Västra Hoby landskommun

Västra Hoby socken i Skåne ingick i Torna härad, uppgick 1967 i Lunds stad och området ingår sedan 1971 en del av Lunds kommun, från 2016 inom Torns distrikt. Socknens areal är 7,83 kvadratkilometer varav 7,78 land. År 1954 fanns här 260 invånare. Kyrkbyn Västra Hoby med sockenkyrkan Västra Hoby kyrka ligger i socknen.

Västra Hoby kyrka är en kyrkobyggnad i Västra Hoby. Den är församlingskyrka i Torns församling i Lunds stift.

Västra Hoby församling var en församling i Lunds stift och i Lunds kommun. Församlingen uppgick 1992 i Torns församling.

Västra Hoby är kyrkby i Västra Hoby socken i Lunds kommun i Skåne län. Bebyggelsen var av SCB avgränsad till en småort från 2010 till 2020, då den avregistrerades då det var färre än 50 bofasta.

Krutmöllan är en tidigare kvarnbyggnad vid Kävlingeån strax öster om Kävlinge. Kvarnrörelse har bedrivits på platsen sedan 1600-talet och under en kort period omkring 1660 tillverkades krut i möllan. Den omvandlades till mjölkvarn och övergick i privat ägo 1811. Kvarnen utökades med fler kvarnstenar och 1835 uppfördes en holländare och senare en grynkvarn på platsen. Anläggningen består idag av tre stora kvarnbyggnader i korsvirke och tegel med både kvarnstenar och valskvarnar. I nära anslutning till dessa finns bostadshus, magasin och ekonomilängor. Byggnaderna är till övervägande del från decennierna kring 1800-talets mitt. Bron är från 1830-talet.

Stångby mosse är ett naturreservat i Stångby och Västra Hoby socknar i Lunds kommun i Skåne. Stångby Mosse omfattar Stångby och Hoby mosse samt Hoby backar. Området utformades under istidens slutskede, då ett biflöde till den så kallade Kävlingefloden ureroderade dalgången. I den sydvästra delen har den till största delen överlagrats med kärrtorv. Stångby mosse är i egentlig mening ett kärr, då det bildats genom att vatten översilat markytan. Det är ett av de sista bevarade extremrikkärren i sydvästra Skåne och har ett stort botaniskt värde. Idag präglas området av igenväxningspartier i olika stadier samt betesmarker.

Stångby kyrkby är kyrkbyn, och den ursprungliga delen av Stångby, i Stångby socken och en småort i Lunds kommun, cirka en kilometer från den yngre tätorten och stationssamhället Stångby, som växte fram runt sekelskiftet 1900. Stångby kyrkby är placerad i en vägkorsning med tillfartsleder från öst, väst och söder. Bebyggelsen samlas kring bygatan och Stångby kyrka, och består av äldre gårdar och gatehus samt skola, lanthandel och smedja. Många av byggnaderna är uppförda på 1800-talet och har en sluten gårdsform och är byggda med korsvirkesteknik eller tegel. Stångby kyrkby med dess direkta omgivningar är på grund av sin ovanligt välbevarade karaktär med än idag aktiva lantbruksgårdar i bykärnan, med kontinuitet sedan tidig medeltid, utpekad som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet samt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram, och Lunds kommun är av den anledningen restriktiv med att tillåta nybyggnation i byn.

Stångby landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län.

Stångby socken i Skåne ingick i Torna härad, uppgick 1967 i Lunds stad och området ingår sedan 1971 en del av Lunds kommun, från 2016 inom Torns distrikt. Socknens areal är 10,10 kvadratkilometer varav 10,04 land. År 1953 fanns här 312 invånare. Kyrkbyn Stångby kyrkby med sockenkyrkan Stångby kyrka, samt en mindre del av den nyare tätorten Stångby ligger i socknen.

Stångby församling var en församling i Lunds stift och i Lunds kommun. Församlingen uppgick 1992 i Torns församling.

Stångby kyrka är en kyrka i Stångby kyrkby någon mil nordväst om Lund. Den är församlingskyrka i Torns församling i Lunds stift.

Danshögarna eller Dans högar är ett fornlämningsområde i Västra Hoby socken i Lunds kommun i Skåne. Det ligger cirka 150 meter söder om Kävlingeån mellan Kävlinge och Västra Hoby kyrka. Där finns tre stenkammargravar från yngre stenåldern; två långdösar och en gånggrift. Gånggriften ligger i en 15 meter stor hög. Den rektangulära kammaren omges av 13 (ursprungligen 14) hällar och är 6,3 gånger 2,1 meter stor. Takhällarna togs bort omkring år 1850. Mot sydost leder en fem meter lång gång ut som omges av fem par sidohällar. Utmed högens kanter finns en stenkrets som består av 15 stenar.