Kulturhuset Mazetti

Skånska målarskolan är en tidigare konstskola i Malmö med verksamhet från 1925 till omkring 2011. Den grundades 1925 av silversmeden Märta af Ekenstam (1880-1939). 1927 övertog konstnären Tage Hansson (1889-1968) skolan. Hans son, Bengt Hansson (1925-2000), tog över 1960 och drev skolan till 1988 då Medborgarskolan blev huvudman.

Bryggeriteatern är Teaterhögskolans scen i Malmö. Den ligger på Bergsgatan, i anslutning till Kulturhuset Mazetti, där också själva skolan ligger sedan 2007. Bryggeriteatern invigdes 2004 och har framförallt använts för examensklassernas föreställningar, men skolan har även annan aktivitet i huset.

Teaterhögskolan i Malmö är en scenskola och institution vid Lunds universitet, med lokaler i Malmö. Teaterhögskolan utbildar skådespelare och dramatiker. Skolan är en av fyra teaterhögskolor i Sverige. Åren 1964–1986 hette skolan Statens scenskola i Malmö. Konstnärliga fakulteten i Malmö är en av åtta fakulteter inom Lunds universitet och innehåller utöver Teaterhögskolan även Konsthögskolan, Musikhögskolan, experimentlaboratoriet Inter Arts Center och Körcentrum Syd. Vid konstnärliga fakulteten finns kandidat-, magister- och mastersprogram, forskarutbildning och forskning med konstnärlig inriktning.

Bergsgatan är en viktig gata i Malmö, utgörande gräns mellan Rådmansvången och Möllevången. Bergsgatan började anläggas 1889 och färdigställdes 1904. Den sträcker sig från Andréelundsvägen, där den även ansluter till Amiralsgatan och passerar Möllevångstorget ned till Södra Fisktorget. Gatan fick troligen sitt namn efter handelsmannen Christian Bergh (1793–1866, far till Peter Bergh), delägare i firman Barkman & Bergh. Vid gatan ligger bland annat Kulturhuset Mazetti, tidigare chokladfabrik, Malmö stadsarkiv i Arbetets gamla tidningshus och Kulturbolaget. Gatan trafikerades med elektriska spårvagnar från 1907 på sträckan Andréelundsvägen–Möllevångsgatan och från 1928 i sin helhet (trafiken nedlades i samband med högertrafikomläggningen 1967).

Barkgatan är en gata i delområdet Möllevången i stadsområdet Innerstaden i Malmö. Den sträcker sig från Bergsgatan till Norra Parkgatan (vid Folkets Park). Barkgatan namngavs 1889, då den avsåg en sträckning inom Rådmansvången väster om Bergsgatan, och förlängdes 1904 inom Möllevången. År 1960 utgick delen mellan Skolgatan och Bergsgatan, då denna kom att ingå i chokladfabriken Mazettis område. Den västligaste delen blev då en återvändsgata med namnet Barkmansgatan. I samband med tillkomsten av Kulturhuset Mazetti återskapades den försvunna sträckningen som ett gångstråk. Både Barkgatan och Barkmansgatan har fått sitt namn efter Per Gustaf Barkman (född 1788 i Jönköping, död 1863 i Malmö), som från 1817 var verksam som handelsman i Malmö och ägare av Möllevångsgården. År 1817 grundade han handelsfirman Barkman & Bergh tillsammans med Christian Bergh, den person som givit namn åt Bergsgatan. Detta bolag bedrev handel med spannmål, brännvin och vin och de båda ägde också fastigheter vid Kansligatan och Stortorget (Bergska huset). Efter att handelsfirman upphört 1849 bedrev Barkman stärkelsefabrik och ångkvarn på Möllevången.

Malmö Chokladmuseum invigdes sommaren 2006 som första och enda chokladmuseum i Sverige. Det är ett litet privat museum som tillsammans med en butik, café och chokladtillverkning är Malmö Chokladfabrik. De är inhysta i Mazettis gamla fabrik i centrala Malmö. I museet visas allt som har med choklad att göra; gamla produktkartonger, burkar och förpackningar. Till de mest kända hör Mazettiprodukter som Dumleklubban och ögonkakaon. Här får man lära sig om choklad i allmänhet, om Mazettis 120-åriga historia och hur man gör choklad. Det är även här, i en chokladnostalgisk miljö som grupper kan komma och prova praliner och annat. Chokladen tillverkas efter gamla recept och familjen Mazetti är fortfarande delaktiga i tillverkningen. Fabriken är den enda i landet som tillverkar choklad hela vägen från kakaoböna till färdig pralin.

