Haga distrikt, Västergötland

Hagakyrkan, ursprungligen Nya Kyrkan, är en kyrkobyggnad som tillhör Haga församling i Göteborgs stift. Den ligger på gränsen mellan stadsdelarna Haga och Vasastan i Göteborgs kommun.

Göteborgs Haga församling är en församling i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Domkyrkopastoratet.. Församlingen ligger centralt i Göteborg och omfattar stadsdelen Haga samt en mindre del av Annedal.

Haga Kyrkogata är en gata i stadsdelarna Haga, Vasastaden och Annedal i Göteborg. Den är cirka 350 meter lång och sträcker sig från Storgatan vid Hagakyrkan till Västergatan.Gatan fick sitt namn år 1867 efter Hagakyrkan, invigd år 1859. Under åren 1872–1941 räknades även nuvarande Carl Grimbergsgatan i Annedal till Haga Kyrkogata. Den södra delen kallades 1867–1872 för Annebergsgatan efter fastigheten Anneberg. År 1940 föreslogs att gatan skulle delas och den norra delen kallas Biblioteksgatan efter dåvarande stadsbiblioteket och den södra kallas Östergatan. Namnet Biblioteksgatan ansågs dock olämpligt, då stadsbiblioteket snart skulle behöva flytta. Namnet Haga Kyrkogata bekräftades därför för den norra delen, samtidigt som den södra delen fick namnet Carl Grimbergsgatan.

Hagapoolen, vid Hagakyrkan, var en fontän i centrala Göteborg, bakom Kurs- och tidningsbiblioteket. Den började på 1980-talet att användas för skateboardåkning när fontänen inte var igång och fick benämningen Hagapoolen. Betonggrytor gjorda för skateboardåkning kallas även pooler. Den var känd för att vara svåråkt med tvära transitioner, det vill säga tvära övergångar mellan horisontella och vertikala ytor. Under hösten 2009 beslutade Göteborgs Park och Naturförvaltning att poolen skulles fyllas med jord och planteras med prydnadsgräs och perenner. Detta eftersom de ansåg att skateboardåkandet orsakat skador på fontänens teknik och damm som medfört stora kostnader. Protester mot beslutet skedde bland annat i form av en namninsamling. Den 10 november 2009 var poolen fylld med jord, och våren 2010 skedde planteringen.

Minnesmärke – Raoul Wallenberg är en skulptur i Göteborg, skapad av Charlotte Gyllenhammar. Den är tillverkad dels i grafisk betong, dels i brons. Det 2,45 meter höga monumentet står på Haga kyrkoplan och invigdes den 25 maj 2007 av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. Charles Felix Lindbergs donationsfond, där Göteborgs kulturnämnd är styrelse, fick Göteborgs stads uppdrag att uppföra ett minnesmärke över Raoul Wallenberg. En skisstävling utlystes och av fem deltagande konstnärer valdes Charlotte Gyllenhammars förslag med följande motivering: Den rådgivande gruppen har stannat för Charlotte Gyllenhammar som har valt ett känsloladdat uttryck och som inte har avstått från att väja från det patetiska och sakrala. Skissen är uppfordrande och har ett intressant tilltal. I Charlotte Gyllenhammars förslag möter man den unge Raoul Wallenberg, som ännu inte mött sitt öde med dess möjligheter och tragedier, i form av ett ungdomsporträtt på en stentavla. Skulpturgruppen framför fotografiet består av två sovande pojkar som vittnar om historiens förtryck.Det finns andra minnesmärken över Raoul Wallenberg i Sverige och i andra länder, till exempel i Budapest, Bratislava, London och Montréal.

Smyrnaförsamlingen i Göteborg är den näst största församlingen inom den svenska pingströrelsen, med 3 375 medlemmar (2024). Församlingen är på nationell nivå medlem i samfundet Pingst ffs och är en del av Göteborgs kristna samarbetsråd. Smyrna har kyrkor i Frihamnen, Gråbo, Mölnlycke, Gårdsten och Kvillebäcken (DreamCenter Church). Församlingen samarbetar med PMU i en second-hand-butik vars vinst går till socialt arbete i främst u-länder.

Samhällsvetenskapliga biblioteket är en del av Göteborgs universitetsbibliotek. På grund av Västlänksarbetet har Samhällsvetenskapliga biblioteket flyttat till tillfälliga lokaler på Föreningsgatan 20. Bibliotekets ordinarie lokaler på Vasagatan 2A har för tillfället endast studieplatser samt erbjuder vägledning och stöd i digitala samlingar och tjänster. Samhällsvetenskapliga bibliotekets ordinarie byggnad på Vasagatan, tidigare Kurs- och tidningsbiblioteket (KTB) och Stadsbiblioteket, ritades av arkitekt Hans Hedlund och uppfördes av byggmästare Joachim Dähn med start i februari 1898 och invigdes 6 oktober 1900 under namnet Göteborgs stadsbibliotek. Byggnaden blev tillbyggd 1926 efter ritningar av arkitekt Björner Hedlund.

