Malmö

Nobelvägen (uttal /nɔˈbɛlːˌvɛːɡɛn/ eller äldre /ˈnoːbɛlˌvɛːgɛn/) är en större gata i Malmö. Den är en viktig nord-sydlig förbindelseled mellan Hornsgatan/Södra Bulltoftavägen i norr och Trelleborgsvägen i söder. Gatan var en viktig genomfartsled och skyltad som E6 fram tills Inre ringvägen invigdes 1974. Gatunamnet Nobelvägen har funnits sedan år 1904 och avsåg då stadsdelen Möllevångens östgräns från Sofielundsvägen i söder och en plats ungefär i höjd med nuvarande Ronnebygatan i norr. År 1911 blev den tidigare Banaholmsvägen, som tidigare utgjort Sofielunds municipalsamhälles västgräns en del av Nobelvägen. Nobelvägen förlängdes därefter etappvis och kom att sträcka sig från Dalaplan i söder via Nobeltorget till Östervärn i norr. Nobelvägen hade ursprungligen dubbla trädrader i mitten och en cykelbana mellan dessa. Dessa träd och cykelbanan försvann c:a år 1958 för att ge plats åt den ökande biltrafiken. Gatunamnet antogs 1904 på förslag av stadsingenjör Anders Nilsson, som också var den som hade utformat stadsplanen för Möllevången föregående år. I likhet med namn som Carl Gustavs väg och Fersens väg kan namnet ses som ett utslag för tidens nationella stämningar. (Alfred Nobel hade avlidit några år tidigare, och det första Nobelpriset delades ut 1901.) Vid det officiella fastställandet av gatunamnet år 1904 angavs inte något motiv för detta namn. Det har under många år påståtts att gatan skulle vara uppkallad efter en person vid namn Nobel, som skulle varit bosatt vid gatan och sagts ha varit soldat eller skomakare. Till stöd för detta har anförts att det sedan början av 1900-talet varit vanligt bland malmöborna att uttala namnet som /ˈnoːbɛlˌvɛːgɛn/. Det har emellertid inte gått att finna något belägg för att någon person med detta namn skulle ha varit bosatt där och allt tyder därför på att gatan är uppkallad efter Alfred Nobel.

Lantmannagatan är en större gata i Malmö som sträcker sig från Amiralsgatan vid Nobeltorget till Ystadvägen, där den även ansluter till Munkhättegatan. Den korsar bland annat Ystadsgatan och Lönngatan. Gatan låg ursprungligen inom Sofielunds municipalsamhälle och hette då Linnégatan. I samband med inkorporeringen till Malmö stad 1911 erhöll gatan namnet Landtmannagatan, en stavning som senare moderniserades. Den nordligaste delen, vid Nobeltorget, räknades som en del av nämnda torg till 1987. På Lantmannagatan ligger den modernistiska Sankt Matteus kyrka, ritad av professor Sten Samuelson och uppförd 1983. Malmöbageriet Pågen bakar sitt bröd och har kontor på gatan.

Nobeltorget är en av Malmös mest trafikerade platser i korsningen av Nobelvägen och Amiralsgatan. Vid torget börjar även genomfartsleden Lantmannagatan. På Nobeltorget stannar busslinjerna 3, 5 och 32. Torget tillkom 1932 efter en stadsplan av Erik Bülow-Hübe. I samband med detta ändrades namnet på Nobelplan (tillkommet 1904 som "Nobelplanen") till Södervärnsplan. En mindre del av Nobeltorget, framför Folkets hus, fick 1987 namnet Olof Palmes plats. Torget genomgick en omfattande ombyggnad 2015–2016. Man tog då bort gräsmattorna, en damm med fontän samt en krigsbranddamm. En tanke var att torget skulle bli "öppnare och lättare att korsa för både fotgängare och cyklister." Renoveringen kom att kosta 28,8 miljoner kronor. Sju år efter att ombyggnaden blivit klar uttalade sig kommunalrådet Andreas Schönström om att renoveringen inte blivit bra och kallade Nobeltorget "sterilt". Kommunen har beslutat att införa "tillfällig grönska" i form av träd i krukor, något man hoppas ska få förbipasserande att stanna till på torget.

Folkets hus i Malmö samt Folkt Mat & Möte ligger på Olof Palmes plats vid Nobeltorget i korsningen Amiralsgatan-Lantmannagatan. Folkets hus i Malmö går i funkisstil och ritades av Hans Westman. Det invigdes i december 1947. Förutom kontor finns även det nyöppnade[när?] Event & Konferenstället Folk Mat & Möten. Smakfullt inredda lokaler med plats för 1–200 gäster. I restaurang Mat står Kalle Berggren och Rasmus Johansen för den kreativa ledningen. Bland hyresgästerna finns bland annat fackföreningar, kommunala förvaltningar och småföretag. Byggnaden ersatte det tidigare Folkets Hus (byggt 1893 för ändamålet) på Torpgatan 21.

Södra Teatern i Malmö är en teater och biograf inrymd i Malmö Folkets Hus. Teatern invigdes 1947 och fungerade till en början som filialscen för Malmö Stadsteater. Södra Teatern, även kallad Södran, blev snart en scen för lättare underhållning. Sommaren 1947 var det premiär för Gunnar Frimans revy, den gick så bra att han fick fortsatt förtroende och återkom med ytterligare en revy 1948. 1949–1951 huserade Dubbel-Olle Ohlsson på teatern, han satte upp några revyer i sällskap med Thor Modéen. Efter att Dubbel-Olle gått i konkurs användes Södran i huvudsak som biograf. 1959–1963 fick Södran en renässans tack vare Nils Poppe och Albert Gaubier som tog hand om teatern. Poppes glansnummer Blåjackor drog fulla hus, liksom bejublade revyer med gästartister som bland andra Zarah Leander, Tage Severin och Siw Malmkvist. Därefter har Södran blivit något av en gästspelsscen för fria grupper och turnerande teatersällskap. Sedan 2006 är Södra Teatern fast hemmascen för den uppmärksammade Moomsteatern.