Spångatan är en gata i Malmö. Spångatan går från Södra Förstadsgatan till Amiralsgatan och korsar bland annat Bergsgatan. Gatan tillkom 1880, då den sträckte sig från Södra Förstadsgatan till Skolgatan, men förlängdes 1889 till Bergsgatan. År 1935 förlängdes gatan ytterligare då dåvarande Spånehusvägen, vilken sträckte sig från Bergsgatan till dåvarande Malmö stads renhållningsverk, beläget öster om nuvarande Östra Farmvägen, införlivades i Spångatan. År 1962 uppdelades Spångatan varvid den västra delen erhöll ny sträckning vid Amiralsgatan och anslöts till Sankt Knuts väg, medan den östra delen, mellan Amiralsgatan och Östra Farmvägen, återfick namnet Spånehusvägen. Nuvarande Spånehusvägen har behållit den adressnumrering som gällde då den var en del av Spångatan och lägsta nummer är därför 42.

Torpgatan är en gata inom delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från August Palms plats till Spångatan. Namnet Torpgatan fastställdes 1889. Gatan har fått sitt namn efter sommarvillan LB-torp, som var uppförd omkring 1840 och uppkallad efter handlanden Lars Petter Kruse (1797–1883) och hans maka Ingrid Brita Holmgren (1797–1871). Efter Kruses frånfälle var villan 1887–1893 "lustpark". Gatan sträckte sig ursprungligen från Föreningsgatan till Spångatan, men till följd av den omgestaltning som skedde i samband med byggandet av Malmö stadshus är den numera en återvändsgata och slutar i norr vid August Palms plats.

Södra Förstadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Davidshallsbron till Dalaplan. Gatusträckningen var sedan medeltiden stadens infartsväg från söder. I mitten av 1800-talet började Södra Förstaden med Kockums Mekaniska Verkstad och Lugnet att växa upp längs vägen. År 1871 tillkom gatunamnet Södra Förstadsgatan, som då avsåg sträckan från Davidshallsbron till nuvarande Södra Fisktorget. År 1887 började gatan trafikeras med hästspårvagnar. År 1906 blev även sträckan ned till nuvarande Dalaplan, som tidigare benämnts Södra Landsvägen, en del av Södra Förstadsgatan. Året därpå började elektriska spårvagnar trafikera hela sträckningen. Gatan var dock förhållandevis smal, vilket gjorde att trafiksituationen tidigt började bli problematisk. Detta resulterade i att spårvägstrafiken lades ned redan år 1936 och ersattes med bussar. I samband med tillkomsten av det nya hotell- och köpcenterkomplexet vid Triangeln flyttades gatan år 1989 något österut på sträckan Triangeln–Spångatan. Ungefär samtidigt byggdes sträckan Davidshallsbron–Triangeln om till gågata. Ett av Malmös första konstgallerier, Galerie Colibri, öppnades 1955 av C.O. Hultén, på Södra Förstadsgatan 36.

Södra Innerstaden är en före detta stadsdel i Malmö. Stadsdelen består huvudsakligen av flerbostadshus byggda före 1940. De flesta är bostadsrätter, varav majoriteten är en- eller tvårummare med kök. Södra innerstaden har en stor andel 20- och 30-åringar, vilket har satt sin prägel på stadsdelen. Området har ett rikligt kulturliv samt gott om restauranger och caféer. I stadsdelen finns också Sveriges första folkets park. Stadsdelen är en av dem med hög brottsfrekvens i Malmö. År 2007 rapporterades det att denna stadsdel var den mest brottsdrabbade i Sverige.

Smedjegatan är en gata i delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan till Carl Gustafs väg. Den korsar bland annat Södra Förstadsgatan, Nikolaigatan och Rådmansgatan. Väster om sistnämnda gata är Smedjegatan av en återvändsgata som avslutas med en gångväg till Carl Gustafs väg. Smedjegatan namngavs 1904 utan officiell motivering, men namnet uppges åsyfta den första smedja som inrättades vid Södra Förstadsgatan av Nils Månsson Holmqvist Atlas, grundare av smidesfirman Atlas. Vid Smedjegatan ligger bland annat Tandvårdshögskolan i Malmö, numera en del av Malmö högskola. Vid gatan finns även en ingång till Triangelns station.

Ystadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan vid Möllevångstorget till Fagerstagatan i Sofielunds industriområde. Den är en huvudgata genom delområdena Möllevången och Norra Sofielund inom stadsområdet Innerstaden och korsar bland annat Södra Parkgatan, Nobelvägen och Lantmannagatan. Ystadsgatan, som namngavs 1904, förlängdes 1955 genom att Rosengårdsgatan införlivades. Sistnämnda gata var namngiven 1932 och utgjorde en fortsättning av Ystadsgatan från Lantmannagatan till Norra Grängesbergsgatan. År 1970 utgick namnet Ystadsgatan öster om Fagerstagatan; denna del kom att utgöra ett specialområde för järnvägsändamål samt en återvändsgata västerut från Norra Grängesbergsgatan med namnet Annelundsgatan. Ystadsgatan skall inte förväxlas med Ystadvägen, som är helt annan gata.