Kvarteret Andromeda

Andromeda 2 är en fastighet i kvarteret Andromeda som upptar tomten mellan Själagårdsgatan 13 och Baggensgatan 20 i Gamla stan, Stockholm. På medeltiden låg här Stockholms själagård och 1666–1814 Stockholms trivialskola. Liksom samtliga övriga byggnader i kvarteret är Andromeda 2 blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att den utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Andromeda 7 är en fastighet i kvarteret Andromeda på Själagårdsgatan 3 vid Brända tomten i Gamla stan i Stockholm. Fastigheten är ett byggnadsminne sedan 1998.

Brända tomten i Gamla stan, Stockholm, är en öppen plats som ligger i hörnet av Kindstugatan och Själagårdsgatan.

Tyska skolgränd är en gränd i Gamla Stan i Stockholm som går mellan Baggensgatan och Svartmangatan. Gränden fick sitt nuvarande namn 1885.

Baggensgatan är en fortsättning på Bollhusgränd och går parallellt med Österlånggatan i Gamla stan i Stockholm.

Bartelska och Törneska husen är två byggnadsminnesförklarade hus som utgör fastigheten Cepheus 25 i kvarteret Cepheus på Köpmangatan 3, Själagårdsgatan 2 och Kindstugatan 2-4 vid Brända tomten i Gamla stan, Stockholm, uppförda 1660 respektive 1594. Husens källare och grundmurar är medeltida, och inredningar med detaljer från 1700-talet finns i flera av lägenheterna. Entréerna har kalkstensgolv och kryssvalv. I huset som vetter mot Själagårdsgatan finns flera paradvåningar attribuerade till Nicodemus Tessin d.y. Entrén pryds av en sandstensportal huggen av stenhuggarmästaren Johan Wendelstamm. Båda byggnader renoverades efter 1967 på initiativ av Samfundet S:t Erik, och ägs sedan 1991 av en bostadsrättsförening. Husen är omskrivna i flera böcker och renoveringen har beskrivits som ovanligt lyckad. Ansvarig arkitekt var Erik Stark.

Själagårdsgatan är en gata i Gamla stan i Stockholm som går från Köpmangatan till Svartmangatan.

Kvarteret Perseus är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Köpmantorget i norr, Österlånggatan i öster, Baggensgatan i väster och Norra Benickebrinken i söder. Perseus är av särskild stort kulturhistoriskt och arkeologiskt intresse och har blivit föremål för många arkeologiska undersökningar. Här förmodas delar av den äldsta, men svårfunna stadsmuren i Stockholm. Kvarteret består idag av tolv fastigheter: Perseus 1-11 samt 14.

Perseus 8 är en fastighet i kvarteret Perseus, belägen mellan Österlånggatan 14 och Baggensgatan 13 i Gamla stan, Stockholm. Byggnaden uppfördes 1888−1889 efter ritningar av arkitekten Isak Gustaf Clason och representerar en återgång till stadsdelens byggnadshistoriska kulturarv.

För Köpmangatan i andra städer, se KöpmangatanKöpmangatan i Gamla stan (in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata/ år 1323 ) är Stockholms tidigast belagda gatunamn. Sannolikt har det uppkommit av att köpmän under medeltiden hade sina salubodar här.

Kindstugatan är en gata i Gamla stan i Stockholm. Den går från Brända tomten fram till Tyska brinken vid Tyska kyrkan.

Ahlströms jungfrubur var ett hus vid Baggensgatan 23 i Gamla stan i Stockholm. Det har blivit berömt då det besjungits som en bordell av Bellman. Huset ägdes från 1762 av sjökapten Magnus Ahlström, kallad "Ottomaniska porten" på grund av sitt ovettiga tal. Ahlström hade köpt huset i tron om att det där skulle finnas en silverskatt från ett nunnekloster som legat på samma plats tidigare. Han försökte år 1767 förgäves sälja huset, och beskrev det i annonsen i Stockholms Posttidningar som ett hus byggt ovanpå källaren för ett gammalt nunnekloster där det ska finnas skatter gömda, men lyckades inte sälja huset utan kvarstod som ägare till 1799.Under Ahlströms tid som ägare utpekades huset som en bordell av Bellman, som kallade det för 'Ahlströms jungfrubur'. Bordellen beskrevs som "Ett verkligt Veneris tempel med rum för prästinnor i tre våningar". Huruvida huset faktiskt var en bordell under denna tid är tveksamt. Bordeller i modern mening tycks inte ha förekommit i Stockholm eller Sverige före 1800-talets mitt. Under 1700-talet brukade Stockholms kopplare istället samla namn på prostituerade, arrangera horbaler och andra tillställningar i tillfälliga lokaler för att sammanföra dem med potentiella kunder och därefter organisera möten mellan prostituerade och deras kunder i tillfälliga lokaler som deras eller kopplarens bostad, en metod som användes även av den mest välkända kopplaren, Lovisa von Plat: "jungfrubur" var en dåtida benämning på hus där det misstänktes pågå otukt, och som därmed tillfälligt var ett "horhus", men inte ett hus där flera prostituerade bodde och tog emot kunder på heltid. Det är däremot möjligt att Magnus Ahlström var en kopplare, eftersom han vid denna tid tycks ha tjänat mycket pengar av oklara orsaker, och som sådan bör han, som övriga kopplare i Stockholm, ha arrangerat möten mellan prostituerade och deras kunder, kanske i sitt eget hus på Baggensgatan, vilket i så fall gjorde det till en bordell i rent tillfällig mening. Enligt en ofta berättad skröna ska sextio "glädjeflickor" ha sänts från Ahlströms jungfrubur till riksdagen i Gävle 1792, men det finns inga samtida uppgifter om någonting sådant.Under mantalslängden från år 1765, i mitten av denna period, beboddes huset av en handskmakaränka och en underofficersänka, en tobaksarbetare, ett par skrivare, en vaktmästare, en piga och en gesäll. Det drevs två krogar i huset, men någon bordell i den stil som framgår av Bellmans visa kan inte märkas, även om det är möjligt att prostituerade tillfälligt träffade sina kunder i någon av bostäderna eller värdshusen. Ryktet om en bordell i tre våningar fulla med prostituerade styrda av Ahlström som hallick tycks härstamma från Johan Gabriel Carlén, som utgav Bellmans verk på 1800-talet och då broderade ut Bellmans ord om platsen till tolkningen att det ska ha legat en bordell där.Maria Kristina Kiellström, förebilden för Ulla Winblad, bodde i hus nr 28 bredvid mellan 1789 och 1795, något som kanske bidrog till husets senare rykte.År 1784 besöktes huset av ett sällskap som inkluderade Gustav III och hertig Karl, för att med hjälp av ockultisterna i sällskap med Lars Anders Chierlin och Henrik Gustaf Ulfvenklou undersöka om det låg sanning i påståendet om de gömda skatterna.