Köpenhamns hamn

Det Gule Palæ ("Det gula palatset") är en byggnad på Amaliegade 18 i Frederiksstaden i centrala Köpenhamn. Palatset uppfördes 1759–1764 efter ritningar av Nicolas-Henri Jardin för köpmannen Frederik Bargum. År 1810 förvärvade kung Fredrik VI palatset, som därefter skulle fungera som gästbostad för kungafamiljens släktingar. År 1837 flyttade prins Kristian in i palatset, där han bodde med sin familj fram till 1865, varefter de residerade på Amalienborgs slott. Det Gule Palæ ägs idag av danska staten genom Slots- og Ejendomsstyrelsen och inrymmer Hofmarskallatet. Beteckningen Det Gule Palæ har använts/används om en rad andra byggnader, bland annat ett numera rivet palats på herrgården Torbenfeldt av arkitekt Ivar Bentsen, ett kvarter i De Gamles By i Köpenhamn och ett bostadskomplex på Ordrup Jagtvej.

Ryttarstatyn av Fredrik V av Danmark på Amalienborgs borggård är ett verk i brons av den franske skulptören Jacques Saly. Statyn beställdes och finansierades av Asiatisk Kompagni under A.G. Moltke som ordförande. Jacques Saly påbörjade arbetet med ryttarstatyn 1752 och kunde i december 1754 visa upp en första tecknad skiss för kung Fredrik V. Efter godkännande sensommaren året därpå och 1758 kunde Saly visa kungen en första maquette. Den slutliga maquetten utfördes 1761–1763 och presenterades i februari 1764 för Kunstakademiet, varefter följde fyra års förberedelser för gjutningen, vilken gjordes av den franske bronsgjutaren Pierre Gors i mars 1768 med 300 inbjudna gäster som åskådare. Efter efterbearbetning avtäcktes sedan statyn i augusti 1771. Statyn avbildar en avslappnad Fredrik V till häst, en idealiserad Frederiksborgare, med en lagerkrans på huvudet. Den är 5,23 meter hög, exklusive sockel, och väger 22 ton. Den ingår i Danmarks kulturkanon

Amaliehaven är en liten kommunal park mellan Amalienborgs slott och hamnen i Frederiksstaden i Köpenhamn i Danmark. Parken anlades 1983 som en gåva från A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Mærsk Møllers Fond til almene Formaal. Den är en del av Frederiksgadeaxeln, den kortare av de två stadsplaneaxlar omkring vilka Frederiksstaden är byggd.

Amalienborg är ett kungligt residens i Köpenhamn. Det utgörs av en slottsanläggning med fyra separata rokokopalats runt ett centralt torg.

Finlands ambassad i Köpenhamn representerar Finlands statsmakt och bevakar Finlands och finländarnas intressen i Danmark. Ambassadörens residens befinner sig i utkanten av Köpenhamns centrum på adressen Grønningen 11. Finska staten köpte byggnaden 1943 av bankiren Poul Hagemann, som var en stor Finlandsvän, och vars son Jørgen Hagemann var med som frivillig i Vinterkriget och stupade under Fortsättningskriget i Hangö sommaren 1941. Huset är från 1918 av arkitekten Carl Brummer, och har ombyggts flera gånger, senast i mitten av 1990-talet.

Sveriges ambassad i Köpenhamn är Sveriges diplomatiska beskickning i Danmark, vilken är belägen i Köpenhamn.

Sankt Annæ Plads är ett avlångt torg i centrala Köpenhamn, beläget i Frederiksstaden mellan Nyhavn och Amalienborg. Den östra delen av torget når ned till vattnet och det nyuppförda Skuespilhuset. Sankt Annæ Plads är kantad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen och torget räknas som en av Köpenhamns förnämsta adresser. Bland dagens hyresgäster vid torget finns Finlands och Sveriges ambassader.

Sankt Ansgars kyrka, på danska Sankt Ansgar kirke, är domkyrka för alla katoliker i Danmark och församlingskyrka för katolikerna i det centrala Köpenhamn. Kyrkan ligger på Bredgade och invigdes Alla helgons dag, (första november), 1842 och är ett av arkitekten G.F. Hetschs främsta verk. Den är uppförd i klassicistisk stil. Kyrkan restaurerades åren 1988–1992 i samarbete med danska Nationalmuseet under ledning av professorn och arkitekten Wilhelm Wohlert. Kyrkan är namngiven efter Sankt Ansgar, som är Köpenhamns katolska stifts främsta skyddshelgon. I anslutning till kyrkan finns ett museum. Museet innehåller en samling av artefakter med anknytning till kyrkan, den katolska församlingen och liturgins genomförande. Där vördas också en relik av Lucius I, hans skalle. Det är en av få helgonreliker som klarade sig genom den danska reformationen.