Lutherska missionskyrkan är Evangeliska fosterlandsstiftelsens äldsta kyrka i Göteborg och hem för missionsföreningen EFS i Göteborg som tillhör EFS i Västsverige, det EFS-distrikt som omfattar ungefär Västra Götalands län, Värmlands län och Hallands län. Kyrkan ligger i ett hyreshus som EFS-föreningen äger på Vasagatan i centrum. Kyrkolokalen invigdes 31/1 1937.

Sigrid Rudebecks gymnasium, förkortat SRG och i dagligt tal kallat Rudebecks, är en fristående gymnasieskola som grundades 1869 av reformpedagogen Sigrid Rudebeck. Tillsammans med Göteborgs högre samskola är Rudebecks ett av Göteborgs högst presterande gymnasier, och ses som en av stadens mer anrika skolor. År 1875 flyttade skolan till sina nuvarande lokaler på Bellmansgatan i Vasastaden, centrala Göteborg.

Bellmansgatan är en gata i stadsdelen Vasastaden i Göteborg. Den är cirka 140 meter lång och sträcker sig från Haga Kyrkogata till Viktoriagatan.Gatan fick sitt namn år 1882 till minne av skalden Carl Michael Bellman. Bellman var enligt traditionen en av grundarna av Par Bricole, som sammanträdde i Coldinuordens lokaler vid gatan. Fem ledamöter i stadsfullmäktige ansåg att gatan skulle få namnet Coldinugatan. Under åren 1867–1882 benämndes gatan Östra Nygatan, eftersom den kunde ses som en förlängning av Haga Nygata (vid den tiden Nygatan).

Rosenlundsbron är en bro över Vallgraven i Göteborg, vilken förbinder Pusterviksplatsen med Rosenlundsplatsen, Hvitfeldtsplatsen och Sahlgrensgatan. Vid bron möts Rosenlundskanalen och Vallgraven. Bron är 30 meter lång och 15 meter bred.Bron fick sitt namn 1883 då en ny svängbro byggdes över kanalen. En tidigare välvd stenbro med vindbrygga, benämnd Husarbron, mitt för Husargatan och över till Fisktorget, byggdes 1835 och revs i samband med att Vallgraven rätades ut 1864. Vid Husarbrons norra fäste fanns en tullstuga, Rosenlunds hytta, där tullvakten kontrollerade transporterna in till staden.Bron byggdes 1921 om till en likarmad svängbro, 11,3 meter bred och med en segelfri höjd av 2,1 meter. Bron var svängbar fram till 1950-talet och öppnades med handkraft av fyra man. Till en kostnad av cirka 15 miljoner kronor, stod den nuvarande bron klar på sommaren 1999, och byggdes så att det senare skulle gå att montera in ett vridmaskineri på mittstödet ute i vattnet. Den tidigare bron revs under hösten 1998, men delar av den renoverades och återanvändes till den nya bron, bland annat de nitade fackverksbalkarna, som användes som sidoräcken. Till det nya, förstärkta mittstödet användes natursten och järndetaljer. Även belysningsstolpar samt landfästen med murar och trappor, återanvändes. Bron har varit stängd sedan bygget av Västlänken började.

Rosenlundsplatsen är ett torg beläget öster om Rosenlundsgatan och söder om Kungshöjd i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Platsen utgör både ett torg och en parallell gata på omkring 100 meter i väst-östlig riktning norr om torget. Rosenlundsplatsen är numrerad 1-5 och innehåller fastigheterna: Inom Vallgraven 37:21, Inom Vallgraven 38:2 och Inom Vallgraven 69:5.Namnet är fastställt sedan 1939 då namnet ändrades på den del av Fisktorget, som ligger vid Rosenlundsbron. Ändringen gjordes efter förslag av AB Otto Berlin, som 1884 flyttade sin herrekipering till ett hus vid torgets västra del.Trapporna vid torgets del mot kanalen - på 1880-talet kallad Fiskkajen - anlades 1865. Då var torgets östra sida en del av Hvitfeldtsplatsen, som sträckte sig in cirka 75 meter från hörnet. I början av 1930-talet tvingades utomhusförsäljningen av fisk att flytta på sig, till väster om Fiskhallen. Därefter övertog bär- och blomsterförsäljare platsen, men även den handeln upphörde 1966.Ett hus i sten uppfördes 1842 för Navigationsskolan i Göteborg efter ritningar av stadsarkitekt Heinrich Kaufmann och bekostades av Göteborgs stad, likaså tomtmarken. Det var ett envåningshus med vindsvåning av flensburger mursten och låg inom en trädgård på nuvarande Rosenlundsplatsens västra del. Byggnaden användes som navigationsskola fram till 1862, då undervisningen flyttades till den nya byggnaden på Kvarnberget, vilken öppnade den 1 oktober 1862.På Rosenlundsplatsen 3-4 finns ett kontorshus för skatteförvaltningen och en matvarubutik. Huset är sex våningar utan gård. Fasaden är i ljust rött tegel med detaljer i betong och plåt. Huset har arkader i första och andra våningen. Det är uppfört 1976–78 som kontors- och affärsbyggnad för dåvarande Televerket efter ritningar av L. Kvarnström Arkitektkontor AB. Den nuvarande byggnaden har samma karaktär som grannhuset med typisk 1970-talsarkitektur.