Kvarteret Proserpina

Norra Bankohuset är en byggnad i kvarteret Proserpina vid Österlånggatan 53 och Skeppsbron 42A i Gamla stan, Stockholm. Huset är uppfört 1772 efter ritningar av arkitekt Carl Johan Cronstedt. Sedan maj 2018 är Norra Bankohuset ett statligt byggnadsminne.

Kvarteret Pluto är ett kvarter på sydöstra sidan av Gamla stan i Stockholm. Kvarteret begränsas av Norra Bankogränd i norr, Skeppsbron i öster, Södra Bankogränd i söder och Järntorget i väster. Kvarteret består av en enda fastighet: Pluto 1. Enda byggnad i kvarteret är Södra Bankohuset som uppfördes i tre etapper mellan 1675 och 1737 för Riksbanken.

Södra Bankohuset, även kallad Gamla riksbanken är en byggnad i kvarteret Pluto vid Järntorget 84 i Gamla stan, Stockholm. Byggnaden sträcker sig fram till Skeppsbron där den har husnummer 42B. Huset byggdes i tre etapper mellan 1675 och 1737 för Riksbanken, som då hette Riksens Ständers Bank. Det var en av norra Europas första byggnader avsedd enbart för bankärenden. Södra Bankohuset är troligen ett av de första husen i Sverige byggt för kontorsändamål. Riksbanken verkade här till 1905 och flyttade då till Helgeandsholmen (nuvarande Riksdagshuset). Byggnaden är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.

Våghuset vid Järntorget i Gamla stan i Stockholm var stadens stadsvåg från 1400-talets mitt till 1662. På platsen i nuvarande kvarteret Pluto står Södra Bankohuset, byggt mellan 1675 och 1737 för Riksbanken.

Norra Bankogränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm som går från Skeppsbron till Österlånggatan mellan de båda bankhusen, Norra Bankohuset och Södra Bankohuset. "Norra Bancogränd" fanns redan på Petrus Tillaeus karta från 1733. I gränden kan man studera omfattande sättningsskador i Norra Bankohusets fasad. Här finns gränsen mellan stabil och instabil grund. Sättningsskadan går rakt genom fönsteraxeln, ungefär vid grändens mitt. Över gränden leder en täckt gångbrygga som förbinder Norra med Södra Bankohuset i 2:a våningen. Denna användes från början till att frakta sedlar mellan bankens kontor och sedelmagasinet och kallas i folkmun "Suckarnas bro" eftersom den påminner om en liknande bro i Venedig.

Koggbron (även Koggabron, Kogghamn och Stadsbron) var Stockholms medeltida hamn mot Saltsjön, och låg ungefär i nuvarande kvarteret Argus. Koggbron och strandlinjen österut kallades också stadens allmänningsbro. Efter tillkomsten av Kornhamn hette den även bron östantill. På en illustration från 1510-talet syns hamnen med koggar framför Svartbrödraklostret. Koggbron ersattes på 1600-talets mitt av den betydligt större och modernare Skeppsbron. Under medeltiden hade Stadsholmen (Gamla stan) två viktiga hamnar. Båda låg på Stadsholmens södra del. Mot väst fanns Kornhamn för sjötrafik till och från Mälaren. Mot öst fanns Kogghamn, som var den internationella hamnen, där de stora koggarna lade till under Hansetiden. De varor som importerades till Stockholm utgjordes bland annat av salt, kryddor, olja, öl, vin, lergods, dyrbara tyger och kläder. Innan varorna kunde föras in till staden och kunderna måste de förtullas. Exporten bestod huvudsakligen av koppar och järn från Bergslagen samt hudar, pälsverk, torkad/saltad fisk och smör. Nästan inga varor producerades i själva Stockholm.En övervägande del av utrikeshandeln låg i tyska händer. Tyska språket och tysk kultur präglade stadslivet i Stockholm och tyskt kapital och tyska affärsmetoder bidrog till en intensiv ekonomisk utveckling. På 1400-talet bodde många tyska köpmän i området mellan Kornhamn och Kogghamn.1200-talets Koggbro låg 100-120 meter innanför nuvarande Skeppsbrons kajkant. Landhöjningen och stora utfyllnader medförde att brobänkens läge försköts åt öster. Vid 1500-talets senare del hade den flyttats 30-40 meter närmare dagens kaj. Lämningar av Koggbron påträffades i samband med grundförstärkning av kvarteret Argus och har daterats till 1580-talet. Konstruktionen bestod av tätt nedslagna pålar inom knuttimrade stenkistor. I området har också den yngre stadsmuren från 1400- och 1500-talen varit belägen, inklusive två av murens torn.Kogghamnen var en så kallad djuphamn. Det innebar att fartyg kunde lägga till direkt vid kaj, och lossa och lasta sina varor där utan att behöva kasta ankar längre ut. Hamnens kvalitéer beskrevs av Olaus Magnus med följande ord:. Hamnen användes huvudsakligen från maj till november. Hur omfattande den medeltida sjötrafiken var är inte känt, men i slutet av 1530-talet angjorde årligen ett hundratal utländska fartyg Stockholms hamn. Så sent som vid 1600-talets mitt kom endast en procent av handelsvarorna till staden på landsvägar.

Kvarteret Argus är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Österlånggatan i väster, Tullgränd i söderd, Skeppsbron i öster och Packhusgränd i norr. Största byggnaden i kvarteret är Tullhuset.

Södra Bankogränd är en gränd i Gamla Stan i Stockholm som går mellan Skeppsbron och Järntorget på södra sidan av Södra Bankohuset. "Södra Bancogränd" finns redan på Petrus Tillaeus karta från 1733.

Alardiska huset var en byggnad vid Österlånggatan / Järntorget i nuvarande kvarteret Proserpina i Gamla stan i Stockholm. Huset började uppföras på 1580-talet och revs 1772. På platsen byggdes Norra Bankohuset.

Källaren Tre Kronor (även kallad Stadskällaren Tre Kronor) var ett värdshus och en vinkällare i kvarteret Proserpina i hörnet Österlånggatan / Norra Bankogränd i Gamla stan, Stockholm. Tre Kronor är känt sedan tidigt 1600-tal och bytte namn på 1680-talet till Bankokällare som existerade fram till 1772 när Norra Bankohuset uppfördes här.

Den Gyldene Freden (kort Freden) är en restaurang i kvarteret Argus på Österlånggatan 51 i Gamla stan, i Stockholm. Restaurangen öppnade år 1722 på sin nuvarande adress och är därmed en av världens äldsta kontinuerligt existerande restauranger på samma plats, samt Stockholms äldsta bevarade stadskrog. 1895 var det nära att "Freden" skulle byta namn till "Remmaren". 1919 förvärvades stället av konstnären Anders Zorn som lät rusta upp och bygga om Freden och testamenterade den till Svenska Akademien som än idag äger den.

Tullgränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm. Den fick sitt nuvarande namn i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885.