Det Kongelige Frederiks Hospital var under åren 1757–1910 ett sjukhus i Köpenhamn, beläget mellan Bredgade och Amaliegade, föregångare till Rigshospitalet. De tidigare sjukhusbyggnaderna huserar sedan 1921 det nuvarande Designmuseum Danmark. Grundstenen till Frederiks Hospital lades på Adam Gottlob Moltkes initiativ 1752, och uppförandet av byggnaderna leddes av Nicolai Eigtved och efter hans död av Laurids de Thurah. Den 5 februari 1755 tillsattes en kommission bestående av generaldirektören for kirurgin Simon Crüger, livmedikus Johann Just von Berger och hovkirurg Hans Friedrich Wohlert för att utarbeta stadgar, vilka fastställdes den 6 augusti 1756. Det var det första egentliga sjukhus i Danmark och Norge, som inte var knutet till ett fattighus. Den 30 mars 1757 invigdes Frederiks Hospital i ministrarnas närvaro, och dagen efter, kung Fredrik V:s födelsedag, inlades den förste patienten. Det fanns plats till 300 patienter, som skulle vare fattiga, dock fick ingen inläggas med "veneriska sjukdomar, smittkoppor, skabb, spetälska, galenskap eller någon slags obotlig sjukdom" och heller inte barn under sju år, om de inte skulle opereras. Som överordnade läkare anställdes en kirurg och en medikus, och det valdes en direktion, vars sammansättning flera gånger förändrades. Åren 1759–1787 var Fødselsstiftelsen inrymd i den ena paviljongen mot Amaliegade. Genom reskript av den 15 maj 1771 förändrade Johann Friedrich Struensee stadgarna, så att endast sådana civila, som stod i kungens tjänst, fick inläggas, och Kirken inrättades för veneriska patienter. Efter Struensees fall förändrades detta åter, då de ursprungliga bestämmelserna återinfördes. Efter långa förhandlingar bestämdes det genom lag av den 13 mars 1903 att i stället för det gamla och otidsenliga sjukhuset uppföra Rigshospitalet på Blegdamsfælleden, och detta invigdes den 3 september 1910. Sjukhusbyggnaderna bildade en fyrkant kring en planterad gård, Grønnegården, men dessutom fanns såväl mot Bredgade som mot Amaliegade två friliggande paviljonger, som användes som enskilda rum för patienter, bostäder för ämbetsmän och funktionärer samt apotek. Hospitalet var indelat i två medicinska och två kirurgiska avdelningar med totalt 364 sängar.

Garnisonskirken eller Garnisons Kirke ligger i Garnisons Sogn (Garnisonsförsamlingen) i Köpenhamn vid Sct. Annæ Plads.

Inderhavnsbroen är en 180 meter lång gång- och cykelbro i Köpenhamn som ligger mellan Havnegade vid Nyhavn och Grønlandske Handels Plads över Inderhavnen. Inderhavnsbroen är en gåva från A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Mærsk Møllers Fond til almene Formaal. Efter många problem med den komplexa konstruktionen öppnades bron för trafik den 7 juli 2016, efter två års förseningar. Den formella invigningen skedde den 8 augusti 2016.

Frederiks kirke ("Frederiks kyrka") eller Marmorkirken ("Marmorkyrkan") är en kyrka belägen i centrala Köpenhamn i Danmark. Kyrkan tillhör danska folkkyrkan. Kyrkan ritades av arkitekten Nicolai Eigtved år 1740. Den var, tillsammans med resten av stadsdelen Frederiksstaden, avsedd att bli ett monument för 300-årsjubileet av kröningen av huset Oldenburgs första kung i Danmark. Kyrkan har den största kyrkliga kupolen i Norden med ett spann (diameter) på 31 meter. Kupolen vilar på 12 murpelare. Arkitekten inspirerades troligen av Peterskyrkan i Rom, Italien. Grundstenen lades av kung Fredrik V den 31 oktober 1749. Bygget hämmades dock av en begränsad budget och av Eigtveds död 1754. År 1770 blev originalplanen förkastad av Johann Friedrich Struensee. Kyrkan lämnades därför ofullbordad. Trots flera initiativ att bygga upp den helt och hållet, stod den sedan som ruin i nästan 150 år. Den nuvarande kyrkan fullbordades slutligen efter Ferdinand Meldahls modifierade ritningar och invigdes den 19 augusti 1894. Bygget finansierades av Carl Frederik Tietgen. En vit sten, som anges ha varit avsedd för Marmorkyrkan, finns uppställd i Vallda i Kungsbacka kommun.