Tangopalatset var en konsert- och danslokal i Malmö som öppnades 2005 och stängdes 2016. Den var belägen i Filadelfiakyrkans gamla lokaler vid Karlskronaplan på adressen Amiralsgatan 47. Byggnaden är från 1935 och ritades av arkitekterna Carl-Axel Stoltz och Birger Linderoth speciellt för Filadelfiakyrkan. År 1990 sammanslogs Filadelfiaförsamlingen och Elimförsamlingen till Malmö pingstförsamling varefter verksamheten 1994 kom att flyttas till Pingstkyrkan Europaporten. År 2004 köpte Tangoakademin tillsammans med finansiärer lokalerna inklusive de sjutton lägenheter som hörde till. Efter en ombyggnad öppnade den nya verksamheten i lokalerna i december 2005. I lokalerna huserade Tangoakademin men lokalerna hyrdes även ut till annan dansverksamhet, klubbar och konserter. År 2016 såldes lokalerna och hösten 2017 påbörjades en ombyggnation av lokalerna till bostadsrätter, som stod klara i början av 2019. Bostadsrättsföreningen heter Amiralen 47.

Sofielunds distrikt är ett distrikt i Malmö kommun och Skåne län. Distriktet ligger i östra Malmö.

Sankt Matteus kyrka är en kyrkobyggnad i Malmö. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Malmö pastorat, S:t Johannes församling i Lunds stift.

Sofielunds församling var en församling i Lunds stift och i Malmö kommun. Församlingen uppgick 2002 i Möllevången-Sofielunds församling.

Annelund är ett bostadsområde i stadsdelen Södra Innerstaden, Malmö. Annelund ligger mellan Amiralsgatan och Sofielunds industriområde, öster om Lantmannagatan. Vid Nobeltorget ligger Malmö Folkets hus och längre ned längs Lantmannagatan finns Sankt Matteus kyrka. Närmast järnvägen i öster ligger Annelundsskolan (1-3) och Vitemölle förskola. Parken Enskifteshagen är en grön barriär mot industriområdet i söder. Området byggdes på 1940 och 1950-talet. Det består mest av bostadsrätter men även en del hyresrätter som tillhör MKB.

Östra Sorgenfri är ett bostadsområde i Malmö, i stadsdelen Södra Innerstaden, delvis i stadsdelen Centrum. Östra Sorgenfri ligger mellan Nobelvägen och järnvägen mot Ystad, norr om Amiralsgatan. Delområdets norra del löper utmed gatorna Agneslundsvägen, Östra Farmvägen och Sorgenfrivägen. Området norr om Sorgenfrivägen (dvs. Sankt Pauli södra kyrkogård) räknas till stadsdelen Centrum, medan övriga området tillhör stadsdelen Södra Innerstaden. Området genomkorsas av Östra Farmvägen i nordsydlig riktning och av Spånehusvägen på tvären. Områdets bostäder är byggda i mitten av 1900-talet och består till större delen av bostadsrätter. Grannskapsenheten Gröningen begränsas av Östra Farmvägen och Amiralsgatan. Den röda tegelarkitekturen och de återkommande formerna gör att kvarteren är enhetliga. Före andra världskriget hade området dåligt rykte, med nödbostäder och barnrikehus för fattiga familjer. Centralt i området ligger Stenkulaskolan (F-9), Mary Anderssons lekplats, och Lindens förskola. Stenkulaskolan är uppkallad efter Anders Oskar Stenkula som var folkskoleinspektör i Malmö 1874–1909. Lekplatsen är uppkallad efter Mary Andersson, författare som skrivit flera romaner om hur det var att växa upp i barnrikehusen på Sorgenfri.

Sankt Pauli kyrkogård(ar) är tre begravningsplatser i Malmö: Sankt Pauli norra kyrkogård anlades som Nya begravningsplatsen 1870, då den tidigare "Nya begravningsplatsen" (numera "Gamla begravningsplatsen") väster om Gustav Adolfs torg blivit för liten för den växande staden. Nordost om Pauli norra ligger en judisk begravningsplats (tidigare "Mosaiska begravningsplatsen", nu "inkorporerad" som kvarter 29 på Pauli norra), anlagd 1872 med ett judiskt kapell. I norra hörnet av Pauli norra ligger begravningsplatsernas första kapell (uppfört 1870), vilket numera används som administrationsbyggnad. Vid Pauli norras entré från Föreningsgatan står sedan 1958 statyn "Ängel och fåglar" av Axel Wallenberg. Sankt Pauli mellersta kyrkogård anlades som Nyaste begravningsplatsen 1890 och utökades 1909 med det område som upptagits av barnhemmet Annelund På Pauli mellersta finns det i nutiden använda begravningskapellet (uppfört 1890, arkitekt Salomon Sörensen, senare ombyggnad Bror Thornberg) och mittemot detta minneslunden (anlagd 1973). I minneslundens västra hörn finns vattenkonstverket "Årstiderna" av Thure Thörn. Nordost om vägen genom Annelund, från huvudentrén vid S:t Knuts väg till kapellet, står sedan 1988 "Ängeln S:t Mikael" av Carl Johan Dyfverman Sankt Pauli södra kyrkogård tillkom 1904 som Allra nyaste begravningsplatsen. Kyrkogårdarna fick sina nuvarande namn 1923. År 2016 var antalet upplåtna gravrätter på de tre begravningsplatserna 5 784.