger på slottsfastigheten Ulriksdal 2:3 som är ett statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Kavaljersbyggnaden är en kulturhistoriskt värdefull byggnad vid Slottsallén 12 på Ulriksdals slottsområde i Solna kommun. Huset ligger på slottsfastigheten Ulriksdal 2:3 som är ett statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Ulriksdals slottsteater eller Confidencen, historiskt även kallat Beridarehuset är Sveriges äldsta rokokoteater. Teatern ligger i Ulriksdals slottspark i Solna kommun, granne med Ulriksdals Wärdshus. Teatern, som inreddes 1753 av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz, har på 1990-talet och 2000-talet renoverats och restaurerats i omgångar. Teatern ingår i det nordiska avsnittet av Europavägen historiska teatrar.

Två vildsvin är två skulpturer av Carl Milles. Skulpturerna gjordes 1929 för Lord Melchett i England och föreställer två sittande vildsvin i brons. De finns numera i slottsparken vid Ulriksdals slott i Solna. Betraktar man vildsvinen lite närmare så upptäcker man lekfulla Milles-detaljer; det ena vildsvinet har en skalbagge på benet, det andra en ödla. Ett vildsvin av Milles finns också utställt på Skytteholm i Ekerö kommun.

Orangerimuseet är ett skulpturmuseum på Ulriksdals slottsområde, Solna kommun. Byggnadens föregångare uppfördes på 1660-talet. Nuvarande orangeri tillkom i början på 1700-talet och är ritat av Nicodemus Tessin d.y. År 1988 beslutade kung Carl XVI Gustaf att upplåta orangeriet som skulpturmuseum. Orangeriet är öppet sommarmånaderna vid guidade visningar. Det första orangeriet på Ulriksdal byggdes 1662-1664 efter Jean de la Vallées ritningar. Då odlades bland annat pomeranser, citroner och apelsiner i huset. Sommartid flyttades växterna ut i slottsparken. I början av 1700-talet uppfördes det nuvarande orangeriet, arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Byggnaden uppfördes i sten istället för trä, vilket var ovanligt för tiden. På 1860-talet, under Karl XV:s tid på Ulriksdal, genomfördes en omfattande ombyggnad som innebar bland annat att en nybyggd rumsfil på baksidan tillkom som bostäder för trädgårdsarbetarna samt att de tidigare öppna portikerna i hörnpaviljongerna blev slutna rum. I det dåvarande kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise (Gustaf VI Adolf och drottning Louise) fick Ulriksdal på 1920-talet ett herrskap med stort intresse för växter, en period som varade i 50 år som innebar en blomstringstid för orangeriet och slottets växthus. Under 1987–1991 restaurerades och byggdes orangeriet om för att kunna öppna ett skulpturmuseum. De ursprungliga orangerigallerierna är sedan 1988 ett museum där Nationalmuseums samlingar av svensk bildhuggarkonst från 1700-talets början till 1900-talet visas. Bland verken finns arbeten av Tobias Sergel, Bengt Erland Fogelberg, Johan Niclas Byström och Christian Eriksson. Museet består av tre avdelningar; Gula Galleriet – 1700-talet, Mittportiken och Rosa Galleriet – 1800-talet.